Tänkte skriva "YAY, äntligen fredag!!", men känner mig inte taggad at all idag..
Började med att jag blev väckt som vanligt vid fem på morgonen för min sambos ringklockor och mobilalarm ringer då men han vaknar ju aldrig.
Såååå efter att ha försökt att ignorera allt oljud så fick jag nog och började kasta kuddar på honom.
Han blir ju såklart skitsur på mig men han hade blivit ännu surare om han försovit sig.......
Kunde inte somna om.

Sedan fick jag se att jag inte fått in min lön på det nya kontot så fick ringa till dem som har hand om lönerna. Då visa det sig att min nya bank krånglar. YAY.....
Så pengar har varken kommit in eller ut. Jävla skit!
Får dessutom mindre i lön än vad det stod från början. Antagligen för att jag har fått förlängt kontrakt.
Helvete, det sabbar jäääävligt mycket planer!
Hade tänkt köpa diskmaskin, barnvagn, babyskydd och byxor till mig denna månaden och lägga en del på sparkontot som jag skulle handla bebisgrejer för på Ullared men nope, blir nog bara babyskydd och gravbyxor denna månaden :(
Ååååh!

Fick panikångest och orken tog slut.
Sen fick jag panik för vet inte om panikångest kan skada bebis??
Låter ju logiskt eftersom jag själv knappt får luft..? Eller?

Ska bara vara hemma idag. Är helt jävla slut.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

  • 13 Readers

Likes

Comments

Heej fredag! Äntligen! :D

Sitter just nu med en blondering i håret och hoppas att resultatet inte blir allt för förskräckligt! Detta är nämligen en ny sort än den jag brukar ha för den gamla gick ut i sortimentet på Kicks, dock hittade jag den gamla på H&M men då hade jag redan köpt den här 😅

Jag hade en sån underbar dröm i natt!
Drömde att jag var med min sambos lillebror för att handla grönsaker, lol... och i min famn hade jag lilla bebisen! 😍👶🏼
Ååh, hon var sååååå söt!
Sedan gick vi hemåt och jag bytte blöja på henne. Sedan höll hon i mina pekfingrar och jag liksom drog upp henne så att hon satt upp 🙊😍😍😍
Hon hade så små och söta händer! 😭😭💕
Nog bästa drömmen jag har haft.


Nä, nu måste jag verkligen diska för det blir inte finare direkt 😅


  • 20 Readers

Likes

Comments

Hejsvejs!
Åh, älskar att solen strålar idag!
Regnade så mycket igår men kände att jag behövde fixa lite i trädgården... So I did, mitt i spöregnet. Fick slängt lite hängiga blommor, krattat bort lite maskrosblad som växt upp mellan plattorna och klippt bort grannens ogräs som växt in till oss 😅 Skönt att ha fått lite gjort.
Idag har jag dock för ont (pga foglossning) för att vara ute och greja. Kanske tar en liten promenad senare, vi får se.

Kom hem för en liten stund sedan från barnmorskan. Pratade för det mesta, mätte mig och fick även lyssna på bebis hjärtljud 👶🏼🎀
Dunkade fint!
Känner några sparkar just nu så hon är vaken... Hon hälsar till bloggen! 😉👋🏼

Jag och barnmorskan kom fram till att det är foglossning jag har. Hon blev lite chockad eftersom jag bara är i vecka 24 och hon sa att det är stor chans att det kommer bli värre... Men om så är fallet så kommer jag få gå till sjukgymnasten och även få ett bälte som ska underlätta!
Det löser sig nog i vilket fall! 😊

Idag kom vi iallafall in i vecka 24.
Tiden går fort men samtidigt känns det som att det är såååå långt kvar!
BF 12/12 👶🏼🎀

Nu ska jag ta det lugnt en stund och "terapimåla" innan jag börjar med maten 🤓👌🏼


  • 17 Readers

Likes

Comments

Hallü bloggen!
Har jobbat som en tok hela sommaren! Får en riktig, riktig fet lön denna månaden ;) yay! Allt kommer gå till räkningar och bebisgrejer så som barnvagn, spjälsäng och lite småsaker som vi måste ha. Är ju vääääldigt mycket nytt med första barnet men det fixar vi allt! :)
Vi har redan en spjälsäng men den ska vi ha på mellanvåningen i lillans blivande lekrum så att vi slipper vara här uppe i vårt sovrum hela tiden. På mellanvåningen (entréplan) har vi även köket och vardagsrummet så det blir ju toppen med en spjälsäng där med! :D

Men tillbaka till ämnet... Jobbet har börjat bli riktigt, riktigt kämpigt nu! För det första så känner jag mig väldigt stor, som en flodhäst typ.
Och för det andra så misstänker jag att jag har fått foglossning. Gör fruktansvärt ont att bara resa mig upp. Och att bara gå gör också ont :(
Ska iallafall jobba så länge det går för vi behöver ju varenda slant till bebisprylar och till huset. Vi har smått börjat renovera bebisens sovrum och till vintern ska vi tapetsera om i vardagsrummet också :) Blir nog bra!

