Header

Hejsan! Nu sitter jag i sängen och gör ett desperat försök att rädda min hy med massa ansiktsmask haha. Min hy har verkligen kaosat det senaste och jag vet verkligen inte varför. Känner att den får skärpa till sig nu.

Anyway, denna helgen har varit braaaaa. Jag och emmsan har flyttat hit hennes saker från hennes rum i Herrljunga, så nu är hennes rum här i princip klart, och om cirka två veckor flyttar hon in!!! Längtar så mycket. Så helgen gick åt att fixa med rummet och bara umgås med min älskade emmsan.

Sen idag var det dags för jobb igen. Klockan ringde 04:20 :-)))))))))))(skjut mig) och vid 6 stod jag på jobbet och tryckte skjortor, vilket jag gjorde fram till 14:45 då jag slutade. Då åkte jag bara hem och landade i sängen typ. Och här kommer jag stanna tills klockan ringer 04:20 imorgon igen :-))

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hej på er!

Idag blev det en dag hemma.

Jag jobbade som vanligt igår 6-14:45, det var dock en jobbig dag även igår. Var bara allmänt ledsen, sen hände det en annan grej som bara fick mig att inte kunna fokusera. Ville gå hem redan vid tio men då samlade jag ihop mig och pratade lite med min chef istället, och efter det kändes det bättre. Jag har bestämt mig för att ta det lite lugnt med jobbet nu, och inte jobba heltid direkt. I och med att jag har varit sjukskriven i fyra månader så blir det för jobbigt för mig att gå direkt på att jobba heltid. Så idag var jag ledig, sen imorgon så blir det jobb igen. Sen ska hela helgen gå åt att flytta hit Emmelies saker eftersom att hon flyttar hit om cirka 2 veckor!

Likes

Comments

Idag och igår har varit två jobbiga dagar. Det har känts som att jag har varit i en ganska bra och stabil period nu den senaste tiden, men dagen igår och idag har fått mig att undra om jag är påväg att krascha igen. Men jag tänker INTE låta det hända igen. Därför lyssnade jag på min kropp och psyke idag och stannade hemma från jobbet. Jag känner verkligen att jag behövde det, för det känns bättre redan nu.

Jag var ju sjukskriven och låg hemma i fyra månader och började jobba heltid förra veckan, så det kan ju vara den omställningen som har gjort att jag mått lite extra dåligt också.

Men det är något som är skönt iallafall; att jag har börjat jobba. Då gör jag liksom något med livet, och jag tjänar pengar och kan göra ännu mer med livet haha.

Imorgon väntas jobb från 6-14:45, sedan vid fem (tror jag) ska jag fylla på fransarna. Sen somnar jag troligen, brukar somna tidigt nu när jag går upp så tidigt till jobbet haha.

Likes

Comments

Som rubriken säger; det är precis det jag är. Jag lever, men det känns inte som att jag gör det. Livet får mig att känna panik ärligt talat.

Jag vill bara göra massa saker som får mig att känna mig levande, för nu gör jag ingenting. Jag bara existerar. Och jag vill inte "bara" existera, jag vill leva också.

Detta inlägget är så oklart. Nästan lika oklar som jag är, beundrar er runt omkring mig som orkar med mig haha.

Likes

Comments

Hej!

Idag är det fredag den 11:e augusti. Senaste gången jag uppdaterade här var den 28:e april.

Och det har hänt så sjukt mycket under dessa månader. Så mycket att jag knappt vet vart jag ska börja. Men jag vill berätta om det, för i framtiden, när jag har tagit mig igenom alla motgångar som livet bjuder på, så vill jag kunna kolla tillbaka på denna bloggen med stolthet, och se att jag överlevde. Trots att jag verkligen inte trodde att jag skulle göra det, För jag kommer överleva, det vet jag!

Om man kollar mina senaste inlägg i bloggen, så kan man se redan där att jag inte har mått så bra. Och tillslut kom jag till en punkt då jag verkligen trodde att det aldrig skulle bli bra igen. Jag var bara helt trasig, och det fanns ingen kraft kvar alls. Så den 17:e maj blev jag inlagd, för depression och självmordstankar. Hade jag inte blivit det så vet jag ärligt talat inte om jag hade levt nu. För den perioden så fanns jag inte kvar, och jag kände att jag inte hade någon kontroll över mig själv. Mitt tankesätt just då var; jag vill inte leva längre, men jag vill inte dö heller. Och just därför tog jag emot hjälpen jag fick.

Jag var inlagd i två veckor. Det var väldigt jobbigt. Men jag tror nästan att det värsta kom sen när jag blev utskriven. För på sjukhuset så hamnade jag i en slags bubbla. Jag hade mina mediciner (som fick mig att må bättre), skojade och pratade mycket med personalen, umgicks med andra patienter och fick besök av familj och vänner. Jag hade även permission två gånger, då jag fick åka hem. Det som hände på utsidan av sjukhuset existerade liksom inte. Problemen försvann. Eller ja, det var det jag trodde iallafall.

