View tracker

Life of Alicia

Äntligen. Äntligen är jag klar i skolan för en stund nu. Visst, gymnasiearbetet är ett stående projekt, men nu har jag inga deadlines eller prov på nära håll. Den här veckan ska jag äntligen få vila upp mig och slappna av lite. Jag har faktiskt ett litet schema på hur min vecka kommer se ut..

Måndag
Matteprov, färga håret, endast vila.

Tisdag
Gymnasiearbete-fokus, eventuellt spraytan idag eller någon annan dag under veckan.

Onsdag
Gå till frisören, eventuellt jobba. Lunch med en f.d kollega som precis bytt jobb.

Torsdag
Packa och plugga det sista innan helgen får ta sin plats!

Fredag
Även här blir det slappt, men lite shopping måste jag få in eftersom helgen kräver lite finare kläder.

Lördag
Checkar in med I på Elite Plaza hotell mitt på Östermalm, middag på Vassa Eggen, eventuellt en drink på stan.

Söndag
Utcheckning vid 18, så promenad, hotellfrukost och liknande under dagen.

Igår var också en mysig kväll, I och Brollan var hos mig och vi gjorde lite smoothie och satt och allmänt pratade och hade mys-söndag helt enkelt. Det behövdes som uppladdning för den här veckan, för jag har verkligen längtat efter att inte få tänka så mycket, bara låta dagarna gå och slappna av till det. Måla lite, skriva av mig, kanske komma igång med bloggen igen? Har ni saknat den?

Likes

Comments

Life of Alicia

Då var det helg igen då. Jag är nerförkyld och är inte särskilt taggad på just detta eftersom jag ska jobba den här helgen, vilket min energi inte alls räcker till just nu. Allt jag skulle behöva är att få sova i längder. Hur som helst, ikväll kör vi myskväll, eventuellt lite matteplugg... kul. Nej nu ska jag inte vara så negativ, jag ska se till att göra det mysigt.. :)

Likes

Comments

Life of Alicia

Tro fasen att jag ska bli sjuk utan dess like, men inte ska hunden behöva lida för det. Långpromenad i skogen var faktiskt rätt skönt ändå!

Likes

Comments

Känslor & tankar

Okej, det jag har tänkt ta upp är väl i det stora hela inte särskilt stort, men för någon som mig blir det det. Jag påbörjade en kurs häromdagen som handlar mycket om bland annat den psykiska hälsan. Läraren säger plötsligt

"Hur många härinne har gått i psykoterapi?"

Utan att tänka efter räcker jag upp handen innan jag plötsligt fattar att - vänta - vad är det jag precis ställt upp på? I samband med min ånger märker jag att jag är den enda som räcker upp handen och strax därefter säger läraren något i stil med

"Jag skojade bara, förväntade mig inga svar"

Okej. Du är lärare i ett ämne som utövar den här typen av diskussion. Om du ska ställa en sådan fråga får du vara beredd på svaren som kommer, eventuellt en diskussion. Det som hände nu var att jag skämdes istället för att kanske ta bort tabun över ämnet och göra det till en diskussion i helklass där kanske fler kunde berätta hur de känner och om de gått i terapi, vilket de flesta idag gjort eller gör på ett eller annat sätt.

Jag har haft panikångest sen jag gick i 8e klass då det verkligen blev illa och led av det. Jag kunde inte gå till skolan och grät mig själv till sömns nästan varje kväll. Idag kan jag leva med det och mår inte alls lika dåligt. Självklart kommer det perioder då det är mer eller mindre bra, men jag kan i alla fall klara mig, speciellt med mitt körkort som kan ta mig hem fortare än om jag var tvungen att åka kommunalt.

Kanske var det ingen annan som tänkte på det, vad vet jag, men vad är man för lärare om man frågar sina elever en sådan sak? Det gjorde verkligen att jag skämdes för att jag gått i terapi och kognitiv beteendeterapi (utmaningsterapi där man utmanar sig tills man mår bättre och klarar av något), istället för att få prata om det och berätta ur mitt egna perspektiv om hur det är och vad det är eftersom alla inte vet. Speciellt för de som kanske funderar på att söka hjälp inom terapi men som kanske inte vågar för att man blir det "ultimata psykfallet".

Därefter började hon prata om att vi skulle ha gruppsamtal och diskutera frågor som "vilka vi umgås med/vilka grupper vi tillhör". Jag vet ju att jag inte är ensam, men plötsligt blev det svårt att förklara och så fort frågan dök upp blev jag ledsen, just efter vad som precis hänt. Jag har ingen lust att öppet sitta och diskutera "hur många vänner jag har" och hur många vänner de jag diskuterar det med har. Det är så jävla fel, det är en kurs om psykologitekniker, teorier och annat som är bra att kunna, inte dessa frågor. Jag tycker inte att det är relevant eftersom det kan bli emotionellt och jobbigt för de som känner sig utanför eller liknande.

