Header

Vardag

Igår kväll så tog jag och P med oss Lindsey ut i skogen i jakt på att plocka blåbär för att kunna baka en blåbärspaj. Jag älskar verkligen att kunna använda saker från naturen att baka och laga mat på och jag tror att jag smittar av mig på P med dessa tankar och tycken, det var nämligen han som kom med förslaget om att vi borde bege oss ut i skogen och plocka lite bär för att kunna baka. Så roligt, han vet ju hur mycket jag älskar att hänga i skogen också så påvägen hem blev det en lite längre promenad med Lindsey.

Det var så roligt, P frågade mig "Har du en bärplockare ?" och jag bara stod där som ett frågetecken...
"En bärplockare.... Jag plockar bär med händerna?" Haha, tydligen så finns det ett sorts verktyg som man använder för att plocka tex bär i skogen, lite fusk tycker jag personligen men det är roligt vad mycket prylar till "hjälpmedel" det finns i dagens läge haha.

Lindsey var med och plockade blåbär idag som sagt, är hon inte bara för söt?

Nu kommer vi nog inte höras förrän efter helgen hörrni, jag lovar att det kommer trilla in ett par härliga bilder här på måndag som beskriver min helg som bäst. Ha det helt underbart, kram på er!


PS. Det blev en väldigt bra fredag. Idag släppte Ryan Murphy temat på kommande säsong utav american horror story, jag älskar ju skräckfilmer och allt vad det innebär - OCH det här temat tilltalar mig otroligt mycket inom skräckfilmens värld. Temat är nämligen KULT, jag älskar skräckens kultfilmer så jag hoppas att denna säsong blir riktigt jäkla grym! DS.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Vardag

Hej på er vänner.

Jag hoppas ni har haft det kanonbra under de senaste dagarna. Igår så var jag på en arbetsintervju och efter det så var jag på lunch med min mamma och min lillebror Lucas. Jag tror och hoppas att intervjun gick bra, det hade vart skönt att börja samla ihop liten pengar igen, frågan är om jag kommer klara av att studera och jobba på heltid - Men det återstår och se, jag tror att med rätt drivkraft så kommer det lösa sig finfint.

Utöver det så hämtade jag även ut min GoPro Hero5 Black kamera på posten igår. Jättetaggad för att lära mig alla dess funktioner och börja använda den i vardagen, planen var att "premiärfilma" med den nu under helgen då jag och P ska möta några vänner i Dalarna för att köra lite forsränning. Men eftersom att de tabbade sig och inte skickade med minneskortet jag beställt i samma order så blir det tyvärr inte så, jag kommer nämligen inte hinna få simkortet till kameran innan imorgon, vilket suger. Jag ser iallafall hemskt mycket fram emot att ta med mig min GoPro på nästa vandring och till vår Thailand resa.


PS. Hur snygga är inte dessa byxor? Jag ääälskar dem!

Likes

Comments

Vardag

Med risk för att låta riktigt deprimerande nu så syns det verkligen att sommaren snart lämnar oss. Det blir mörkt snabbare på kvällen och fåglarna går och lägger sig tidigare nu än vad de gjorde i Juni, trots detta så ligger sommarvärmen som tur är fortfarande kvar i luften, myggen är ute och partar och hästarna står i sommarhagen och äter gräs. Men allt somrigt runt omkring så kan jag inte sluta tänka på att sommaren snart är förbi - fastän vi har mer än en månad kvar på sommarmånaderna. Men mörkret faller tidigare än för bara någon vecka sedan och det gör mig förtvivlad. Varje höst önskar jag att jag kunde hålla kvar i sommaren liiite längre. Men ännu är inte sommaren förbi, tidiga mornar och varma dagar är fortfarande att se fram emot.

Sent igår kväll var jag och promenerade längst skogsstigen som går runt sommarhagen med bara en ljuslykta och ina skor i handen som sällskap. Tystnaden som lägger sig om skogen är fascinerande, någon gång ibland hör man en uggla och ibland så fastnar min fokus på hästarnas betande och frustande från hagen, känslan utav grus och gräs som smeker fötterna där jag går. Åh, vad jag trivs, jag älskar verkligen att bo såhär.

Likes

Comments

Vardag

Det har hänt igen.. Inatt fick jag min andra sömnparalys.
Precis som förra gången vaknar jag mitt i natten av att en man står och kollar på mig, till skillnad från sist så står han inte i dörröppningen utan han står och kollar på mig genom vårt altandörrs-fönster som leder direkt in i sovrummet. Jag kan inte röra mig eller säga någonting, det ända jag kan göra är att blunda och hoppas på att det går över snabbt. Någonstans i mitt huvud så tänker jag för mig själv att det är en sömnparalys som jag går igenom just nu "Blunda och andas så försvinner det". Även fast jag tänker det här så är allt så himla verkligt, det står verkligen en man och kollar på mig genom altandörren och när jag åter igen öppnar ögonen så står mannen inte längre utanför altandörren, nu står han inne i rummet. Nere vid fotänden av sängen och stirrar. Nu grips jag typ av panik och känslan man få av att inte kunna röra sig är obeskrivlig. När jag väl kommer ur tillståndet så skriker jag högt och väcker både hundar och min pojkvän. Jag tvingade P att gå och kolla på altanen om det var någon där, det var det ju inte. Såklart.

