Jag tänker att alla nya här inte egentligen har någon koll på vem jag är förutom en tokstolle som cykla till Kebnekaise, så jag tänkte dra en liten kort intervju med mig själv typ träningsbakgrund osv samt visa gårdagens resultat på cykelvasan 😃 Bild på det ser ni längst ner.

Namn: Alicia Petersdotter
Ålder: 23år
Intressen: Cykling (noway), läsa, vänner, träna över huvudtaget och göra olika grejer.
Typisk vardag: Träna 1-3 gånger per dag, jobba 8-18 ca, sociala medier, göra något med hunden eller vänner.

Cyklat sen år: Svår fråga, jag köpte min egna första MTB 2013 men körde knappt förrens 2014. Sen va jag en "sässongsåkare" blandat med att festa flesta helger fram till Januari 2016 då jag kände att "nu fasen räcker det, dehär är ingen livsstil jag vill leva" och la ner festanden helt och satsade på cyklingen.

Varför gör du dethär: Jag älskar utmaningar, jag älskar känslan av att lyckas med det andra inte trodde man skulle klara, jag älskar känslan och lugnet inom en man får av träning, jag älskar att nå ut till folk och förhoppningsvis inspirera vissa att göra det som brinner för, jag älskar livet för allt den har att erbjuda - både med och motgångar då allt har sin lärdom

Är det något du ångrar med träningen: Att jag inte började tidigare, släppa mina dåliga vanor och börja må bra istället för att må som jag gjorde då.

Vad är det framförallt du vill förmedla till dina följare: vad jag absolut främst vill ska komma ut, är att livet kommer kännas så mycket bättre och enklare med ett positivt sinne. Dörrar du inte trodde fanns kommer öppnas, man tampas med tråkigheter mycket lättare, man mår helt enkelt bättre och det vill jag att flera ska få känna på.

Liten, kort men övergripande intervju med mig själv, har ni andra frågor så bara köra på 😊

Cykelvasan resultatet (galet nöjd efter att ha sätt detta 😍)

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Contains affiliate links

Nu blir det sista inlägget om just turen upp, blandade känslor då jag är så glad över att ha gjort detta men jag kan ju inte tjata om samma sak hela tiden :D

Iallafall, är man lite äventyrlig och gillar att utmana sig själv så skulle jag klart rekommendera denna tripp för alla, oavsätt nivå. Man får bara anpassa turen efter hur man är tränad sen bara köra, kikar ni på min strava så kan ni se vart jag cyklat och apa efter (vissa delar i början skulle jag hoppa dock) eller så hämtar ni bara inspiration från den.

Dock några vägar jag på rak arm INTE gillade är väg 56 mellan Norrköping - Falun då det dels va 1+2 väg och dels för att väggrenen va bland den smalaste jag vart med om när det är så mycket trafik SAMT mitträcke så även om vissa ville hålla ut så gick det knappt. Jag va inte så otroligt kartig då alltså.
En annan väg som va sissådär va väg 69 mot och efter Falun. Den hade oxå smal väggren men en otroligt dryg en då det är "gupp i marken" på det vita för att väcka trötta bilister som är påväg i diket, den behöver man cykla på stor del av vägen då det fortfarande är relativt trafikerat och man ogillar gärna att bli påkörd. Dock inget mitträcke så många kunde hålla ut.

Annars var det ingen speciell som jag noterade i huvudet som mer obehaglig utan de andra va ganska trevliga (utöver min 5mila sandlåds-väg). E45 som jag körde på majoriteten av min färd va supertrevlig! Fanns ofta bred väggren och 97% av alla höll ut så det räckte och blev över, sen finns det tyvärr alltid (ursäkta) stolpskott som gärna blåser förbi i 100 km/h 30 cm ifrån cykeln, men det var väldigt få.