Efter två veckor blev jag som sagt utskriven, och jag upptäckte när jag kom hem; att allt fortfarande var likadant. Det jobbiga som pågick i mitt huvud innan jag blev inlagd, det fanns fortfarande kvar. Det enda som jag märkte en förändring på var min ork. För när jag blev inlagd så hade jag verkligen ingen ork kvar. Jag orkade inte mer. Men när jag kom hem så kände jag ändå att; "Jo jag orkar, det känns fortfarande åt helvete, men nu orkar jag ta mig igenom det."

Och så hade jag inte kunnat tänka två veckor tidigare.

Jag mår överlag bättre nu. Visst att vissa dagar fortfarande är fulla av ångest, men det är ändå hanterbart nu.

Jag är sjukskriven just nu, träffar en sköterska lite då och då och gör bara sånt jag vill. Sånt som får mig att må bra.

Jag skulle ljuga om jag säger att jag är bra nu, för det är jag verkligen inte. Långt ifrån. Jag är så himla vilsen i mig själv, och i mitt huvud så finns fortfarande rösten kvar som säger att det inte blir bättre än såhär. Jag får bara leva med detta helt enkelt. Det är så jag tänker ibland, att detta kanske inte är en depression. Jag kanske är sjuk, och aldrig kommer bli frisk.

Men jag försöker att inte tänka så för det ger mig bara panik. Jag är en person som tror att allt händer av en anledning, och är det menat så händer det. Så allt detta händer väl av en anledning, även om jag verkligen inte kan se varför. Men det kanske jag förstår i framtiden. Men nu får det vara såhär. Jag kan inte göra mer än att bara ta mig igenom mig det, för det finns ingen annan utväg i mitt huvud. Det är bara att stå ut.

Man kan verkligen se i denna bilden hur dåligt jag mådde när jag tog den. Den togs 16:e maj, vid halv nio på kvällen. Där satt jag, ensam vid en sjö, livrädd. Då trodde jag inte att jag skulle överleva. Men dagen efter blev jag inlagd, och överlevde.

Likes

Comments

Likes

Comments

Igårkväll när jag kom hem ifrån jobbet så var vägen upp till mitt område blockerat av polisbilar. Jag visste direkt att det hade med min familj att göra, i och med hur det är hemma. Eftersom att polisbilarna blockerade vägen hem till mig, så var första tanken bara att stanna bilen och springa ut. Jag backade iallafall bak bilen så snabbt jag bara kunde för att inte stå i vägen. Jag backade bak i sån panik så att jag själv inte ens märkte att jag backade ner i ett dike. Märkte detta först när jag gick för att hämta bilen lite senare.

Jag bara sprang mot poliserna i panik. Hjärnan bara skrek: "Nu är hon död Alicia, det är bara att inse." När jag sprungit förbi polisbilarna så ser jag mamma stå med poliserna och där står även min syster. Hon levde. I samma stund som jag fylldes av lycka över att hon var "okej" så blev jag samtidigt så jävla arg. Arg över att känna den konstanta oron jag hela tiden känner, och bara arg över att livet är som det är. Jag bröt ihop totalt i chock och panik över vad som hade kunnat hända.

Jag fick veta att min syster hade varit försvunnen ute i skogen de senaste två timmarna, och att hon precis hade kommit hem. Hon berättade sedan att hon hade gått ut i skogen för att hänga sig.

Jag vill bara att detta ska få ett slut, ett lyckligt slut självklart.

Likes

Comments

Hej på er!

Kom för några timmar sedan hem ifrån Stockholm efter att ha sett universums bästa människa uppträda i Globen, nämligen Ed Sheeran! Skulle egentligen varit hemma vid fem imorse men det gick inte som planerat i Stockholm om man säger så :-))))

Lägger in bilder ifrån Carros blogginlägg där hon summerar våran Stockholms-resa väldigt bra haha. Vi satt och pratade igår om att vi borde åka till New York tillsammans men efter detta så är vi ganska överens om att vi nog skippar det :p

Konserten var helt amazing iallafall, vad som hände sen efter konserten får ni läsa på bilderna! Lovar att det är värt att läsa hahah.

Likes

Comments

Hej på er!

Idag är jag ledig vilket är såsåså skönt! Har jobbat rätt mycket det senaste nu, så lite ledighet är alltid skönt!

Förra veckans lediga dag, vilket var på lördagen, så åt jag först lunch tillsammans med familjen på Tugg. Det var såå gott men jag mådde så dåligt efteråt haha. Överskattade min förmåga att äta lite väl mycket, så jag beställde in lite för mycket mat hehe, men gott var det! :-))

Efter det åkte jag och pappa mot Göteborg. Jag åkte sedan vidare hem till min älskade bästis! Det var jätteskönt att träffa henne och bara få prata ut om allt som har hänt och som händer!

Sen dagen efter där så åkte jag hem redan vid tolv eftersom att jag skulle jobba igen!

Likes

Comments