Ska till min barnmorska på onsdag och prata om det kan vara foglossning eller nåt annat. Ska även ta lite prover :)


(En inspobild)

  • 17 Readers

Likes

Comments

Heeej!
Som titeln säger - Jag är gravid! :D
En fantastisk överraskning som vi fick reda på den 1 April <3

Det var så att jag inte hade fått min mens på väldigt länge. Trodde det berodde på stress eller alldeles för dålig motion eftersom jag hade spiral, vilket är ett mycket säkert preventivmedel (men inte för vår lille bebis inte! ^^).
Min käre sambo bad mig (okej, tjatade tills jag inte stod ut mer) att köpa gravtest.
Han körde mig till Kvantum, jag köpte testet och direkt vi kom hem så testade vi.

"Hoppsan, det vart visst positivt. Kanske visar fel".
Tog det andra testet.
"Ojdå, jag är visst gravid!"
Jag hamnade i en liten chock och förstod inte riktigt vad som precis hade hänt. Min sambo däremot, han blev heeeeelt nervös! Han såg nästan lite rädd ut i några dagar tills han fått smälta det...

Jag fick tid hos gynekologen där vi tog nytt gravtest som visades positivt.
Vi tog ut spiralen för oavsett om vi skulle behålla barnet eller inte så måste den ju ut. Sedan så undersöktes jag med ett vaginalt ultraljud. Det visade ingenting, man kunde alltså inte se om något fanns i magen.
Då började min tankar. "Kanske mitt urin gör så att det visas positivt fastän det är negativt..?".

Jag fick komma tillbaka någon vecka eller två, göra ett nytt gravtest och ett nytt ultraljud.
Gravtestet var ännu en gång positivt.
Denna gången fick jag välja om jag skulle få ultraljudet vaginalt eller på magen.
Jag valde på magen eftersom det gjorde lite ont med vaginalt.
Denna gången kunde man se en liten, liten prick!
Och denna lilla prickens hjärta som slog!
WOW, det ÄR någonting inuti mig och det lever!
Jag var ungefär i vecka 6, det var därför det inte syntes något på det första ultraljudet, det var för tidigt helt enkelt.

Efter detta fick jag komma tillbaka, skriva in mig och träffa min barnmorska.
Har varit där några gånger och lämnat prover samt pratat om mitt och bebisens liv.

Dagarna, veckorna och månaderna gick men jag hade inga symtom på att jag var gravid. Tills nu (Vecka 22) när jag börjat känna små sparkar på kvällarna <3
Känner dem både på insidan och utsidan.
Tyvärr så har inte min käre sambo lyckats känna än för så fort han kommer med handen så upphör sparkarna... Snart så!

För ca två veckor sedan var vi på NÄL (ska föda där också) för att gå på Rutinultraljudet. Hade med mig både sambon och mamma.
Bebis såg helt frisk ut och vi kollade även könet...
Det är en liten flicka! En liten prinsessa <3

Vi har pratat om namn och bestämde oss för ett men nu har jag ångrat mig.
Tur det är långt kvar så vi har tid till att bestämma oss, hehe ^^


Älskade lilla sessan <3

  • 20 Readers

Likes

Comments

Usch, har en sådan dag fylld med ångest och oro idag. Allt har gått uppåt på det senaste men kan bara tänka på det dåliga.
"Tänk om...?".
Massa negativitet. Blööö.

Är dödstrött också. Kan somna nu om jag vill men nja, inte värt att fucka nattsömnen för en liten powernap.

På fredag flyttar vi till vårt hus. Jag längtar men har ändå en oroskänsla av att något inte kommer bli bra, typ att jag inte kommer få fortsätta jobba efter sommaren så att vi måste sälja huset ändå... Eller att något hemskt kommer hända så att jag går in i min lilla depressions-bubbla igen och inte kan sköta om hushållet eller inte kunna jobba...
Hoppas allt går som hoppats och planerat!


Likes

Comments

Hallååååå bloggisen!
Det var ett litet tag sedan, så nu ärre baskemej dags för ett inlägg!

Jag har ju fått jobb på ett äldreboende och jag stormtrivs på avdelningen! Trodde aldrig att jag skulle trivas på ett jobb och definitivt inte bland folk (ev socialfobi) men ack, så fel jag hade!

