Nu var det några månader sen jag tog mitt sista steg i skolan som har gett mig mer ångest än roligheter. Jag har tänkt väldigt mycket över detta och jag känner att jag ni är värda att få höra om hur mina tre år kändes. Nu när jag hunnit reflektera och känna efter. Samlat mina tankar och kastat en hel del som inte känts bra. Om ni vill veta mina tankar kring mina tre år, fortsätt då att läsa. Det kan vara bra att ni lyssnar men framförallt kanske förstår.

När jag började gymnasiet så kändes allt så himla bra. Jag skulle få börja om på nytt, göra något som jag själv hade valt och få känna på hur livet med lite mer ansvar kändes. Under sista året på högstadiet så hade jag varit i kontakt med en kurator på skolan bara för att få bolla lite idéer angående gymnasiet. Då jag var väldigt nervös och kände att allt skulle rasa samman. Så när det väl var dags kände jag mig nervös, men kunde ändå hantera situationen. Vilket kändes bra. Första halvåret så trivdes jag väldigt bra i min klass och det kändes verkligen som att dessa tre år skulle bli underbara. Men sen hände det något. Jag börja känna mig utanför, jag var riktigt inte en del i gruppen. Så jag mejlade, i ren panik den kuratorn jag pratade med under högstadiet att jag behövde hjälp med detta. Hon tog då kontakt med kuratorn på gymnasiet jag gick på, som i sin tur kontaktade mig.

Jag gick dit på ett samtal men kände genast att det inte alls kändes bra. Det var som att det var fel att gå dit, som att mina problem inte alls var så prioriterade. Så jag fick bara dit en gång under hela ettan. Andra året började och jag kände att det kanske kunde bli en nystart. Men ack så fel jag hade. Jag blev skoltrött, började må dåligt, hade brutal ångest och ville mest av allt bara gräva ner mig i en stor grop. Jag trivdes fortfarande inte i klassen. Det var som en stor vägg mellan oss, jag hördes inte och jag syntes inte. Jag var så tom, så ångestfylld att det var jobbigt att gå upp.

Jag tog kontakt med kuratorn ännu en gång, för jag kunde inte ha det såhär. Så jag gick dit hyfsat regelbundet och om jag inte gick dit så hade vi mejl kontakt. Jag minns att hon faktiskt en gång ringde mig. Det var så skönt att ha någon att bolla allt med, eftersom allt kändes så svårt. Det gick så långt att jag inte ens ville vara med på studentveckan för att jag visste att min klass skulle vara med. Jag visste att jag skulle vara osynlig och jag vägrade. Under dessa tre år så visste ingen att jag gick och pratade med någon, inte ens min mamma som jag ändå bollar det mesta med. Jag var för rädd att tala om det. Men nån vecka innan studenten så brast allt och jag kände att jag faktiskt var skyldig henne detta. Jag var skyldig att i alla fall berätta.

Hon visste hur mycket jag hatade att gå till skolan. Hon visste att jag inte alls mådde bra och hon visste att jag hade det svårt. Så varför skulle inte hon få veta. Jag har länge velat fram och tillbaka över vem jag faktiskt är. Så innan jag tog upp att jag gått till en kurator så tog jag upp hur jag kände kring kärlek och vad jag själv drogs till. Vilket jag inte har kommit ut med då jag själv inte är säker. Men jag talade om för henne hur jag tänkte medan jag storgrät. Då allt kändes så himla fel. Efter att vi pratat om detta så sa jag i förbi farten att jag gått hos kuratorn. Hon tog det jättebra och jag förstår inte hur jag kunna hålla det undan.

Jag sammanfattar mina tre år som de värsta någonsin. Jag har velat försvinna och lämna planeten. Jag har, kanske, hittat vem jag själv är och jag har haft sån brutal ångest. Jag hatar mina gymnasieår mer än något annat. Jag hatar mig själv för att jag satte mig i dessa situationer. Jag hatar min klass som inte kunde öppna ögonen och lyssna. Jag hatar allt vad som har med skolan att göra, för att det varit så otroligt mycket strul. Så fuck it. Nu börjar ett nytt kapitel. Där jag så må så jävla bra!


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Ni vet känslan, när man kämpar och kämpar för att göra det så bra som möjligt för människor. När man varje dag kommer på lösningar, när man ligger vaken hela nätterna för att prata och hålla sällskap. Men i slutändan blir man själv boven i dramat och mest sårad. Jag känner mig tom.