Jag var dock med om en mindre trevlig upplevelse när jag var påväg mot kiruna på E10 då väggrenen va smalare än mitt styre och det va skaplig med trafik,. Då tyckte en lastbilschafför att "jag ska fram här" trotts möte med annan lastbil, lilla jag tryckt på sidan med den larvigt smala väggrenen.. Resulterade i att jag kramaktigt höll i styren för att köra spik spikrakt när en lastbil i 90 blås skulle förbi med (jag skämtar inte) 10 cm avstånd från mig. Tror ni att jag nästan kissa i byxorna eller? Men jag släppte det sen och försökte tänka på annat sista biten. " Snart framme"

Men hur långt ska man cykla varje dag då?

10-15 mil per dag skulle jag rekommendera till den personen som är ute efter att kunna andas och ta det lite lugnt i mellanåt, kanske kunna stanna lite oftare och verkligen suga in naturen och dess skönhet (för det är verkligen fint bitvis). Man vill inte behöva känna någon stress eller kanske rent av inte är tränad för att cykla flera flera timmar. Men 10-15 mil är något de flesta skulle kunna känna är en rimlig distans att färdas varje dag och kunna njuta av tiden på cykeln.

Ca 20 mil per dag skulle jag rekomendera till den som vill känna lite mer att han/hon lever. Fortfarande ingen större tidspress men man kanske inte bör ta lika många/långa stopp heller. Dethär är mer en person som vill komma fram lite snabbare, orkar hålla ut lite längre och vill ha lite högre endorfinkickar i "mål". Samt vilja äta lite mer ;)

25-30 mil per dag skulle jag rekommendera för en sadistisk jäkel (skämtar). Nee, men det är klart en person som vill få känna att den lever men i utbyte för det få extrema endorfinkickar när man är i "mål". Det kan lika väl vara en otålig människa som inte vill att en resa ska ta för lång tid. Här finns inte mycket tid för att suga in naturen på samma sätt utan de blir mer " ååå vilket fint vattendrag det skulle jag vilja..." så hade man swishat förbi. Men det har sin charm i sig, man trippar på tårna under dagtid och sover som en prinsessa på natten.

Alla dom olika har sina fördelar och nackdelar, välj den som du tror passar dig och din personlighet bäst sen kör på det :)

Ang. prylar att ha med så hade jag med mig en perfekt uppsättning! Missade skoöverdrag, annars är jag grymt nöjd med planeringen av medtag, inlägg på vad som åkte med: (KLICKA HÄR)

Vad man ska förbereda sig på mentalt är att man inte kan styra vädret (tog mig en stund att acceptera det) så att det regnar, blåser, åskar, aa u name it kan hända. Det ända du kan göra är att klä dig efter vädret sen försöka hålla kvar motivationen inom dig. För efter regn kommer solsken och då behövs inte mycket kämpan för att få fram motivation till att cykla :)

Gör små saker för dig själv under vägen eller när du kommit fram som lite belöningar för att inte bara ha asfaltsbilden i huvudet. Det kan va att boka ett lite nice'igare hotell mot slutet där du kan lyxa loss, det kan vara att du tar ett glas öl till middagen, det kan va (om ni är två) att ni hjälps åt med massage. Hitta något som du tror kan ge dig mest och låt det bli din belöning för att hjälpa till att hålla motivationen uppe. Men jag kan säga det att det krävs inte mycket när man börjar bli seg i kropp och knopp för att man ska bli gråtlycklig av en belöning :)

Lyssna på kroppen tycker jag är en så svår sak att säga till någon eller ta till mig själv. Jag ska självklart utveckla, sitter man på sadeln dag 3 och ska cykla 33 mil, inte säger kroppen " mmmm dethär är som balsam för muskler och leder" utan den vill ju gärna kunna dra fram skiljsmässopapperna på en gång. Man kan inte räkna med att kroppen kommer reagera så jätte positivt om man tar monsterdistanser, MEN man ska inte heller fortsätta trampa om det gör "på riktigt" ont. Dag två började jag få en träningsvärk som sträckte sig till dag 4 där jag inte kunde gå normalt och likande en pigg 90 åring med ryggproblem. Gjorde det ont när jag började cykla? Jajamen. Fortsatte det göra ont resten av cyklingen? Ja och nej, men jag visste att det inte var en "farlig" smärta och därför fortsatte jag.

