Header

Heeej, äntligen händer det lite grejer hemma hos mig. Jag är en person som i dåliga perioder har mängder av skrot i rummet, oårdning på allt och ett golv som inte går att se. Så har jag haft det i några månader nu. Annars, i perioder som är bra så har jag ett välstädat rum, allt på sin plats och tänker mycket på inredningen.

Igår stack vi till Ikea och jag kom hem med ett efterlängtat sminkbord! Nu slipper jag springa mellan 3 rum klockan halv 7 på mornarna för att fixa mig! Mitt smink låg verkligen överallt förut. Jag var lite orolig för hur jag skulle få plats med någon mer möbel utan att det skulle köra ihop sig. Vi flyttade sängen min för några veckor sedan för att se om det ens var möjligt att ändra om. Men det blev sååå bra & bordet är smalt så det passar perfekt!

Handlade ihop lite annan inredning, vill förnya rummet rejält då allt har sett i princip likadant ut sedan 2013.

Hittade denna supersöta kudden också! Kommer aldrig att växa ifrån kuddar och gosedjur.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Idag började dagen hemskt, jag bara vaknade på fel sida med sämst humör och bara viljan att krypa ner i sängen igen.
Meen vid första lektionen så blev dagen redan bättre. Vi håller på att skapa en kortfilm & vi är en ganska stor grupp men det finns många roller. Tidigare så har vi inte riktigt haft tiden på oss/läst rätt kurs för att kunna lägga allt krut vi har på en film. Men nu när vi som har valt film har speciallektioner för endast film så känner alla att det faktiskt är dags att göra projekten på en helt annan nivå. Vilket är såå himla kul! Flera stycken kameramän, tiotals omtagningar, alternativa scener osv osv. Det känns som att det faktiskt kan vara nånting att vilja stoppa ner i portfolion sen.


Efter lunch hade jag 3 timmars hål så jag satt och kollade på några avsnitt av Batman innan jag fick reda på att vi fick jobba sista lektionen självständigt. Drog hem, duschade & stoppade i mig allt ätbart jag hittade i skafferiet och nu ligger jag här. Mätt o belåten, med en bra anda om ett kul projekt. Och inte nog med det så låg lönechecken på köksbordet och väntade på mig. Ska in på banken på torsdag & shit vilken kul torsdagskväll jag kommer ha.

XX♡

Likes

Comments

Ibland känns det som att jag sitter ensam på en pall mitt ute i skogen. Ibland så känner jag mig helt ensam, även fast jag sitter i ett rum fullt av människor jag känner och kan prata med. Det känns som att jag är osynlig, obetydande och bara ett par ögon som iakttar. Inte för att jag tror att jag inte är uppskattad, för det vet jag att jag är! Det låter min omgivning mig få veta. Men fortfarande under mina dåliga dagar så känns det som att jag vill sy ihop läpparna och aldrig mera prata. När jag har ångest så hatar jag ögonkontakt. Jag hatar att prata, jag hatar hög ljudnivå och allt som sprider entusiasm. Jag vill bara ha kramar. Varma långa kramar, vilket mina kompisar är allra bäst på att ge. Och ibland när jag sitter där själv på pallen mitt ute i ingenstans så kan nån se mig och då behövs det bara en kram för att komma tillbaka till verkligheten igen.

Jag har inte lust att svara på ditt "godmorgon", jag vill inte få frågan "hur mår du?". Jag vill inte att nån ska se mig över huvud taget. Jag vill bara mysa, hålla i en hand och få varma långa kramar. Och jag tycker att man ska få ha det så om man vill. Det finns inget "äh, lägg av, muntra upp dig". Man måste inte alltid prata om varför man mår som man mår. Jag vet oftast inte varför jag är så nere när jag är det. Jag vet oftast inte varför jag är glad när jag är jätteglad heller. Vissa saker ska man bara låta vara och visa uppskattning istället. Och det är faktiskt okej att bara vara ett par ögon ibland. Man får sätta sig på den där pallen och leva sig in i sina tankar. Sålänge man hittar ut från skogen igen.

Likes

Comments

För några veckor sedan åkte vi upp här i skogarna och tittade till en gård som har stått övergiven några år nu. Den tillhörde min gammelmorbror. Innan gården sköttes av honom, så var det gammelmormors och gammelmorfars. Och innan de ägde gården så var det gammelmorfars föräldrar som köpte kåken. För några år sedan så fick gammelmorbror en stroke och klarar inte av att bo själv i huset. Så vi, främst hans syskon - mormor och hennes andra systrar med karlar spenderade hela somrar och all ledig tid till att tömma ut huset, alla små ladugårdar och skjul med bråte från fem generationer. Tyvärr så har inte huset blivit sålt. Och det är ju för mycket jobb att hålla på med för allt som är fallfärdigt.