Likes

Comments

Igår gjorde jag något jag inte trodde jag skulle göra. Jag bokade en resa till Mallorca till i slutet av augusti. Jag har fortfarande inte fattat. Så den 27 augusti åker jag och min mamma ner till Mallorca för en vecka med sol och bad. Det som gör mig lite extra nöjd är att jag faktiskt bjuder min mamma på denna resa. Inte för att jag hade behövt göra det utan för att jag känner att hon är värd den. Så jag är grymt taggad. Pricken över i:et är att jag får fira min 19 årsdag på stranden i ett varmt land, hur grymt är inte det? Så nu räknar vi ner, 1 månad kvar.

Likes

Comments

Jag lovade mig själv att aldrig någonsin skriva detta inlägg. Inte för att jag skäms utan för att det inte ska behövas. Men samtidigt känner jag att det blir någon typ av problematik när det kommer till att kunna prata, kunna vara sig själv om folk i omgivningen inte vet om detta. Att leva i dagens samhälle samtidigt som man känner sig annorlunda är svårt, inte för att folk ser ner på en utan för att idealet i samhället ser ut på ett visst sätt.

Ingenting kommer någonsin att vara lätt, det spelar ingen roll vad man som person väljer att göra, det kommer alltid finnas människor som trycker på varenda liten knapp för att göra folk osäkra eller för att få dom känna sig mindre värda. Vi alla människor kan inte tycka likadant, men det är också det jag tycker är så bra. För hur skulle vår värld se ut om alla kände och tyckte precis likadant?

Ett ämne jag tycker folk pratar mycket om är sexuella läggningar. Jag tycker det är ett otroligt viktigt men också ett svårt ämne. Jag själv anser att det egentligen inte är så mycket att prata om, eftersom att människor för tycka och känna precis som de vill, utan att någon ska komma och tala om vad som är rätt och fel. För det finns varken rätt eller fel. Allt går på vad vi som personer själva känner. Det jag däremot tycker är extremt orättvist är att en person som möjligtvis är homosexuell eller bisexuell, "måste" komma ut ur garderoben. Medan en människa som är heterosexuell inte alls måste göra det. För mig är det obegripligt. Jag kommer nog aldrig att förstå det.

Från första början har det varit så att en man och en kvinna ska vara tillsammans. Men nu, idag så är det inte så. Idag får man vara precis hur man vill. Man får känna hur man vill. Man får tycka om vem man vill. Därför tycker jag det är så förbannat tråkigt att människor med en annan läggning än heterosexuell måste komma ut. Visst är det kanske skönt att få andra att veta vad man känner och tänker, men det gör mig samtidigt så ledsen att det ska behöva vara så.

Nu kanske ni under varför jag väljer att ta upp detta. Men det är såhär, jag har alltid funderat, grubblat och tänkt. Vem är jag? Vem tycker jag om? Dras jag mot killar, tjejer eller båda? Hmm, svårt. Ja, det är så förbannat svårt. Men jag tänker inte sätta en stämpel på vem fan jag vill ha. Vilket kön ska jag vara tillsammans med. I mina ögon blir man kär i en personlighet och inte i ett kön. I mina ögon spelar det ingen som helst roll. För vem fan bryr sig om jag kommer att gifta mig med en man eller en kvinna. I mina ögon är vi alla människor och ingen ska behöva komma ut ur garderoben bara för att idealt säger så. Bara man är lycklig tycker jag det är bra. 

Jag är människa och jag blir kär i en människa och inte i ett kön. Tack för mig.


Likes

Comments

Nu var det faktiskt ett litet tag sen jag klickade in här och skrev. Men jag har inte alls känt för att sätta mig ner och skriva, jag har varken haft lust eller feeling för det. Då får det hellre stå tomt. Jobbveckorna är över och jag är glad över det men vet inte vad jag ska göra med all min tid jag har över. Då jag inte hade tänkt jobba något mer fören måndag nästa vecka, skönt med lite ledigt men dagarna blir så himla sega.

Idag är det i alla fall tisdag och jag har legat vid poolen hela dagen. Sov länge och sen bara en massa slapp, jätteskönt. Senare mot kvällen var jag med mina syskon upp till mormor och morfar och myste lite. Då min syster åker till Skövde på måndag för att påbörja din GU utbildning. Själv har jag 2 månader kvar tills jag får påbörja min. Ser faktiskt framemot detta haha. Kommer bli tufft men jag hoppas det blir bra. Nu ska jag bara ligga i sängen och ta det lugnt innan jag släcker för natten. Kram på er!