Så, jag skulle nog snarare säga "lyssna på vad för typ av smärta din kropp förmedlar". Har du ont i knäna och du känner att det kan bli värre?Du har gjort justeringar på cykeln för att minimera att smärtan kommer därifrån? Då är det inte värt att fortsätta eftersom det kan bli betydligt värre.

Jag hoppas att ni förstår mig rätt för jag skulle aldrig rekommendera en person att göra något som gör ont, men vad jag vill säga är att man kan inte räkna med att det kommer vara skönt i kroppen om man ska lägga flera flera timmar på cykeln (som är en ganska onaturlig position för kroppen) flera dagar irad, utan det kommer kännas. Men det ska inte göra ont på fel sätt. Är ni med mig ? :D

När man ska uppåt i landet så minskas utbudet av hotell/vandrahem ganska så rejällt, så jag skulle säga att man bör boka sånt i förväg för att vara på säkra sidan och ska ni upp för kebnekaise och ska boka fjällstation så kan jag säga att de kan vara uppbokade månader framåt, så se till att vara ute i god tid :)

Annars, och jag tror dehär blir det sista jag skriver som summering då jag fått med endel på tidigare inlägg, vitaminer och mineraler.

Räkna med att du inte kommer äta så otroligt nyttig och näringsrik mat under färden då den mesta kruten ska läggas på energi (ifall du kör längre distansen iallafall) så du försöker jämna ut det du bränner sen är det även så att det är lättare att hitta snabbmat längs vägen. Därför kan jag tycka att det är smart att ha med lite multivitamin och mineraltabletter bara för att boosta upp kroppen lite när man plågar den lite lätt. Jag hade med:

  • Vita-Min Multile Sport av märket Olimp ochi dom finns2 st kartor. En med multivitamin tabletter och en med mineraltabletter där jag fick typ magnesium, calcium m.m. För mer info om produkten: KLICKA HÄR
  • Omega 3 för att fortsätta underhålla mitt omega 3 intag
  • Järntabletter egentligen enbart av den anledningen att jag alltid haft järnbrist och behöver extra och Vita-min enbart innehöll 21%.
  • Enervit Magnesium Sport satte jag i flaska nr 2 enbart för att va 100 på att jag inte fick någon brist (även om jag tror produkten ovan gav ganska bra boost) då jag får sån tråkig huvudvärk när det inträffar.. För info om proukten: KLICKA HÄR

Annars matmässigt så var det egentligen det som låg tillgängligt och hade mest kalorier, åt ca varje 30-60 min för att inte va hungrig och det kunde vara nötter, bar, godis eller dyl. Utöver det så lunch och middag.

Något jag fått frågor om flera gånger är "varför gör du dethär?" Men det finns tyvärr inget enkelt svar på den som ger en bra förklaring på varför. Jag kan fatta det kort och säga att jag älskar att utmana mig själv, älskar äventyr och att tänja lite på gränserna. Men det skulle bara vara en del av varför man egentligen gör det. De största anledningarna är egentligen hur en sånhär resa gör att alla problem i vardagen plötsligt blir så små, nästan obetydliga, lugnet som kommer inom en, känslan av att man kan klara allt och mycket mer. Det är lixom känslan det ger och onödiga känslor den eleminerar. Det är där det börjar bli svårt att förklara, man måste nästan uppleva det själv för att förstå den härliga känslan.

*Det finns inget som stoppar mig*

Tack för att ni har vart med mig hela resan, känns så förbannat bra! Nu är det bara 1 inlägg kvar om detta och det är hur man ska frakta med sig allt från toppen och hem :)

Likes

Comments

Eftersom jag hade begränsat med internet uppe i landet så kommer inäggen delas upp i 3 för att ni ska slippa milslångt blogginlägg.

1 när jag berättar om hur själva kebnetrippen gick, 1 när jag summerar hela färden upp samt skriver saker jag tänkt på kan vara bra/dåligt på en sån färd och 1 inlägg på hur fasen man tar sig hem med cykel, storväska ect på buss och tåg.