Även om jag själv inte gått i terapi på mer än två år så är det fortfarande starkt i minnet och något som hjälpt mig jättemycket. Hade jag haft tid hade jag gärna fortsatt gå i det bara för att det är skönt att få prata av sig med någon som bara är där för att lyssna och försöka lösa mina problem. Jag vill bara rabbla allt jag känner och vad som hänt senaste veckan med någon som är där för att lyssna och inte prata om sig själv, det har jag kompisarna till. Jag vill bara prata tills jag inte har något mer att säga. Få de där typiska psykolog-frågorna som "vad händer i din hjärna när du känner så, vad gör du då?" för att utvecklas vidare. Terapi är så himla bra tycker jag och jag rekommenderar det till alla oavsett om du mår bra eller inte, du lär dig mycket om dig själv och problem som du kanske inte ens lagt märke till att du har kan du lösa.

Psykologi är inte enkelt kanske, men om man ska vara lärare i det ämnet är kanske inte det ultimata att under första lektionen fråga sina elever om "hur många som gått i psykoterapi".

Fy fan.

Likes

Comments

Outfits

Ullkappa - Zara / Herrtröja - Paul & Friends / Jeans - Crocker / Skor - UGGs / Hörlurar - Beats

Hittade ett par stuprörsjeans längst ner i min garderob som jag plockade fram. Har haft väldigt svårt för det eftersom det ger fötterna illusionen av att se större ut. Dock nu, efter ett långt uppehåll kändes det kul att riva fram dem igen med en herrtröja i en lite större storlek och ullkappan på det. Mörkblått blandas med svart och sedan en snabb kontrastfärg som i det här fallet fick bli mina nu slitna UGGs. Bekväm outfit, det enda jag hade velat ändra på är att jeansen är högmidjade, vilket är bland det fulaste jag vet... Tur att tröjan täcker det lite grann i alla fall.

Likes

Comments

Känslor & tankar

För mig tar det ganska lång tid att åka till min gymnasieskola och det är många byten. Jag har verkligen insett att jag inte orkar det längre vilket har gjort att jag nästan aldrig går dit faktiskt. Om det finns en anledning att skippa en lektion så tar jag den vilket är väldigt synd. Jag hamnar efter och som nu med matten så känner jag mig så himla stressad. Det får mig att fundera över hur många andra det är därute som har den här stressen, det kan ju inte bara vara jag?

Det känns i alla fall som att det är många som gnäller nu sista året. Jag själv har redan sen första skoldagen i 1an på gymnasiet varit orolig att skolan ska gå för snabbt och att jag inte ska vara redo när det väl gäller. Nu fattar jag dock. Den där skol-tröttheten börjar ta ikapp mig - fan så klar jag är med den här gymnasieskiten rent ut talat. Jag vill bara därifrån och plugga något som jag faktiskt tycker är intressant på riktigt med lärare som är intresserade av det ämne de lär ut och som förhoppningsvis är bra på det.

Jag är dessutom i fullfart med att leta lägenhet i stan, det går relativt. Inte dåligt, inte bra. Bara hoppet jag måste ha uppe. Det känns som att jag som alltid varit rädd att jag fått växa upp för fort plötsligt kommit in i min riktiga mentala ålder och bara vill hemifrån, börja jobba, laga middag själv, ha mina saker där de ligger utan att de flyttas på, min egen inredningsstil.. Jag är så himla klar med detta nu. Självklart skulle jag vilja ha det såhär lite till, men skolarbetet får mig att vilja dö. Typ. Jag orkar bara inte mer och vill verkligen flytta hemifrån för här hemma går alla en på nerverna hela tiden - som det ska vara för en ung vuxen som ska flytta hemifrån så klart.

Känner någon av er samma?

Likes

Comments

Life of Alicia

Alltså ååååååh vad skönt det är att få ta lov idag. Har verkligen ett fullspäckat lov framför mig men kunde inte känna mig nöjdare med det trots allt. Idag är själva julavslutningen, som faktiskt också kommer bli rätt intressant.. får se om jag kommer ihåg att skriva om det. Imorgon checkar jag och I in på Grand Hotel Saltsjöbaden för att ta det lugnt ett dygn, spa'a oc äta gott samt dricka gott. Sen är det ju jul dagen efter och bara några dagar senare åker jag med ett större gäng upp till Sälen för att spendera veckan över nyår på bräda. Det blir helt enkelt att planera, packa och handla mycket men det är ändå något jag njuter av.

I kväll däremot blir det allt annat än planering. Jag ska äta middag med barnen jag vaktar för sista gången så på schemat står pannkakor och en himla massa slafs haha. Sent igår blev jag också bjuden på vin och chark efter det så jag ska till Johanna efter middagen innan vi drar ut och för min del att jag möter upp alla som ska till Sälen för en liten pre-Sälen kväll! Det kommer nog bli en bra kväll med många som ska ut helt enkelt! Äntligen lov.

Likes

Comments