Likes

Comments

Likes

Comments

Ännu en jobbvecka är över och nu återstår det bara en kvar. Ska bli så skönt att kunna andas ut lite, kunna vara ute till klockan slår sent och sova bort halva dagen bara för att man kan. Helgens planer är inte många, ikväll blir det filmhäng och inget mer än så. Imorgon, lördag ska jag fira min kusin och sen träna. Får se hur kvällen slutar. Söndag blir en bara vara dag, ska träna och ladda upp för sista veckan innan ledigt. Grymt skönt!

Likes

Comments

Hej på er! Här är man inte alls aktiv haha. Det har hunnit blivit juli och allt bara flyter på. Jag har två jobbveckor kvar och jag trivs till 100 procent kan man säga. Ska bli lite tråkigt att faktiskt få lämna snart. Men det blir nog bra ska ni se. Helgen har varit grym, i fredags åkte jag in med familjen till Västerås. I lördags tränade jag samt åkte in med en vän till Västerås och idag har jag solat, tränat och nu ligger jag nerbäddad i sängen och ska kika lite film innan läggdags.

Känner verkligen att allt bara börjar gå så himla bra. Känner mig glad samtidigt som jag känner mig lite förvirrad men det känns bra. Det har inte hänt så mycket annat faktiskt. Jag tänkte skriva ett lite längre inlägg senare om en sak som gör mig otroligt arg och ledsen. Men ska klura lite på hur jag ska lägga fram det. Medans får ni ha det så bra. Kramis!

Likes

Comments

Dagarna bara går i ett, allt bara går så fort. Sen jag skrev sist har jag hunnit tränat och jobbat i en hel vecka. Hur sjukt, samt firat midsommar. Min midsommar var mysig, tog det bara lugnt och myste. Planerna vara att gå på fest men jag ångrade mig i sista sekund och stannade hemma. Ett bra val om jag får säga det själv. Annars så händer det inte mycket om jag får säga det själv. Jag jobbar 7-16 varje dag, så jag är väldigt trött när jag kommer hem men jag glädjer mig med att det bara är 3 veckor kvar tills jag får lite ledigt. Då ska jag förmodligen ta mig en trip till Mallorca tillsammans med mamma. Innan jag hoppas på hemtjänsten igen.

För er som undrar så jobbar jag som fastighetsskötare och det är faktiskt ett mer påfrestande jobb än vad man tror. Jag har haft träningsvärk hela vecka just för att jag inte är van vid att arbeta så mycket med kroppen. Även om jag tränar normalt så har kroppen inte den kapaciteten till att även jobba så hårt, 9 timmar i streck. Men det har gått bra. Så länge vädret är stabilt så känner jag mig nöjd. Som det ser ut i veckan kommer det regna lite, vilket är lite tråkigt då vi jobbar mycket utomhus. Men såna smällar får man också ta. På fredag åker jag med mamma in till Västerås för att gå på cityfestivalen och se Miriam Bryant. Längtar dit. Lördagen bjuder antingen på utgång eller vara barnvakt, vi får helt enkelt se. Jag hoppas ni har det bra, puss på er!


Likes

Comments

Mina dagar består av att ligga i sängen, träna och äta mat. Ja ungefär så. Men känner en aning liten ångest över det då jag känner att jag faktiskt ska passa på att göra saker nu när jag inte jobbar. Men orken finns liksom inte där. Jag är helt slut. Känner också att det är skönt att bara ta det lite lugnt, inga måste. Förutom träningen då. Har massa roligheter planerade senare i veckan dock, så jag gör ju inte bara ingenting haha.

Idag har jag varit i Västerås, handlade lite. Sen hem för att ta en nap då jag var helt slut, förstår inte varför. Jag och min syster tog sen bilen ut till Ransta för att prova och springa i deras spår. Och jisses, hur backigt var det inte. Men det gick bra, väldigt bra om jag får säga det själv. Sen åkte vi hem till pappa en snabbis och sa hej för att sen åka hem och äta mat hos mamma. Efter det har jag bara duschat, kollat på fotboll och nu har jag myst ner mig i sängen och ska sova. Hoppas ni haft en bra dag, kramisar!


Likes

Comments