GYMNASTIK

Det är tungt nu, mentalt framförallt. Bröt ihop totalt under gårdagens träning. Kraschen för ett par veckor sedan har verkligen gjort mig livrädd. Kändes okej inför träningen igår, då vi bestämt oss för att gå väldigt långsamt framåt för att få tillbaka känslan igen. Men efter ungefär 30 min kom rädslan tillbaka som ett slag från ovan. Blev sådär mentalt blockerad även i de enklaste övningarna. Man börjar omedvetet att tveka på sin egna förmåga när man slår sig så hårt. Sedan att SM är om ca 4 veckor gör ju inte saken bättre. Jag tror att jag omedvetet är oerhört stressad över att få till känsla och serier i lagom till för SM utan att stressa "för mycket".


Efter mitt lilla sammanbrott började vi från början igen. Ägnade större delen av träningen igår till att "leka". Övningar som maglandning, rygglandning osv. Inga volter. För att bara få tillbaka "mattkänslan" som just nu verkar vara lite på vift. Fortsatte sedan med lite enklare volter, därefter återigen lite dubbelvolter. Allt detta med min tränare, Alex, stående på kanten. FÖRSTÅR NI HUR JOBBIGT DET ÄR? Att gå från landslagshoppare till att behöva ha sin tränare på kanten för att eventuellt fånga mig i en enkelvolt. Nej så illa är det kanske inte, jag har varit med om det förr. Och det tar inte så lång tid att komma tillbaka om man bara litar på sig själv och vad man faktiskt kan. Det är ju inte så att jag glömt av hur man gör alla övningarna? Det blev bara fel i en övning, inte alla andra. Men det är svårt när känslan av kontroll är lite rubbad. Det är bara att pressa sig själv långsamt. Det är okej att ha tränaren på kanten tills det känns okej igen. Det "säkra före det osäkra" så att säga. Vi får se hur långt jag kommit inför SM. Just nu är mitt mål att ställa upp och tävla med serier som jag känner mig bekväm med. Hur de kommer se ut och hur svåra de kommer vara får vi se. Sista timmen på träningen kändes i alla fall helt okej igår. Gick från träningen med en relativt bra känsla i alla fall. Måste bara hitta tillbaka till "glädjen" som Alex säger.


Det är som sagt tungt mental och jag försöker hålla mig positiv men det är svårt. Jag är alltid väldigt glad och peppande under våra träningspass men just nu är jag glad över mina träningsvänner och mina tränare som peppar mig. Så tacksam över er.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

VARDAG

Äntligen fredag, inte för att den här veckan varit speciellt krävande men det är gött ändå. Började veckan med en ledig måndag. Firade nationaldagen i Göteborg tillsammans med David och hans familj då hans syster nyligen fyllt år. God mat och härligt väder! Jobbade onsdag och torsdag och är idag ledig. Hann även med ett träningspass både i måndags (som nämnt tidigare) och igår. Rolig helg framför mig. Ikväll är vi ett gäng som ska kolla Sverigematchen tillsammans och imorgon firar vi en vän som nyligen fyllt 25. Dans, skratt, god mat och drinkar. Ser framemot detta! Har även eventuellt ett träningspass på lördag morgon, sån där soloträning när det bara är jag och tränaren. Skönt att få till ett par extra inför SM om fyra veckor då jag börjat väldigt långsamt igen efter kraschen.


Ledig hela helgen, riktigt gött i och med att jag jobbar i stort sett alla dagar nästa vecka.

Ha en trevlig helg!

Likes

Comments

GYMNASTIK

Det är okej att känna. Att vara rädd. Hade idag min första träning sedan nacklandningen och ja, jag var rädd. Det är inte konstigt faktiskt. Efter varje krasch får i alla fall jag mer och mer respekt för sporten jag håller på med. Den är så jäkla farlig om man inte vet vad man håller på med. Missar man de där viktiga tillfällena för avslappning och reflektion över ex övningar och träningen så smäller det tillslut. Jag är så tacksam över att jag har en så bra relation till båda mina tränare så att vi faktiskt kan prata om så mycket saker, ex hur rädd jag var idag. Det underlättar oerhört.

Hela dagens träningspass fokuserade på "att bara hoppa". Körde lite enklare uppvärmningsövningar utan voltrotation, fortsatte med enkelvolter fram och tillbaka och avslutade hoppningen med ett par lättare dubbelvolter, bland annat den jag missade på. Och ja, det är här jag blir rädd. Inte för att jag inte vet hur man gör övningen, jag har liksom gjort den sisådär 15ggr 4ggr/vecka i ca 10 år. Att inte kunna övningen är det sista problemet. Men man tappar den där känslan som man faktiskt övar in. Man blir rädd och det tar faktiskt ett tag att komma över det där, i alla fall för mig. Vi bestämde oss för att ta det "försiktigt" framöver, att skynda långsamt inför SM som är om ca 4v. Gofeelingen måste komma tillbaka igen. Nacken kändes förresten okej i ca 45 min innan musklerna började krampa igen, de är fortfarande inte helnöjda över landningen kan jag gissa.

Avslutade passet med lite styrka och balansträning. På bilderna över jag handstående innanför en ruta på 1x1m. Längst tid vinner!

Likes

Comments

GYMNASTIK

Det har varit en riktig "kamp" i huvudet de senaste veckorna, egentligen månaderna. Framförallt sedan i tisdags då jag kraschade på en trampolinträning och drog till musklerna i nacken riktigt mycket. Idag bestämde jag mig.

Jag valde idag att hoppa av svenska landslaget i trampolin.


Varför nu detta tänker säkert en del?