Hursomhelst minns jag sist jag hade sömnparalys och hur rädd jag var för att somna efter det, jag låg på P och tvingade honom att vara vaken tills jag somnat. Om han var det vet jag faktiskt inte, men det kändes bättre av att höra att han skulle vara vaken tills dess att jag "sov som en stock". Den här gången kändes det dock så närgånget. Den här gången var han vid mina fötter, han nuddade nästan sängen. Tidigare har jag bara vaknat och sett honom på avstånd stå vid dörröppningen.

Usch, jag ryser nu.. Kaffe på det va...


Bild från google.

Likes

Comments

Naturtips

1. Hitta dina egna platser.
Jag älskar att ta en väg utifrån vandringsleden, ta bilen och stanna vid outforskade platser och upptäcka nya, vackra platser. Platser som man kanske dessutom får ha för sig själv. Ju mer jag spenderar tid i naturen och skogen så vill jag lära mig mer om den, det blir roligare och man är mer taggad på att upptäcka nytt, varje dag kommer jag på mig själv att googla nya platser i närheten. Men jag har mina guldkorn runt hörnet, men jag hungrar efter att kunna fylla på kistan med lite nytt.

2. Naturens skafferi.
Alltså, detta är en himla lyxig grej som vi har. I naturen finns det så mycket ätbart och nyttigt att hämta, du kan plocka granskott till en sallad, tappa björksav, plocka bär till en paj och göra bröd på bark. Googla på internet så hittar du ätbara vitaminrika växter och bär, det är ju så himla lyxigt att naturens skafferi dessutom är gratis och öppet för alla.

3. Lev efter årstiderna.
Se årstiderna som en chans att få möjlighet att göra någonting nytt. Ta vara på det som alla årstider erbjuder, Lista och kategorisera olika saker du kan göra i naturen under de olika årstiderna. Tälta i fjällen på sommaren och på hösten, bada isvak i en sjö på vintern, plocka svamp och bär under hösten, åk till sälen och sätt dig på isen för att fiska röding osv.

Likes

Comments

Vardag

Vissa utav er vet att jag under två års tid åkte fram och tillbaka till Spanien för att arbeta på ett hundshelter. Jag åker fortfarande dit ibland, mest när jag saknar hundarna för mycket men tyvärr inte alls på samma sätt som förut. Under dessa två år såg jag mycket hemskt som människan gör mot främst (min fokus låg på hundarna, varken häst, katt eller get hade det speciellt bra heller) våra fyrbenta, bästavänner - hunden. Jag har vart med om att både hämta och hitta dumpade lådor med veckors gamla valpar i, oftast fulla utav ohyra. Jag har många gånger vart med och plockat in hundar som vart så smala att man mått dåligt över att man är människa, många gånger har jag gått promenader med hundar på "the country side" förbi "bunkrar" utan fönster, när man kikar in i bunkern ser man oftast inte en, utan flera hundar, instängda i mörkret, utan mat och med knappt något vatten med avföring som en matta längst betong golvet. Ofta ser man längst de inhägnade husen hur hundar sitter fast-kedjade i 30 graders värme, utan skugga och vatten.

Det fina är att för de hundar som någon tröttnat på och glömt bort, för de hundar som någon inte orkar eller vill ha, för de hundar som inte längre uppfyller dess "fuktion" - för de här hundarna så finns det fortfarande några människor som arbetar för att just dessa hundar ska må bättre och få en andra chans i livet, alla går olyckligtvis inte att rädda. Jag är mycket väl medveten om att det finns miljontals hundar även i Sverige som tas illa hand om, men att jämföra dessa hundar med de i Spanien - de som lämnats till sitt öde ute på gatan, ofta skadade, för att dö - går inte. I eurpeeiska länder som spanien och grekland tex så har hundar knappt något värde, majoriteten bryr sig inte om hunden som sitter och väntar på att restaurangen du äter på ska stänga, för att den sedan ska kunna gå dit och leta efter mat som spillts eller efter mat i soptunnorna bredvid, ingen bryr sig om den avmagrade hunden som springer efter bilvägen..
Både situationen i Spanien och Sverige är enormt sorgliga och det får mig att skämmas något otroligt över att vara människa..

tredje hunden på vänstra bilden heter Floyd, han blev kastad över staketet in på vår gård en kväll. Valparna på den högra bilden togs in utav mig, Madde och Gill.


Jag ska nu berätta en liten historia för er, det var en söndag när jag var och jobbade på mitt gamla jobb i Spanien i Januari 2015 och faktiskt ett av de jobbigaste sakerna jag vart med om där nere..