Att ha minnen från släktträffar som ägde rum i det här huset. Att ha barndomsminnen och tydliga bilder på hur huset var när det en gång var vid liv. Och att sedan höra min mammas berättelser från när hon var liten och hade släktträffar i det här huset. Att få höra mormor berätta om historier som hände på gården eller hur det var så kyligt att springa ut till dasset på vintrarna. Att det är samma hus. Samma tapet. Samma dass jag som 5åring har sprungit runt om och lekt på gården - det är samma dass som mormor sprang runt som 5 åring på gården. Och gammelmorfar likaså. Tapeterna i huset har aldrig bytts ut. Det är samma tapeter som gammelmorfars föräldrar bodde med. Kan ni förstå hur nära det känns? men ändå är det långt över hundra år emellan oss. Det är synd att se den här gården falla. Det som har varit hem för alla dessa fem generationer.

Likes

Comments

Hej hej. Det känns äntligen som att livet fallet på plats nu igen. Har haft några gråa dagar nu. Tror att det kan bero på att det har varit grått ute nu i två veckors tid. Blir lätt väldigt nere. Har jättenära till känslor, så om jag är glad är jag jätteglad och om jag är nere så syns det ganska tydligt. Min kropp börjar brytas ner nu när hösten är här. känner mig som en svamp som någon försöker skruva ur det sista vattnet ur. Och jag har mest sovit när jag har kommit hem från skolan, å vips så är min dag borta. Ska försöka vända på det och sysselsätta mig med nått fastän jag är så himla trött. Det är tur att jag trivs så bra i skolan så jag vill dit fastän jag mår som jag mår ibland.

Mitt nya schema är dock väldigt jobbit. Jag har 3 timmars hål på måndagar. Själv. Min klass läser matte, vilket är för svårt för mig så jag hoppade över den kursen. Så jag funderar på att ta med kameran å springa ut och vara lite produktiv på de timmarna istället för att sitta och sova bort tiden. Vi har också äntligen fått en ny foto och media lärare, vi har haft ganska dåliga lärare innan som inte har kunnat lära oss saker, och skolkat osv, så ser faktiskt fram emot att börja med ett projekt morgon!

Imorgon ska jag ta och rensa rummet också. Blir så himla stökigt när jag blir på dåligt humör, och det bästa jag vet är att rensa gamla lådor och slänga massor skit. Renar själen min.


Här är de absolut första bilderna jag redigerade under min första vecka under gymnasiet. Lila, förvånar det någon? Tycker man tydligt ser att det är jag som har suttit och pillat med redigeringen på dessa ;)

Likes

Comments

Hej hallå. Vet att jag har lackat efter nu igen, vill inte skylla på nått men sena dagar och tidiga mornar. Hade glömt hur jobbit det är att pendla. Well, som så många gånger tidigare sagt, så vill jag ju bli bättre på det här. Roligare och intressantare inlägg, bättre bilder och mer regelbunden uppdatering. Men ni vet ju hur jag är, säger en sak och gör en annan så vi får väl vänta så se lite vad som händer. Tänkte i alla fall göra lite plus och minus som inträffat sedan sist.

- Min energi på kvällarna. Kommer hem och tar en nap på 2 timmar för att sedan äta middag och sedan hoppa i säng igen.

+ Jag åt för första gången upp en hel kebabtallrick i ett svep. Lite småstolt faktiskt. Lilla jag som knappt orkar 2 hot dogs.

- Att pendla. Hatar det verkligen. Tar så lång tid och jag kan inte koppla av till 100% när det är så mycket folk omkring mig.

+ Studiebidraget kom och jag tänker unna mig! Och om inte ens en månad rullar löningen in och ojojoj vad jag ska gå lös.

- Jag har tappat bort både mina IPhone 7lurar och den lilla adaptern så om jag vill ha musik med mig så måste jag ha med min gamla IPhone..

+ Hittat nya möbler, ska måla om och skaffa ett nytt rum. (Mitt har jag haft sedan 2013 och jag har tröttnat sedan länge sedan).

- Jag ville bli Vegetarian. Gav det ett försök i 2 dagar. Det var inget för mig, är för krångligt med alla saker jag inte tål och jag har inte tiden och energin till att lägga ner research.

+ hittade lite presentkort jag har glömt bort och vem gillar inte gratis liksom? ;)

- Vi har ingen mentor. Ännu har vi inte fått våran mentor (och foto/film lärare) så jag är lite mindre pepp på de estetiska kurserna just nu faktiskt.


+ Inspirationen är tillbaka, större än någonsin & allt jag vill ha är lite mer energi just nu. Så motiverad, så exalterad & så på gång! Måste lära mig att sova bättre så kanske allt funkar.

Likes

Comments

Nyss var livet så härligt och jag var så glad för att komma tillbaka till verkligheten. Just nu känner jag mest uch. Vaknade idag med ren ångest. Har inte vaknat med så sur själ på länge, och jag vet inte vad det beror på heller - vilket driver mig till önnu mer vansinne. Har hållit uppe humöret och skrattat idag ändå, men fortfarande nått som stör mig i all positivitet. Dålig motivation? Dålig självkänsla? PMS? Ingen aning, men dåligt har det varit i alla fall. Som tur är finns ju internet! Så fort jag saknar inspiration eller är i dåligt mående över mig själv så likar jag mig in på we heart it och drömmer mig bort. Önskar att an kunde vakna upp som någon annan ibland bara för omväxlings-skull. Att bara kunna switcha när man är uttråkad på sig själv. Så mycket jag vill göra, så mycket jag vill utväckla och jag har varken ork eller tid utan att vara lat. Känner inte att dagarna gr framåt just nu,

Well well, ville uppdatera här lite kort samt lätta bröstet lite.


