View tracker

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Alltså där sitter min nya väska på sätet mittemot och ser sådär oerhört snygg ut. Fin va! Min nya väska, köpte den på Black Friday rean när jag och Jesper var ute i lördags. Har kollat på den förut och baaaa suuuuktat. Såg att sen var på 20% och fick blåmärken på hakan för att min haka trilla ner till marken. Hade en ond röst i huvudet, nä mitt "inner me" som dom skriver på Twitter, som sa kööööp den trots att du knappt har para för julklappar. Treat yo self gurl!

Bredvid mig sitter ett uthämtat paket också från IvyRevel. Trevlighetens mamma kan man tro. Det var rean som inbillade mig till storshoppingen i helgas. För på rean köpte jag (inte bara på ivyrevel men) alltså två tröjor, ett skärp, 5 ögonskuggor, en glittrig mascara, en choker-sjal och ett linne och nä fy det blev för mycket. Men still, treat yo self gurl.

Likes

Comments

View tracker

Hej bloggen. Ni lär bli chockerade av mina känsloladdade tidigare inlägg. Jag är ju inte den som brukar vilja visa mina känslor vilt på internet, men jag känner ändå att min blogg är ett ställe för mig att snacka ut vad som sitter på mitt hjärta.
Jag skulle aldrig skriva ett inlägg fullt av känslor för att få uppmärksamhet på det sättet. Det är skönt att skriva och skrika ut sina känslor, och det är något alla behöver - oavsett hur positiv eller obrydd man är som person. Detta är mitt sätt att få ut. En naken sanning som kanske egentligen inte är så naken egentligen. Det stör mig något otroligt att inte ha kontroll eller en bra balans i livet. Som tur är kan man alltid göra något åt saken, vilket jag redan försökt göra nu.


Hur som haver människor! Hemma från skolan var jag idag också, bara en sista dag så jag skulle få friskna till ordentligt. Jag är nog frisk, men min hosta återstår och jag är otroligt seg i skallen och kroppen, men det tänker jag nog att det går bort. Jag pluggar lite hipp som happ men har inte jättemycket jag behöver göra, tror jag? Vi får se? Ibland tror man ju att man inte har något i skolan så kommer man till skolan och ba MISSA JAG DET ??!?!?!? How the fack braahh?? Jag köper en kalender men den får ligga i min väska bara? Jag behöver lära mig att använda den! Vill bli beroende av den, så som vissa människor är, men dom verkar alltid ha sån sjuk koll. Jag behöver det.

Efter mina deppiga inlägg ska jag säga några väldigt positiva saker.
Det är lön på fredag och jag är excited. Den kunde helst kommit typ igår men på fredag duger det också.

Jag har bytt rum. Jag och min brorsa har bytt rum med varandra och det känns som jag flyttar lite. Jag får inreda hur jag vill och mina färger i rummet kommer gå i koppar, roséguld (typ samma färg men), vit och beige. De två större fönstren i mitt rum kommer ramas in av dom vackraste av gardiner från gammelfarmor i fint liksom krämigt guld-roséguldig-aktig färg och min säng står centralt i rummet. Jag är ej redo att flytta hemifrån så detta var en bra pre-move.

Jag nämnde för er i förra inlägget att vi ska fira Thanksgiving i helgen. Det gör vi varje år med två andra familjer och bara äter mat. Jag ÄLSKAR thanksgiving och önskar att det var något alla svenskar firade! Det är alltså en amerikansk helg för den som inte visste, där man äter kalkon, potatismos och allt vad det innebär. Man äter faktiskt tills brallorna ej går att knäppa och man tror man ska spy. Själva thanksgiving är ju en familjedag. Man ska tacka allt i världen för det fina vi har i livet. 100% fin dag.


Det är första advent på söndag. Faking cray!!! Jag jobbar då men ser framemot att sälja massa lussebullar och ba njuta av att det är bästa månaden som är på G. JUL SNART? EH VA?!

Jag bokade frisörtid idag. Min frisör brukar ha veckor av väntan men fick redan nästa vecka. Ska klippa av håret mitt i något nytt och läskigt, ville färga ljusare men det fanns inte tid för, men det kanske är bra för plånboken min? Ska iallafall klippa av håret och det ska bli spännande. Haha.

Likes

Comments

Vet ni vad jag ska göra denna vecka. Jag ska göra kul saker. Och ta mig i kragen. Tredje inlägget gillt nu? Ändå. Jag såg någon gång någon som skrev på sin blogg att är man inte positiv i sin blogg får man inte läsare. Tyvärr bloggen, klarar ni inte av att se negativa känslor så läs en blogg av lögner och väggar. För livet är inte alltid bra. Jag brukar ändå vara riktigt positivt inställd till livet, men alla går igenom perioder. Jag hatar när folk försöker låtsas att livet alltid är en dans på rosor. Jag hatar när folk ska förminska känslor. Känslor är okej, och det är så jävla okej att må dåligt.

Detta ska jag göra denna vecka om det är så det sista jag gör.