Så vi börjar med inlägg 1, turen upp till kebnekaise!

Jag såg nu när jag kom hem att ett inlägg som jag lade upp inte kom med(på facebook sidan Klicka här ), men det handlade egentligen bara om att så fort jag fick väskan i händerna och började vadra mot fjällstation så var alla problem glömda, jag var glad igen och taggad på min tripp (bilder hittar ni nedan :)

MEN, Kebnedagen vaknade jag med jordens påsar under ögnen. Inte så otroligt mycket sömn dessa 7 dagar hade gjort lilla mig trött och sliten men ändå så va motivationen på topp. Idag gäller det, sista momentet. Jag kastade i mig frukosten, bytte om och gick till Guidestugan för att få lite info om vart jag skulle gå samt få tips osv.

Damen i stugan rekomenderade mig karta och kompass då man inte vet hur vädret skulle va och att markeringarna kunde vara svåra att se ibland. * vafasen, när jag orienterade så sprang jag vilse trotts karta och kompass, så varför skulle det gå bättre nu * Tänkte jag men valde ändå att köpa kartan lite just in case. Vi fortsatte prata då jag frågade lite med klädsel då jag valde att ha på mig:

  • Mineral underställ, långärmat
  • Långärmad löpartröja
  • Tjock vindjacka
  • 2xu tights
  • Pannband
  • Väska för att slippa hålla vattenflaskan hela vägen upp.

Det tyckte inte hon var optimalt då det kunde bli kallt så hon rekomenderade en tjockare jacka samt handskar. Jag tog med handskar. Hon sa även att jag skulle vara försiktig när jag gick då det regnat så stenarna kunde vara hala och turen skulle ta mellan 10-14h.
Hon hade helt och hållet rätt, om jag hade planer på att stanna mycket mer än vad jag gjorde samt gå i ett lugnare tempo, vilket jag inte tänkt göra. Så jag gjorde som jag alltid gör, kör på det jag tror funkar för mig så får jag ta smällen om de blev fel :D

Sen bar det av! "Följ de röda markeringarna" ekade jag i mitt huvud och letade febrilt efter dedär röda prickarna men hittade inte en enda till en början. Men det var hur enkelt som hellst ändå, det gick nästan ALLTID folk på leden så det va bara att fråga " går jag rätt nu om jag ska till toppen?" och alla svarade lika trevligt på alla frågor man hade, sånt härligt folk!

Något damen dock hade rätt i va de hala stenarna.. Jag gick där med raska fötter och letade efter dedär röda plupparna, sen VIPPS, slant jag till och hade gegga över ansiktet.. Kanske skulle ha lyssnat lite iallafall..

Jag vet att bilden är mindre glamorös.. Men jag bjuder på den!

Efter mitt fall så kollade jag liite mer vart jag satte fötterna och det bar av uppåt! Fasen vad fin natur det är, helt helt gaaalet. Ni kan se på några av bilderna samt videon nedan, men jag tycker ändå inte att det fångar helt och håller skönheten i naturen..

Det var sammanlagt 19 km tur och retur, de första 2 km är väldigt lättgått sen börjar det stiga lite mer. Man får räkna med att nästan "klättra" lite med händerna också på fåtal partier men det är mest för att det ska kännas stabilt, men det är en utmaning!

Man går upp upp upp antalet höjdmeter och kommer till en "topp" med massa stenuppsättningar. När jag va där så låg dimman på lite, men ändp var det riktigt häftigt :)

Och när man är nöjd över de höjdmeter man gått upp, jaa då ska man gå ner dom igen för att gå in i en dal ooooch sen upp igen :D Tyckte dock dendär dalen va superrolig, jag älskade att skutta mellan stenarna så det kändes lite som en "hinderbana". Efter dalen va det bara sista rycket upp, sen skymtade man toppen. Bilder och video nedan :D

Vem av er ställe en cykel här åt mig? :))

Så, kort draget (efter ett extremt långt inlägg) så räckte kläderna gott och väl med tanke på att jag hade som plan att gå skapligt fort upp och ner, tog inte ens på mig handskarna MEN eftersom man inte kan förutspå vädret så är det inte dumt att ta med sig lite extra för att va säker.

