Header
View tracker

Idag när vi vaknade upp så låg det massa snö på marken och det snöade. Jag var ju i Spanien när det snöade i Oktober så detta är ju min första år för denna vinter. Grymt mysigt tycker jag att det är. Dessvärre tror jag inte att snön kommer ligga kvar länge alls, eftersom att det ska bli upp till 5 plus grader i veckan. Men vi kan ju hoppas på att smhi har fel och att det kommer mer snö istället, hehe. Såhär mysigt hade iallafall vi idag.

Lördagen kommer avslutas med några glas vin och en smarrig middag senare ikväll. Ha en trevlig lördag ni med mina fina. Pöss.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Under Januari och Februari så var vi på många dagsutflykter med Maggie. Maggie fyllde två den 28 Januari. Adriana från Kalmar var på besök med hennes Zlatan under några dagar. Jag köpte min Canon eos 750D och i februari startade jag även denna blogg!

I Mars började jag och Maggie klickerträna tillsammans och vilken jävla skillnad det har blivit tack vare våra klicket-timmar! En utav mina närmsta vänner, Elin var och hälsade på från Göteborg och vi drack drinkar och köpte kläder i stan. I början utav April fick jag en resa utav SOS ner till gården i Spanien, min vistelse var dock bara i fyra dygn. Jag träffade Sara, Pontus A, Emma och Madde igen. Jag tatuerade mig lite mer på min vänstra arm och längtade efter sommaren - Två resor planerades in. Årets första "parkhäng" hände i slutet av April.

Del 2 dyker upp i veckan.

Likes

Comments

View tracker

För någon dag sedan skrev jag om att jag kanske skulle slänga upp ett inlägg om skvallerträning här i bloggen. Som ni vet så har jag använt mig utav detta med Maggie och det har hjälpt oss supermycket i vår träning att möta cyklar, bilar och hundar. Skvallerträning går ut på att hunden berättar för dig om vad som sker runt omkring i området. Istället för att hunden låser sig på ett störningsmoment ska hunden berätta för dig om störningsmomentet istället. Det är inte svårt alls, efter någon gångs träning så sitter det som rutin.

Först och främst, se till så att hunden är inklickad och vet hur klicken fungerar, annars kan du ju sjävklart använda ett "bra" med rösten istället för klickern.
Okej, jag brukar nästan alltid visa för mina hundar vad jag har för gott med mig i fickan innan vi går hemifrån (korvbitar är favoriten).

* När hunden ser störningsmomentet (vi säger att det är en cykel) så klickar du och belönar med en godis, alltså bomba med godis under tiden du går förbi cykeln, det spelar ingen roll om hunden ej kollar på dig i början - sålänge hunden ser cykeln, tänk även på att hålla ett avstånd när du går förbi så blir det mer bekvämt för hunden vid mötet i början.

* När hunden sedan förstått att då den ser en cykel så får den en godis, så kan man låta det gå lite längre tid innan man ger godisen och klickar. Kollar hunden bak på dig är det jättebra, men glöm inte att belöna SÅFORT hunden kollar på dig. Slutmålet är ju trots allt att hunden ska kolla på dig helatiden ni passerar störningsmomentet.

* När ovanstående sitter och hunden förstått vad den skall göra när den ser en cykel på avstånd, att hunden stannar och kollar på dig, kan du nu ta några steg bakåt för att se om hunden följer dig, gör den det- BELÖNA!

Träna, träna, träna, belöna, belöna, belöna.









Likes

Comments

Idag kom ju mamma hit vid 13 och hämtade Maggan, så jag har haft egentid med Lindsey och vi var ute och gick i ca 1,5 h. Spåret får vänta, vi har fortfarande inte fått hit skänken..
Jag prövade ha henne i långlinan som planerat och visst är hon en guldklimp på att lyssna till sitt namn och komma när jag kallar på henne. Så.. Jag släppte henne lös, faktiskt. Och ooh vad kul det var för henne, det bara värmde i hela kroppen av att se henne rusha omkring på åkrarna. Och visst kom hon varje gång jag ropade, utan minsta lilla distraktion. Då hade vi även ett gäng hästar som gick på andra sidan åkern.

Förutom det har jag pluggat och haft min datorträff med skolan/klassen. Vi pratade om foder och allt som tillhör, eftersom att det är vad vi hällt på med de senaste veckorna.