Jag och min vän städade tillsammans i kennlarna det passen, medans våra medarbetare gick promenader med kennelhundarna. En av våra medarbetare kommer in med en grupp hundar och därefter kommer han fram till mig och min vän och berättar att han sätt en hund gå längst vägen (detta var inte så ovanligt, ofta så träffade vi vilsna, skadade, rädda, ensamma hundar längst vägarna vi gick promenader på med våra hundar), han berättar att hunden såg skadad och svag ut. Jag och min vän bestämmer oss för att tillsammans ta med en grupp hundar och gå längst den promenad han precis gått på, i hopp om att träffa på eller se denna hund och det gjorde vi, tillsammans med en lukt av dött så låg han i ett dike och kollade på oss. Jag tar över de hundar min vän hade och hon går sedan framåt mot honom för att kolla läget, hon behöver dock inte gå så långt utan hunden möter henne haltandes och trycker sig mot henne. Alltså, han trycker med hela sin kropp på hennes ben och det är då vi ser hur illa det är. Hunden hade vad det såg ut som flera brännsår längst kroppen, hål rakt igenom så att man såg både höftben och revben. I den här situationen var det som att hunden sa till oss att "Snälla, hjälp mig. Gör någonting, vad som helst".. Min vän lyfter upp honom i famnen och vi går tillbaka mot huset, lukten av död och ruttet blir allt starkare och vi vet nu att lukten kommer från hunden. Jag går och lämnar våra promenad hundar där de ska vara och min vän tar in hunden på vårt rum samtidigt som hon ringer till vår veterinär, som på söndagar har stängt. Vår veterinär gjorde ett undantag och tillsammans med en annan kompis med körkort lastar vi in honom i bilen för att åka till kliniken. Alltså, lukten. Jag minns den där lukten så väl nu när jag skriver om det här. Den där hemska lukten som jag förknippar med orättvisa och ondska. Veterinären konstaterar att hunden förmodligen gått omkring såhär i dagar och att han förmodligen är en kvarlämnad jakthund. Efter att ha rengjort såren så gott det går så berättar hon att hon inte riktigt kan fastställa vad skadorna beror på pågrund av att det gått så lång tid från självaste händelsen. Efter att ha rengjort såren så gott det går så frågar hon oss "Ska vi låta honom somna in eller ge honom ett försök till att bli bättre? Chansen är inte stor, men det finns hopp".
Vi bestämde oss för att ge honom natten iallafall, han fick dropp och fick stanna hos veterinären över natten. Vi gav honom namnet Mio, efter filmen "mio, min mio"..
Dagen därpå så har veterinären hört av sig till en av våra chefer och berättat att han ställt sig upp, druckit vatten och tillochmed ätit lite under natten/morgonen och plötsligt så fylldes man av lite hopp även fast man vet att det kan vända snart igen.. Efter morgon passet, på siesta så åker jag och min vän som var med och hämtade in honom tillsammans med vår andra vän som körde bilen och han som berättade för oss vart vi kunde hitta hunden, till veterinären och hälsade på honom. Mio såg piggare ut än vad han gjorde dagen innan, han la huvudet i famnen på oss och det kändes som att han tackade oss varje gång han kollade på oss. Kvällen kom och vi fick ett samtal från vår chef om att Mio hade somnat in..

Jag är fortfarande stolt över vår insats med Mio, han fick dö inomhus, i värmen, omkring människor som brydde sig om honom istället för ensam, utomhus i något dike. Jag tänker fortfarande på honom och hans ögon som lungt och tacksamt kollar in i mina..


Bilden är taget utav min vän Jossan under en siesta. Jag ligger där med plattan i högsta hugg, gips på armen tillsammans med tre valpar.


Ni förstår, anledningen till att jag drar den här historian är för att slutligen komma och berätta om hur spanien hanterar deras hundar och främst deras jakthundar. Mio var troligen en jakthund som inte uppfyllde den funktion han skulle, han var ett verktyg som inte fungerade tyckte någon. Tänk att denna hund gjorde någon så missnöjd att den lämnade honom ute på gatan för att dö efter att ha gjort gud-vet-vad med honom. Skadorna denna hund hade på kroppen var brutala, möjligtvis hade han ett par sår från hundar också, inte helt omöjligt med tanke på hur mycket gatuhundar det finns där, som vill åt samma skydd för natten och samma mat för att bli mätt.

Hetsjakten i Spanien. Den är förfärlig, hemsk. Mer kan jag inte berätta utan att bli frustrerad, arg och ledsen. Med hjälp utav denna länk, från Sveriges radio, hoppas jag att ni får en lite mer insyn vad jakthundarna i Spanien- främst galgon går igenom. Jag hoppas innerligt att ni tar er tid att lyssna på den, för det är verklighet, den verkliga hemskheten för hundar - klicka här för att lyssna.

En tik som inte fås tag i, utan matas utomhus av en snäll äldre dam som jobbar på tilliten för att få in tiken och kastrera henne.

Likes

Comments

Hiking, Vlogg/Youtube

Hejhej, Här är min vlogg från när vi var i fjällen och vandrade längst Kungsleden förra veckan, kom ihåg att det här är min andra video någonsin och att jag fortfarande håller på att lära mig det här med att filma och klippa och dona haha. Enyoy anyways.

Likes

Comments