Kartan rörde jag inte en gång, markeringarna va så himla bra att jag hade aldrig behövt den, men är man bra på att läsa kartan eller vill hänga med lite när man går så skulle jag absolut rekomendera den samt kompass.

Vatten rekomenderar de 2 liter och det är absolut smart att ha med! Det går att fylla på fram till ca 6km (har jag för mig) sen är det dåligt med vattendrag, kan finnas ynka några men smart är att fylla på tillräckligt vid sista och den går inte att missa då du går över en stor bro (guiden kan visa på den braiga kartan).

Jag tyckte inte att den jobbigaste delen va att gå upp, utan det var ner. Jäklar i havet vad det slet på kroppen (läs knäna) att gå ner. Rullgrus och stötigt va lite halvtråkigt, men är man försiktig är det inga problem :)

Matväg hade jag med ett par bars, men som nömnt, jag tänkte göra det relativt fort. Det kan vara smart att ha med mer mat då man blir hungrig och de har massa olika grejer att välja mellan på fjällstation. Glutefritt, vegetariskt, laktorfritt, aa, you name it, dom hade ett schysst utbud som passar alla :)

Men, totala summeringen, det va helt och hållet fantastiskt. Jag bara njöt varje steg av att det va så himla fint och underbar natur, vill nästan tillbaka nu :D Så en kebnetripp någon gång i livet rekomenderar jag varmt, ni kommer inte ångra det :)

Juste, för de som undrar, ja gick upp på 6.54 h

Likes

Comments

Vaknade med världens rus *sista cykeldagen*, åt en fantastisk frukost sen bar det av. Benen va relativt fräscha så de tuffade på, aa tills de kom domhär roliga långa uppförs då 🙄

Letade febrilt efter en mack då jag behövde fylla på, men inte en endaste mack på 11 mil?? Va ett lunchställe som självklart hade stängt på helgen så det va bara att fortsätta in till Kiruna.

Här började jag bli liiiite nojjig för tiden ifall de skulle fortsätta va väldigt kuperat, men ikke 😍 från Kiruna till Nikkaluokta va vägen heeeeelt fantastisk 😍 Fin natur, inga vrålstigningar utan bara "vanliga" backar, ja bara satt där på cykeln och tvärnjöt med tanken att JAG HAR SNART FIXAT 153 MIL PÅ CYKEL, WUHUU 😃

Kom fram till Nikkaluokta sarri för att hämta väskan jag skickat dit innan jag började cykla, men va den där tro? Den va i Kiruna på postförskott.. Mitt hopp bara åkte under jorden när hon sa att den kanske inte ens kan komma ikväll utan dagen efter.

Hade en kort stund av frustration där men främst för man va ledsen, hur fan tänkte ni? Jag hade pratat med er innan om paketet, förklarat min oro för att den VERKLIGEN kommer fram men ni bara låter lappen för att hämta ut något ligga där tills jag kommer och är redo att åka?

MEN jag hade en liten tur på min sida, en äldre dam lyckades hitta någon som skulle in till Nikka och kunde ta med väskan, det börja vända mitt humör och så fort jag hade väskan i handen så va allt som bortblåst.

*Nu kan äventyret fortsätta* 😃

Började gå längs vandringsleden och såg fler folk på den, kändes ganska bra att de inte va bara jag som vandrade omkring så sent. Och en annan grej, fasen va kul led det va 😃😃 I början va den ganska "platt" men den kom det massa stenar och stora blöt områden där man fick tänka lite "choose the right way" då mitt mission va att klå damens "du kommer va framme 11-12" och en annans "du kommer va dyngsur om du inte har vandringskängor".