Ska gå på yoga.

Thanksgiving-middag. Har inget val egentligen men älskar thanksgiving. Önskar typ att den skulle vara om två veckor så jag kunde få tid i helgen att göra saker bra igen, men det får ta sin tid.

Ska gå ut för drinkar med en bra vän, och bevisa för henne att jag är en bra vän. Och att jag bara gjort några misstag i form av att vara i en bubbla som gjorde att jag bortprioriterade allt.

Ska äta nu även fast jag inte är hungrig.


Det bästa med att vara på botten av livet, eller botten av en dålig period, är att härifrån kan det bara bli bättre. Det finns bara vägar ut nu. Ska bara hitta den vägen :)

Likes

Comments

"Ser du mig fortfarande som en närma vän?"
Vet inte om jag vill ha svaret. För du är nu den tredje vän jag måste fråga mig det, och jag är rädd för vetskapen att du kommer skaka på huvudet och säga att vi växt ifrån varandra. Att vi motvilligt tagit olika stigar i livet och nu är jag bara en prick på ett stort fält och du vinkar hejdå. Du vinkar sådär snabbt på handen, som att du vill att adjö:t ska ta slut snart. Som att du drar av plåstret snabbt, troendes att smärtan i mig ska gå över snart. Det är faktiskt inte normalt att växa ifrån alla sina vänner. Behöver någon som drar mig i nackskinnet som en kattmamma gör på sin kattunge, och drar upp mig från den svarta målarfärg som mina fötter står och klampar i.

Jag låter deprimerad, men låt er inte luras, jag är glad och dan och skänker ut många skratt. Har inte mycket att klaga på i livet mer än att jag lever i en bubbla. Jag vet in princip vad jag gör för att förlora vänner, men samtidigt inte. För när dom står där, ansikte mot ansikte till mig, så skakar jag förtvivlat på huvudet och undrar vad som kan gått fel? Tåren ner för min kind skriker av panik, att snälla lämna mig inte, jag älskar ju dig, du är den viktigaste av vänner?

Det är så att jag fokuserade så mycket på min första förlorade vän, att jag glömde bort dom jag hade. Jag blev förtvivlad och stängde in mig mer, och det är klart att mina kvarstående vänner trampar otåligt på fötterna när andra människor får dom nu plötsligt är mer kul. Jag är bara inte kul längre, men det var jag förut.


Och tanken av det. Den gör mig ledsen.

Ska nog göra mig ett schema. Och börja göra kul saker. Inte bara ta för givet att saker kommer läggas i mina händer. Jag tar liksom för givet att folk ska dra med mig ut ur min bubbla. Vet inte ens om det går att någon drar ur mig när jag har trampat så mycket på ett och samma ställe att mina fötter sitter fast. Jag måste liksom självmedvetet ta mig ur detta, ta ett stort steg åt höger (because that's right) och själv dra mig i nackskinnet. Jag ska va min egna kattmamma och därför skriva upp mitt schema i min kalender. Vill åka till en simhall men när har jag tid? Har mycket tid kanske.

Ge inte upp på mig, för jag kommer tillbaka. Okej? Ge inte upp.

Likes

Comments

Jag vaknar en morgon och flera månader har gått förbi. Seglat förbi på ett sådant där oerhört långsamt och färglöst sätt. I själva verket minns jag inte särskilt många speciella händelser, utan allt flyter ihop till en slemmig bubbla av sömnlösa nätter och långtråkiga dar.
Skolan tynger ner mig, inte på ett sådant sätt att själva plugget är jobbigt. Bara det att det finns där och tar upp mestadels av min tid. Det är ångest att kryssa av majoriteten av timmarna på en dag för att lära saker jag inte lär mig. Dom går bara in genom mitt vänstra öra och ut genom mitt högra. Jag ligger bakom mina vänner som nästan glömt hur det är att ha plugg och begränsas av valmöjligheter av att kunna göra vad jag vill på grund av ekonomin. Trots det jobbar jag många av mina helger och tidiga mornar gör att jag väljer att stanna hemma från sena nätter. Jag är helt enkelt inne i en grå cirkel som är svår att ta mig ur. Morr.

Livet flyter ut i ett förfärligt mönster och människor i min omgivning springer förbi. Har sitt egna liv, suckar åt mig och anser att jag prioriterar bort allt. Det gör jag väl? Men jag menade det aldrig. Jag mena aldrig att välja bort någon för att ligga i min säng och ha ångest över saker jag borde göra.

Hur beskriver jag detta för någon, så att de förstår? För jag förstår ju knappt själv.

Likes

Comments

Är väskor.. har många och den ena är inte den andra lik. Dock använder jag inte ens hälften av dem så mycket som de förtjänar, men ser ingen vinning i att sälja eller slänga dem heller. Nu vill jag helst av allt införskaffa mig en grå. En sådan i min samling finns inte än :)

Likes

Comments

Likes

Comments

Söker nu det recept för en bra blandning mellan pojkvän vänner skola och jobb 👌🏽😻

Likes

Comments