allmänt, Om mig , ångest

Vi alla har olika mål här i livet. Ett av mina har alltid varit att bli sjuksköterska, det har alltid varit nummer ett för mig.
Samtidigt som jag älskar att vara runt människor så älskar jag också att vara runt mig själv. Det inkluderar allt från att klä mig till att ta med mig själv på nya upplevelser.
Jag älskar samtidigt att inspirera andra, särskilt till att våga göra det dem själva vill eller kanske sätta på sig exakt det dem känner för. Inte något dem väljer pga att dem är oroliga för vad människorna runt omkring kommer säga. Pga att man är rädd att någon ska säga till dig att du inte är tillräckligt bra, att någon ska skratta åt dig i smyg. Att folk väljer att stänga ute dig pga att dem tycker det du gör är annorlunda.

Jag vet vad det handlar om, jag har själv varit där. Jag har själv varit rädd för EXAKT dem där sakerna. I flera månader led jag av ett sorts självskadebeteende. Ett psykiskt sådant, jag valde att intala nog själv att jag inte var tillräckligt bra, redan innan någon annan hann säga det till mig. För jag visste hur det kändes när folk skrattade åt mig i smyg. Pga att det var lättare att höra det ifrån mig själv, slippa visa sig själv inför så mycket människor, åsikter och tankar som kunde vända sig emot mig. Jag valde alltså att stoppa mig själv från det jag ville göra. Pga att jag behandlade mig så fruktansvärt fel fick jag också ta konsekvenserna utav det, vilket kom i början på hösten förra året..
Under en konflikt med vänner sprack bubblan för mig. Jag valde att inte göra något, jag valde att inte kämpa för att lösa allt med mina vänner. Jag valde att inte öppna mig för människor som stod mig nära, det var bara jag i mitt huvud. Jag tappade mycket på det, vänner & relationer började försvinna.
Under hela min period då jag mådde så pass dåligt, kastade jag mer och mer skit på mig. Folk runt omkring förstod inte hur mycket det skadade mig när dem snackade och kollade snett.

Men det kom dock en dag där jag valde att stå upp för mig själv, där jag insåg att det inte var jag som var hela problemet. Utan att det fanns många bakomliggande faktorer, vilket var avundsjuka människor. Människor som inte klarade av att se mig försöka göra min grej, eller försöka vara mig själv.
Jag insåg vad problemet var och valde snabbt att kämpa för mig själv. Jag valde att försätta gymnasiet, som jag faktiskt var påväg att hoppa av. Jag valde att stanna kvar i min hemstad, som jag så gärna ville fly ifrån. Jag valde att stanna med min familj och mina vänner, som jag var beredd att lämna. Jag valde att tro på att jag fick och kunde göra exkat det jag ville, vilket jag aldrig hade trott skulle gå.
Jag står nu idag med ett fruktansvärt bra självförtroende, jag lyckades få det som alla borde få. Idag gör exakt det jag känner för. Jag umgås med exakt jag vill & jag väljer att ta mig själv i första hand i vissa situationer.
Det är så skönt att äntligen kunna titta på sig själv och vara stolt över det jag redan åstadkommit med, utan att vara rädd för att folk ska tycka att jag är för självupptagen som tycker bra om mig själv. Jag väljer att sluta vara rädd för att berätta hur jag faktiskt har mått & hur allvarligt det faktiskt var.

Jag förstår att folk kollar snett på tjejer/killar som mig, som väljer att göra det dem vill. Det är inte okej, men det finns en förklaring. Dem själva sitter i en sits där dem känner sig sämre/under personen dem kollar snett på. Alltså behöver denna personen jobba på sitt eget självförtroende, vilket inte alltid är så lätt att intala personen.

Jag har blivit en bättre person efter allt detta. Jag dömmer INTE någon ut efter vad jag har hört, jag hjälper folk som jag ser väljer att backa när dem inte borde. Jag kommer aldrig acceptera att någon ska få styra mitt liv, vill man inte se vad jag gör är det bättre att sluta följa mig.
Folk kanske tycker att man är töntig för att man lägger upp en video på youtube när man inte har några följare, eller skriver på en blogg när folk knappt läser ens blogg.
Men det dem oftast glömmer är att alla dessa stora profilerna också har börjat någonstans, förmodligen från noll dem med.

Men det är okej för mig, sitt och tjura över vad jag och andra ungdomar gör med våra liv medan ditt eget liv flyger förbi och du fortfarande kommer utan jobb när du är 25 år. Jag väljer i alla fall att inte hamna där, jag väjer att sätta mål och faktiskt försöka uppnå dem.

Puss & kram!


Likes

Comments

allmänt, Om mig , smink, resor

Hej på er!

Nu är jag hemma från Stockholm. Det känns så himla tråkigt & jag åkte verkligen därifrån helt ofrivilligt. Hade helst stannat kvar där permanent. Men nu vet jag vart min första flytt går i alla fall, haha.

Jag har haft en så himla bra helg, har tagit hand & skämt bort mig själv en hel del. Väldigt behövligt. Jag har faktiskt en rolig nyhet, skrolla ner längst ner i inlägget så ser ni vad jag hittade på i fredags.



Likes

Comments

allmänt, Om mig , smink, resor, shopping

Hej på er!

Just nu sitter jag på hotellrummet & har precis redigerat lite bilder till bloggen, samt fått upp en ny bild på Instagram. Dagen här har varit super, jag har varit ensam hela dagen. Vilket har varit så skönt, jag har gått med musik i hörlurarna hela dagen & fått med mig lite shopping hem.

Tanken nu är att jag ska fixa lite saker här på hotellrummet, sedan får vi helt enkelt se vad som händer. Imorgon ska jag möta upp Lovisa för en brunch & sedan lite shopping. Senare på dagen eller framåt kvällen ska jag träffa min morbror och hans sambo Jenny-li, ska blir super mysigt.

Vi hörs imorgon!

Likes

Comments

allmänt, mode, Om mig , resor, ångest

Hej på er!

Nu sitter jag på flygplatsen i Ronneby och väntar på att få gå på flyget. Jag HATAR egentligen att flyga, så att jag gör detta är väldigt vågat av mig. Sist jag flög fick jag en panikattack.. Dock känns det bättre nu eftersom jag flyger inom Sverige & när man är ensam har man inte så mycket andra val än att vara tuff!

Jag kommer uppdatera så ofta jag kan, Dessutom håller jag på med en ny sak. Tror folk kan tycka det blir roligt, vi får väl se vad det blir utav det.



Likes

Comments