Ta er igenom dedär utan att bli blöta 😃😃⬇️

Anlände 22.28, nööjd och glad, NU ÄR VI PÅ BANAN IGEN 😃😃😃

Likes

Comments

Alltså denna dag har vart lite för bra, känns som att morgondagen (lördag) kommer bli katastrofartad 😂😂

Ända idag som vart "negativt" är att jag vaknade lätt förstörd, cyklade slow (dock ganska befogat) och fick lite regn. Thats it.

Frukosten va den bästa på länge, höll mig mätt hela 3h vilket typ aldrig händer. Cyklingen va härlig och skön och jag fick se så mycket renar 😍 Så häftigt att få en "närbild" på dom, så fint djur! Fick även se en krit vit ren med en liten unge 😣😍

Annars fick jag inga dippar, inga överdrivna smärtor, de lixom bara tuffade på.

Men det va vid ett tillfälle ja kände lite "hur fasen gör jag nu" 😂

Plötsligt stod en massa renar mitt på vägen och jag kände lite "vågar man bara åka förbi? Tror inte dom är aggressiva egentligen, men deras horn är rejäla och jag va inte extremt sugen på att få en sån i magen 😂 (video finns på min facebooksida).

De va en skräckblandad-förtjusning men tyvärr blev videon as kort då jag blev superrädd när en av renarna tittade på mig sen började det klia på benet på den så den hukade ner samtidigt som den frusta och för mig såg de ut som den gjorde sig redo för fight så ja smällde ihop telefon 😂😂 Men det va superlugnt. 🙄

Hotellet har vart för bra, allt ja velat ha har funnits, ja har bubblat jacuzzi, ätit, fikat och ja, bara njutit 😍 Man går runt och bara småler.

Åååå jag hoppas inte imorgon blir motsatsen 😂 Sista 18 milen (o herre gud cyklingen är klar imorgon 😍) då samt vandring till fjällstation, ska försöka tima 19.00 båten för att minska vandringen, är väl egentligen det som kan gå fel.

Eller om mina grejer inte kommit upp rätt 🙄

Likes

Comments

Denna tur va nog nästan den bästa turen, inte för att jag hade de bästa väderförhållanden (för de hade ja inte) eller för att denna tur va mindre backig (för de är fan konstant backar) utan för jag vaknade med bästa känslan.

"Det är bara strax över 22 mil"

Förstår ni hur långt de gått när man känner att 22 är en "bara" siffra? 😂 Men dagen innan va en sån brutal plåga att allt känns "bara" efter den.

Jag tog det iallafall superlugnt hela trippen, gräns på att ja kunde gå snabbare ibland. Men hela kroppen börjar säga att den inte vill mer så försöker göra så gott jag kan för att minska belastningen. Kom ett par regnskurar och även om jag frös galet mycket på några av dom så hade jag alltid "Det är bara 22 mil" i huvudet och de kändes lite bättre.

Anlände strax innan 20 och det var egentligen bara att kasta mig in i duschen sen kasta mig ner till restaurangen för att kasta mig i maten för att efter det kasta mig till ica för att handla mer att äta. Mycket kasta, men det är få lugna stunder 😂

Nackdelen just nu är att man känner sig gräns på febrig, helt slut och dåsig, fryser ofta eller så får jag "hettor" där hela ansiktet rodnar till. Men är mest troligt för att dehär tar något så förbannat på kroppen, hoppas på att de inte blir värre bara 😊

Likes

Comments

WUHUU 100 mil avklarat av 150, innebär att 2/3 delar är klara och jag känner mig inte en dag över 80 år 😃

Såhär mår de olika delarna just nu:

Huvud: Både dåsigt och klart, en liten mix typ. Så länge jag är "påfylld " med kolhydrater så är den alltid med och pushar.

Nacke: Lite till och från, känns ibland som hell it self och ibland som en lättare träningsvärk

Rygg: Så länge jag inte andas djupt eller rör mig så känns det inte så farligt 😂 Ligga ner går bra.