Det finns ett par olika orsaker till varför jag valde att hoppa av. Jag tänker inte dela med mig av alla men jag har bland annat senaste tiden känt att jag inte fått ihop tillvaron lika bra som förr. I och med att jag ökat träningsmängden är det ju inte konstigt att det blivit stressigare i vardagen samt mer komplicerat att få ihop allt. Dock tror jag inte detta är största anledningen till att den mentala stressen blivit för mycket. Det har varit mycket i skolan, vardagen samt hög press från landslaget, en kombo som i mitt fall inte håller i längden. Det är svårt att plugga en linje på 100% full av praktik och samtidigt få ihop en helhjärtad elitsatsning. Den här kombon som jag nyss nämnde har lett till att allt blivit väldigt rörigt i mitt huvud och trampolinen blir då, för min del, en ganska farlig sport. Det har senaste tiden varit svårt att hålla fokus under träningspassen trots att jag haft en otrolig utvecklingskurva denna våren. Men kanske är det det som är saken med. Jag har utvecklats fantastiskt bra och det är jag stolt över. Jag tror att jag behöver smälta dessa nya övningar och komma ihåg varför jag en gång tyckte sporten var så otroligt rolig, det gör jag givetvis fortfarande men de höga kraven jag haft på mig det senaste har liksom dragit ner motivationen lite och jag har nog mer känt mig som en känslolös robot på träningarna än glad och motiverad. Jag valde att prioritera min egna hälsa över vad mitt hjärta kanske önskat.

Efter ett samtal med vårt förbundskapten kom vi fram till att jag troligen kommer ha en ännu bättre kurva utanför landslaget än som en medlem just nu. Jag vill just nu hoppa och träna för att jag tycker det är så jäkla roligt, inte för att jag måste. Jag vill lära mig nya saker för att jag känner mig peppad och motiverad och inte för att jag är tvungen för att hålla kvar min plats i landslaget. Jag vill utvecklas i min takt. Hur tråkigt det här beslutet än är så är det en så otrolig lättnad för mig. Som en sten som släpper i bröstet. Klart jag kommer sakna min lilla familj men å andra sidan träffas vi så ofta ändå. Det är ett par läger som faller bort och nån tävling men egentligen inte så mycket mer. Det är så viktigt att förstå att man inte behöver tillhöra landslaget för att vara duktig. Som nämnt ovan kommer jag förhoppningsvis utvecklas ännu mer och bättre nu när jag inte har lika mycket press på mig uppifrån. Fortsätter jag träna som jag göra kommer jag ju fortfarande att tillhöra toppen i Sverige vilket är perfekt för mig just nu. Kanske kommer jag med i laget igen framöver men just nu är detta ett val jag valt att ta.

Vad är planen nu?

Ja detta är väl ett par orsaker till att jag säger upp min plats. Nu vill jag träna för att jag vill och inte för att jag måste. Jag vill ha kul och hinna med livet utanför. Åka och bugga på bygdegårdsfester (som jag för övrigt ska göra ikväll), umgås, andas och leva. De ska bli gött hörni. Jag kommer alltså att fortsätta hoppa, troligen lika mycket så slutar alltså inte helt så ingen tror det, det vore ju orimligt. ORIMLIGT. Jag kan ju inte sluta? Haha. 


Till alla mina fina landslagskompisar. Kör hårt, äg som ni alltid gör. Visa världen hur jäkla duktig lag vi har. Tiden med var och kommer alltid förbi en jäkligt rolig tid, det syns på bilderna på min vägg i sovrummet. Ta hand om er, vi ses på SM. Och hörni, vem vet. Vi kanske ses i blågula färger snart igen.

Puss och kram, er egna lilla sprallisbrallis <3


Likes

Comments

VARDAG

Hej på er!
Har länge funderat på vad jag ska göra med min skinnjacka eftersom den sett så oerhört sliten ut. Ni vet sådär solblekt, torr och brunaktig. Läste på nätet att man kunde putsa upp den med lite neutral skokräm så tänkte att jag prövar och det blev så otroligt bra. Den brunaktiga färgen försvann i stort sett helt och de sprickor som funnits i det torra skinnet mjuknade direkt. Jag tillhör ju de här som tycker det är jättesnyggt(!!) med en sliten skinnjacka så denna tillfräschning var ju perfekt. Jackan ser nu fräsch men "använd" ut. Jättenöjd! Använde den skokrämen som ni ser på bilden, den enda jag hade hemma. Tog en klick på en svart strumpa och gick sedan över hela skinnjackan som nu ska få hängtorka i 1-2 dagar. 

Likes

Comments

SSK-Utbildningen, VARDAG

Igår gick jag (troligen) på mitt sista sommarlov någonsin. Nästa sommar är jag klar. Färdig. Done. Finito. Det är ju faktiskt ganska sjukt, haha. Avslutade gårdagen med en opponering tillsammans med Linnea som gick superbra.


Vad händer nu då? Sommarjobb som vanligt så klart. Kommer att hålla till på ortopedavdelningen precis som förra sommaren, känns skönt att få komma "hem" efter en vår på andra avdelningen på sjukhuset. Har även en hel del kul inplanerat under de kommande månaderna. Coldplay, Håkan Hellström, Tylösand, dansbandsveckan i Malung, SM-veckan mm. Sedan tillkommer ju alla de där spontankvällarna också. Kommer att jobba omkring 10-11 veckor i sommar och vara ledig de sista två veckorna innan skolan börjar för att kunna åka iväg och slappna av innan jag tar mig an sista året. Får se vart jag hamnar.

Jag och min lille favorit.

Likes

Comments