Vill även påminna folk som tror sig veta så mycket om mig och mina hundar, främst till er som aldrig någonsin ens träffat Lindsey.. Jag vill påminna er om att ni gärna får prata med mig om vad ni tycker om min träning med hundarna, att prata med någon annan om det - som heller inte känner mig - eller mina hundar, lönar sig inte på något sätt alls. Prata med mig, säg vad ni tycker så kan jag förklara varför jag använder mig utav reko metoder.
Sedan så vill jag tillägga att jag aldrig kommer använda mig utav CM (Ceasar Milano) metoder, gör det bäst ni vill, med era hundar. Men kom inte och säg att jag tränar hunden på fel sätt för att jag inte skriker, "psst:ar" eller sliter mina hundar i kopplet när de gör ett oönskat beteende. Jag älskar att använda mig utav mina reko metoder, det funkar bäst för oss och jag vill att de ska känna behag och tycka att det är roligt att arbeta med mig. Istället för att bråka med hunden när den gör ett oönskat beteende, ignorerar jag och belönar istället när det blir rätt. Hunden tycker det är så mycket roligare än att bli korrigerad i precis allting.
Kanske kan jag förklara i ett inlägg senare hur jag tränar mina hundar i att inte göra utfall, många vet dock redan att jag har använt mig utav "skvallerträning" med Maggie. Jag skriver gärna ett inlägg om skvallerträning också faktiskt.

Jag vill liksom se ett välbehag i hunden när jag arbetar med den, jag vill se att den har roligt. Det är mina bästa vänner, mina hundar och inte fan tänker jag gå och dra och slita eller peta min hund i sidan för att avbryta ett utfall. Big noooo. Så prata med mig istället, så kan jag förklara för er hur jag tränar med mina hundar och berätta hur de är som individer. Istället för att ni ska prata med varandra om saker ni inte har någon som helst aning om. PÖSSSSSSSSSS


Likes

Comments

Ta det inte fel nu, men ibland känner jag typ "vadfan har jag gett mig in på.."
Vissa dagar är det så sjukt frustrerande när jag är ute med mina hundar, jag vill bara släppa taget om hundarna och skita i allt och sätta mig ner på backen och gråta i de situationer de triggar igång varandra i utfall.

Maggie har gått från nästintill perfekt till en jättejobbig hund när det kommer till möten av cykel och bil - på bara några veckor. Det känns som att det är mitt fel, då det är jag som tog beslutet att ta in Lindsey i vår flock, jag menar liksom främst på det sätt att hon kanske inte hade vart sån här om inte Lindsey bodde med oss. Men vart fan hade Lindsey vart idag om inte här? Jag vill inte ens tänka tanken på hur hon skulle vara och må..

Det jobbigaste är att även fast det är Lindsey som drar igång Maggie så slutar Lindsey efter en tillsägelse eller två. Men Maggie fortsätter, jag vet att Lindsey blir en trigger för Maggie. Men det känns så tråkigt och jag blir så ledsen över att se att det blivit såhär. Jag och Maggie har jobbat så mycket med just detta och det har vart å jävla bra de senaste halvåret. Nu har det blivit ett stort jävla bakslag liksom.

Jag tror att det som får mig att må som sämst är inte hur mina hundar beteer sig, för det vet jag egentligen hur jag ska och kan jobba med för att det ska bli bättre igen. Utan det är nog vad jag tror att alla runt omkring mig tycker..

MEN jag vet att jag arbetar på rätt sätt med mina hundar och ibland så blir det inte som man tänkt sig helt enkelt. Alla gånger går det inte som det ska liksom, tyvärr. Jag tänker inte tvivla på mig själv och jag tänker fan inte ge upp, jag älskar mina hundar mer än någonsin men ibland så tänker jag faktiskt att de kanske kunde haft det bättre på varsna håll...
Men samtidigt inte, både Lindsey och Maggie litar på mig mer än vad de litat på någon, någonsin.
De får rätt mat, stimulans, motion och så mycket kärlek från mig och Pontus.
Så jag skakar av mig den tanken, för att ett jävla utfall - eller tio är inget problem vi inte kommer kunna tackla och det är absolut ingenting som kommer få mig att ge upp mina hundar. Vi lägger denna dag bakom oss och prövar igen imorgon.

Jag längtar tills mina beställningsvaror kommer så att jag kan börja dra med Maggie igen, då är vi igång i draget och har som vanligt våra klickar och rally timmar hemma.

Jag har även funderat på att börja lägga spår med Lusan, hon tyckte det var så kul när jag la ett godsspår tidigare idag, så vårt nästa steg blir nog att lägga ett blodspår faktiskt. Jag väntar bara på att få blodet och skanken från en jägare här i trakten som bidragit med det åt oss tidigare. Ska nog även börja med lite parkour,vi har ju väldigt mycket alternativ att använda som "hinder" här i skogen. Så får hon en variation av både fysisk och mental träning liksom Maggie, men på två helt annorlunda sätt som kanske funkar bättre för henne. I parkouren så kommer förhoppningsvis även vårt band stärkas en aning.

Förlåt för det långa, kanske helt ointressanta inlägget, men jag behövde ventilera mig.

Likes

Comments