Stjärt och fiffi: Igår när jag skulle sätta mig på sadeln så kunde lika gärna någon stå och sparka mig på rumpan, typ så skönt va det. Idag är det dock bättre, känns gör det men jag vill inte dö helt. Tror kroppen insett att jag inte kommer sluta och stängt av känseln där. MEN jag har INTE fått något skav än 😍(peppar peppar) Kärlek åt chamonix kräm och bebisprodukter ❤❤

Ben: Som att ja har jordens träningsvärk och jag går som att jag både poopat på mig och skadat benen samtidigt. Annars bra, dom tar mig framåt 😃

Knän: Har vart lite ledsna, ena kändes lite tur 1 men lite voltaren senare så har den inte känts. Andra däremot började kännas tur 2 lite gran sen ökade tur 3. Men den kom jag fram till att klossen va feljustetad så fixade det denna tur nu och sakta försvann smärtan.

Fötter: Dyngsura annars inga problem där 😃

Överlag: Ja mår förhållandevis väldigt bra men är sliten. Vore dock konstigt om jag inte var. Tack underbara kropp för att du står ut med mina upptåg ❤

Likes

Comments

Denna rutt har fått ett namn, Tour de la Muerte,den va precis lika illa som det låter.

Denna morgon va segstartad, inte så mycket alternativ på frukosten så det blev inget ös på mat, cyklingen gick trögt så fick köpa energidryck men knappt de gick. Kände mig lite dåsig lixom.

Efter ca 12 mil så hörde jag ett dån * ae säg inte att de är sant*, åskan hade gjort sig hörd.. Så ett snabbstopp på ica och några djupa andetag (rädd för åskan) så vare bara att ge sig in i det.. SOM TUR VAR så höll sig åskan på avstånd från mig, men det gjorde inte regnet.

Jag kan inte säga mycket mer än usch för denna tur, så himla slitsam. Is is is kall när jag ÄNTLIGEN kom fram i mål i Vilhelmina strax innan kl 11, slut, blöt, hungrig och dan. Kunde inte njuta av naturen ens 1 gång. Och det är trist för de är förbannat fint längs vägen egentligen.

MEN allt va inte bara negativt 😃 Dels va personalen på Lilla hotellet rena änglar som fixade iordning mat åt mig och ställde undan tills ja kom. TACK! Sen hände en liten rolig grej på vägen 😃

Ca 21 mil från Rätan så hade de börjat regna igen (🙄) så ser jag någon stå uppe på backen stå lite konstigt? Jag va såå mosig i huvudet just då (och resten av färden 😂) att jag kunde inte koppla vafasen han hölls med. När jag kom närmre kopplade jag att han höll i en kamera, men va fotade han? naturen eller va det mig han fota?? När jag kom ännu närmare så förstod jag att han fotade mig för att sen lägga ner kameran och köra världens hejjarvrål!! Jag blev så chockad så vet inte ens om ja lyckades få fram ett "Tack" och kopplade förrens någon minut efter.

Så läser du dehär, TACK SÅ OTROLIGT MYCKET FÖR PEPPEN, ja va så himla förstörd där av kyla och trötthet och ditt hejande gav en extra värmeboost. Så tack 🤗🤗🤗

Likes

Comments

Vilken skillad på sömn, den natten fick jag antalet timmar sömn så man vaknade lagom utvilad, plockade iordning lite sen pinnade ner till frukosten.

Kom iväg liite senare än planerat då det va pensionärsrusning vid frukost och utcheckning men inget extremt så ca 15-20 min efter 7 så rullade jag iväg. Min plan va att ta liiiite mindre stopp än dagen innan för att komma till Värdhuset tidigare för att kunna handla frukost osv.. Men blev det som planerat? Mja.

Första 2 milen va grymt sega, benen hade inte vaknat än och knappt jag heller för den delen men efter det så sprätte dom på lite gran 😃 Min mobil visade först en genväg som jag efter lite övervägande tog - och guuud va fin den va 😍 Har ni strava och bor i närheten så kika gärna för den snutten där va supermysig! Backig men klart värd att testa, den är från att jag svänger av från väg 69 och fram till Furudal!

