Header

Bonsoir,

Nu har jag varit hemma i Angers i 4 dagar. Dem här fyra dagarna har varit så sköna! Vakna kl.12 och tagit det lugnt under dagen och sedan gått ut på kvällen. Så enkelt. Hemma känns allt så omständigt när man ska träffa folk. Mycket för att jag bor så himla off i Enhörna men också för att det inte finns något uteliv i Södertälje så man måste söka sig till Stockholm. En annan fördel här är att de flesta är precis som jag studenter och alla har liksom samma tider vilket gör att det är lätt att hitta på saker tillsammans. Det var kul att få åka hem till Sverige men måste säga att Angers börjar liksom kännas mer som hemma och på många sätt kan jag känna mig mer bekväm här.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hej!

Jag tänker tillbaka till i sommars innan jag åkte. Jag kommer ihåg att jag sa till mina kompisar att tiden kommer gå så snabbt och att vi snart skulle ses igen till jul. Och hur rätt hade inte jag? På fredag åker jag till Paris och spenderar en heldag där och sedan på lördagmorgon bär det av till Sverige. Ahhh jag längtar ju så mycket!! Men det är ju också lite läskigt att tiden går så snabbt, vill ju inte att det ska ta slut. Det är inte så lång tid kvar innan jag ska ansöka till ett universitet och jag har fortfarande ingen aning om vad jag vill göra. Men om jag var tvungen att ta ett beslut idag så skulle jag välja att stanna i Frankrike. Jag funderar även över sommaren och undrar om jag inte ska försöka hitta ett jobb någonstans i södra Frankrike.

Det var länge sen jag uppdaterade om vad som händer med fotbollen. Det har gått lite upp och ner. Men jag har märkt att det som spelar stor roll om hur roliga träningarna är inställningen jag går in med. Det är lätt för mig att bli lite nedstämd eftersom alla är bättre än mig och det suger att känna sig dålig. Men däremot så kan jag känna att jag faktiskt har utvecklats. Jag har även börjat prata mer och nu tänker jag inte igenom meningen 1000 gånger innan jag säger den. Jag känner ganska tydligt att jag ganska direkt började prata mer franska under träningarna efter att jag hade bytt familj. Igår spelade jag match, det var kul! Jag spelar alltid bara andra halvleken än så länge, och denna gången blev jag satt på backlinjen vilket faktiskt va ganska kul! Vi vann med 14-0. Efter matchen var slut hade ett herr-lag halvlek och halva laget stod såklart och rökte, kändes som jag såg på en sketch om franska stereotyper.

Igår firade jag och min värdfamilj minijul med en middag som vi lagat tillsammans. Det var supermysigt! Jag gjorde lussebullar som inte blev hur en lussebulle ska va. Jag trodde jag hade hittat jäst i pulverform men det visde sig att jag använt bakpulver istället... De smakade mer som ett bröd än en bulle så idag till frukost så åt alla en varsin lussebulle! Till middag åt vi sushi och en japansk soppa då min rumskamrat är en japanska. Till efterrätt åt vi en fransk liten bakelse. Mycket god middag och sushi som julmat skulle jag vilja äta flera gånger!

Vi ses om en vecka!

Hejdå!

Likes

Comments

Salut!

Jag har nu bott med min nya värdfamilj i 2 veckor och allt känns super! Mina värdföräldrar är verkligen trevliga och roliga. I måndags åt jag middag med dem och det slutade med att vi satt och prata till 12 på natten. I förra familjen var jag ofta rädd vad de skulle tycka och tänka om mig speciellt eftersom jag var deras anställd. Nu har jag insett att jag inte ska bry mig så mycket och försöker vänja mig vid tanken att det är okej att göra vissa saker och att det spelar ingen roll vad de tycker. Tex förra helgen så tyckte jag att det kändes jobbigt att gå ner att äta frukost för att klockan var ganska mycket. Jag var rädd för att de skulle döma mig som jag tydligt blev när jag vakna sent (på helegn) i förra familjen. När jag väl efter ett långt tag vridit och vänt mig i sängen gick ned för att äta frukost möttes jag av leenden och och frågan "tu as bien dormi?" (har du sovit gott?). Efter det kände jag mig dum att jag faktiskt känt rädsla över att bli dömd över en sådan liten grej. Jag har under veckan kommit på mig själv tänka liknande tankar som verkligen är smågrejer och sedan försökt att motstrida "tänk om..." tankarna.