En annan rolig nyhet är att jag och min älskade har köpt hus! Ett riktigt hus! Med en riktig tomt!
Asså woooow! Trodde nästan att det skulle bli lägenhetsliv tills jag fyllt typ trettio.
Slå den som tjugotvå och nittonåring! :D
(Ja, jag skröt. Hihi)

Så nu har vi redan packat mer än hälften och väntar med spänning tills den sista denna månaden då vi får nycklarna! :D

Bilder på huset kommer i senare inlägg :)


  • 40 Readers

Likes

Comments

För snart ett år sedan fick jag vara med om studenten. Jag tog inte riktigt studenten men jag fick vara med min klass ändå. Jag köpte studentmössa, vit klänning och allt sånt där!
Det var precis som att jag hade tagit studenten. Pga min depression och panikångesten så fick jag pausa mina studier sista terminen.

Efter sommaren började jag skolan igen. Allt skulle gå som en dans.
Jag skulle gå dit, vara närvarande på lektionerna och klara det sista jag hade kvar.
Det blev inte så heller. Jag var där i några veckor tills jag sakta men säkert försvann från den nya klassen.
Samtidigt sökte jag jobb och blev vikarie på fritidshem. Där blev massa krångel för jag kom aldrig in i det nya systemet där man sätter upp sig på jobb. Trots nya lösenord och användarnamn kom jag aldrig in på sidan och kunde inte sätta upp mig på jobb. Dem fick ringa mig istället.
I början tackade jag ofta nej eftersom jag skulle till skolan eller psykologer.

Jag var ofta hos min skolpsykolog och i slutet av förra året fick jag nog, tappade hoppet totalt. Skolpsykologen körde mig till Kungälvs akutmottagning där jag fick stanna några timmar, prata med läkare. Jag fick välja om jag skulle läggas in på psyk. Jag tackade nej, vilket jag ångrar för allt detta kunde ha vänt så mycket snabbare.
Jag fick remiss till vuxenpsyk där jag gått några gånger. Jag fick starkare tabletter, fick andra tabletter och fick högre dos igen. Inget har riktigt fungerat förutom sömntabletterna. Det var meningen att jag skulle utredas för ADHD eller Aspbergers men jag avbokade för jag orkar inte ens gå dit och börja ett så stort "projekt".

Jag skrevs ut från min klass och fick istället gå till en verksamhet som kallas "Möjligheten". Det är ett plug-in program där jag går en-två gånger i veckan och pluggar, pratar, fikar och sånt. Det funkar bra för mig. Det är ett program för dem som inte kan vara i skolan av olika anledningar, tex som panikångest, depression, socialfobi osv. Där går jag nu. Det bästa är att jag fick behålla mitt studiebidrag. Det behövs eftersom jag inte bor hemma längre.

Mitt i smeten har jag kämpat med mitt körkort. Jag kunde inte läsa i boken så jag pluggade genom att bara göra prov i en körkorts-app. Jag övningskörde mestadels på körskolan eftersom det varit krångel hemma, inte så många möjligheter till att köra. Trots att alla körlektioner blev JÄVLIGT dyra så är jag nöjd! Jag klarade båda proven på första försöken och jag är så stolt över mig själv att jag lyckades på egen hand (förutom körlektionerna då)! Jag tackar Gud!

Jag har jobbat mer och mer på fritidshem och i klasser och det har funkat bra men eftersom det inte är ett jobb där jag kan veta när jag ska jobba så blir det väldigt ostabilt liksom. Jag har fått en fast tid varje onsdag morgon då jag ska gå ner med några elever och simma men annars ringer dem in mig på morgonen när det behövs fler vikarier.
Nu är det påsklov vilket betyder att jag inte har jobb.

Jag har sökt ca tio jobb de senaste veckorna. Tre har nappat och väntar nu på ytterligare svar om intervju. Den ena ska ringa tillbaka till mig idag, de andra vet jag inte. Det är om ett jobb på äldreboende som min sambos mamma har ordnat kan man säga. Det behövs fler vikarier där och dem skriker om det.
Förra sommaren jobbade jag på samma äldreboende fast på annan enhet. Det enda roliga där var brukarna (de gamla). Personalen på den ena sidan av enheten var liksom så allvarliga hela tiden och på den andra sidan jobbade jag själv på kvällarna. Visst, det var stressigt men man kan väl få skoja emellanåt? Det slutade med att jag drog mig ifrån personalen och mer till brukarna.. Det var väl kanske inte så bra men det viktigaste är ju att trivas och göra sitt jobb så fick göra det bästa av situationen. Förhoppningsvis så trivs jag med både brukarna och personalen denna gången :)

Så, här står jag idag. I väntan på ett jobb med mycket jobberbjudanden. Jag ska jobba järnet!
Det känns som att depressionen besegras mer och mer för var dag som går! Jag vågar inte ta ut segern i förskott men att den bara lugnat ner sig efter flera år är ett stort steg för mig!
Äntligen kan jag andas! Jag tackar Gud!

Likes

Comments