Iallafall, väl framme i Furudal så fyllde jag på med energi och tänkte testa nästa genväg som telefon hade.. Va den bra tror ni? Ne.

5 mil grus varav 3.5 mil va h*lvetesgrus vilket innebär mjuk, slirig, dryg och inte lättcyklad grus.

Tog det tid? Ja
Va jag förbannad? Ja
Svor jag och härjade i skogen? Ja

Bild nedan på den första 1.5 milen som va snäll grus

Iallafall, väl inne i sandlådan så behövde jag kolla gpsen för att se så man tog rätt svängar, tror ni jag hade täckning? Ne. (😂) Så ja börjar få lätt panik då jag vill komma ut någon gång och hoppas på att någon bil kommer så jag kan få hjälp men trampar lite åt de hållet ja tror är rätt.

Sen plötsligt skymtar jag en bil, överlyckligt flaxar jag åt alla håll med armen och ler upp till öronen av lycka, men dom tror ju bara att jag vinkar så de vinkar tillbaka och fortsätter åka..

Men tillslluutt kom jag ut, tog mig en matbit på ett ställe ganska nära och fortsatte min färd på E45.

Även om det är mer smågrejer på färden så räcker det med att säga att jag fortsatte köra E45 och jobbade mot tiden medan min mobil försökte få mig att åka alla möjliga sjuka vägar. Jag insåg att "jag hinner aldrig" när klockan blev ca 7 och började panikartat leta nytt boende.

Väl framme i Ytterhogdal mötte jag de mest underbara äldre paret som hjälpte mig att hitta värdehus, stannade kvar med mig medan ja ringde så de visste att jag fick rum och visade närmsta ställe jag kunde handla, folk som dom ❤ Men de slutar inte där, damen som ägde värdehuset hade egentligen stängt men kom ändå ner och öppnade och fixa så jag hade någonstans att bo, kan inte beskriva min tacksamhet när jag fick sån underbar hjälp i mitt panik moment ❤❤

Nu äre bara ladda, imorgon är en ny dag 😋

Likes

Comments

Efter inte många timmars sömn så ringde klockan kl 06.00 och det var dax, dagen har kommit då jag ska cykla upp till Kebnekaise 😃

Efter lite frukost och kaffe så trampade jag iväg, nöjd och förväntasfull över att det äntligen va dax! Tyvärr va inte mitt första vägval så bra. Jag hade fått för mig att det skulle gå cykelväg ganska långt mellan Norrköping - katrineholm meeeeeeen så vare ju inte... Körde en parallellväg en stund tills även den ledde ut på 55/56an till Katrineholm så det var ju bara att åka ut på den.

Jag är vanligtvis ganska obrydd av trafiken och reagerar inte på så mycket, men dehär va fasen obehagligt. 1-2 väg med mitträcke OCH räcke på sidan, så ni kan ju fatta hur onice de va att cykla där när det blev enfiligt...

Nu i efterhand insåg jag dock en smårolig grej, jag satt och tänkte att "de räcker med en som kör rattfull eller bara någon som är trött så kan de va kört, lights out" men vad jag tänkte va inte "o herregud jag vill inte dö" utan "De vore f*n om jag bara ska komma 3 mil av mina 150!!"
När jag väl hade kommit från vägen och började reflektera över vad jag tänkte så blev det istället lite kul, även om själva vägupplevelsen va obehaglig.

Fortsatte sedan ett tag på väg 56 och den fortsatte va lite tråkig, mest för att de inte fanns någon direkt väggren så man själv kunde hålla undan lite.

Lunchade i köping sen bar det av igen, det gick faktiskt ganska bra fram till 20mil.. Ni vet dendär berömda väggen? Den gick kära Alicia in i för att hon klantade med matintag 😃

Så Trött, tjurig, frustrerad över att ja inte kom någonstans stånkade jag fram sista 7 milen till hotellet. Lite lagom kul sådär.

Men i det stora hela så har det vart en schysst tur som flöt på ganska schysst i starten och nästan hela färden 😍

Likes

Comments