Likes

Comments

2015
Jag har hållt på att färga mitt hår sedan jag var 12. Alltså konstant, hela tiden. Jag trivs inte bra i min guldiga naturliga hårfärg.

Bilden till vänster är från morsdag (i mars) 2015. Eftersom jag aldrig hade koll på vilken färg jag köpte hem och hade olika märken varje gång så vart håret superflammigt och i alla möjliga olika nyanser. Och under det här fotot hade jag sparat ut håret under 2 år, trivdes så bra i superlångt här, ska försöka få det längre nu igen. Även om det på bilden är jätteslitet.

Bilden till höger är skolavslutningen i 8an, då hade jag försökt få bort det flammiga och ta en mörkare nyans brunt, vilket blev lila istället pga det röda underlaget.

Bilden till höger är under vintern & runt årsskiftet mellan 2015-2016.

Och bilden till vänster är någon månad innan jag klippte av mig allt, under våren 2016

2016

Lagom till skolavslutningen bestämde jag mig för att få upp det ljusa i mitt hår igen. Det hade färgats sönder så brutalt att det var kolsvart och lyste grönt i solen. Och utväxten var för jobbig att handskas med. Så då satte jag målet att bli silvrig. Super blond alltså, jag visste ju att det inte skulle gå på en gång och att jag skulle behöva frisör för det. Men mamma höll med, det var alldeles för mörkt för att jag skulle kunna fixa någonting själv.

De klippte av allt det slitna (som jag ville). Håret var helt dött, det hängde liksom inte som vanligt hår, utan om jag böjde håret vid axlarna så stod det rakt ut som två stolpar. Så nu blev håret kort och tjockt och i en mörkbrun färg som jag skulle gå med över sommaren och låtas blekas.

Sedan åkte jag i en gång till under hösten. Jag hade fått stränga order av min frisör att låta bli att pilla på utväxten själv, så när jag inte stod ut med den längre skulle jag åka in och fixa det. Jag färgade håret ytterligare en gång & håret blev oranget. Alltså jag var ginger. Jag la in en systemkamerabild & en iPhone5 bild för att ni verkligen ska kunna se! Jag trivdes veeerkligen inte i den här färgen, jag kände mig så skev och det var en sån tråkig färg bara. Och det var denna jag gick med längst, jag skulle ha den så länge som möjligt för att få bort de röda tonerna som hängde i från tidigare år och nästa steg var att bleka så jag fick vänta på att håret skulle stärka sig lite med.

2017

Jag hade det orangea länge i 2017, i maj klarade jag inte av det längre, jag hade en rand i öronhöjden som en potta på huvet av utväxten. Då under den färgningen så vart jag äntligen blond. Mellanblond, vi färgade håret så det matchade min exakta naturliga hårfärg. Trivdes inte i den heller. Men så mycket bättre än röd i alla fall!


Den färgen gick jag med tills igår, då jag köpte hem egen blekning och tog saken i mina egna händer. Och se på fan, jag lyckades efter 1,5 år. Jag är platinum-blond. Silverschampoo på det här så blir jag vithårig. Som jag satte som mål 2015.

Jag tycker det är så häftigt att jag satte ett mål i 8an och lyckades i början av 2an. Att jag faktiskt satte ett beslut och höll fast i det i nästan 2 år. Lite larvigt för de som inte förstår kanske, men jag är en spontan människa. Jag säger nått och gör nått annat. Jag provar aldrig kläder innan jag köper, jag skulle lika gärna kunnat köpa hem en brun färg och slängt i igår. Men det gjorde jag inte.

Och jag triiivs så bra i mig själv! Att mitt hår betyder så mycket kan jag inte fatta, men jag mår så mycket bättre idag än vad jag gjorde för 2 dagar sedan. Sista färgningen kör jag imorgon, för att få bort lite flammor som inte ville med igår.
Och jag ska aldrig någonsin bli mörkhårig igen, för det är en jävla lång tid att gå med ånger.

Hoppas ni gillade ett sånt här inlägg, för det tog 2h att skrapa ihop gamla bilder och skriva det här. XX♡

Likes

Comments

Drog igår iväg efter sista jobbdagen in till Linköping för att träffa vänner som jag inte sett under hela sommaren. Det var ju inte så jättemycket drag vid själva festivalen, men jag hade skitkul med umgänget endå! Saknat mina hjärtan som fan. Skönt att känna att skolan närmar sig och att alla ses på tisdag igen. Vi drog hem redan vid 22:30, det fanns inte så mycket mer för kvällen att erbjuda och alla var ganska sega. Men mysigt så länge det varade. Och artisterna sög ju. Vi hängde vid DJ båset vid sidan av i parken. Bättre musik där.

Likes

Comments

Nya inlägg