För övrigt börjar jag känna att jag har kommit in i vardagen och att jag har börjat komma in i rytmen. Jag fick reda på att en av mina lärare har haft kronprinsessan Victoria som elev. Victoria har nämligen som jag också studerat franska i Angers! Min lärare berätta att hon var trevlig och sympatisk och att hon alltid hade en bodygard med sig!

Min franska kan jag känna tydligt att den har blivit bättre men jag kan samtidigt bli irriterad att den inte är bättre än vad den redan är. Ett tydligt bevis för mig att den har blivit bättre är att jag i måndags var på ett bankmöte för att öppna ett franskt bankkonto, under mötet så pratade vi bara franska! Jag lyckades också idag gå till en frisör och boka tid för klippning! Det som dock stör mig är att jag har kompisar i samma klass som är så duktiga på allt! Att prata, grammatik och förståelse. Jag vill också va det. Långsam och tydlig franska klarar jag av lätt men när det går snabbt och talspråket kommer in så är jag helt lost, det stör mig, jag vill ju förstå allt...

Nu framöver så kommer jag nog börja uppdatera under helgen istället, så håll ögonen öppna då!

Det var allt för mig!

1.Baguette och cornflakes! 2.Bilder från skridskoåkning ​

Likes

Comments

Salut!

Jag har nu bott i mitt nya hem i knappt en vecka och jag kunde inte vara gladare. Den här veckan har varit så rolig och jag är så glad att jag inte är en aupair längre. Jag känner mig tacksam till min gamla familj att de inte ville ha mig kvar... för det här är ju så mycket bättre! Jag hade nog aldrig själv tagit beslutet att säga upp mig. Att återgå till att bara ansvara över mig själv känns otroligt skönt. Familjen som jag bor med nu är avslappnad, rolig och omtänksam och jag trivs verkligen. Den här veckan har jag också verkligen lagt märket till hur bra min franska har blivit, vilket är så kul! En stor skillnad för mig nu är att jag bara pratar franska i hemmet förut prata jag endast engelska.

​Den sista bilden är ju så söt. Som sagt så började jag få en sån fin relation med barnen och det känns lite trist att det skulle sluta så abrupt. Men det är väl priset jag fick betala. 

À Bientôt

Likes

Comments

Bonsoir!

På lördag sker flytten och jag är exalterad. Mamma och pappa var hos mitt nya hem igår och lämnade lite grejer när jag jobbade, det verkar som om nya värdfamiljen har blivit Hasse-och-Birgitta-godkänd. Mamma och pappa lämnade lite mer än hälften av mina kläder. De kläder som är kvar var de smutsiga kläderna som jag idag har tvättat. Hella mitt rum är nu i princip ett tvättställ. Planen är att jag på torsdag och fredag ska städa mitt rum och packa det som är kvar. Har fått en lapp på allt som ska städas… Att packa däremot är ju inte så jobbigt det är ju bara att slänga i allt i en resväska.

Känslorna nu är mest glada eftersom jag bara kommer kunna plugga (där mina betyg inte ens räknas) och sedan hänga med kompisar när jag vill utan att jag måste jobba. Det enda som stör mig är det som jag skrev om förra gången. Jag känner mig liksom inte riktigt klar här. Nästan allt jag ger mig in på skulle jag säga att jag också avslutar men får inte chansen att göra det denna gång och det irriterar mig lite.

Under veckan som jag nämt så har mamma och pappa varit här vilket har varit kul! Allt kändes som vanligt, och det säger jag inte för att jag trodde det skulle kännas konstigt utan mer för att jag glömt att det finns sidor hos dom som jag gillar mindre. (Men jag älskar er ändå) Vi har besökt en ett slott där det var en julmarknad i, varit i staden/byn Saumur men även turistat och hängt i Angers. Mycket mat blev det under dessa dagar och det uppskattas verkligen!

À bientôt!

Konstutställning i en vinkällare i Saumur

Pappa kungen på parkering.

Likes

Comments

Salut!

Just nu är det lördagkväll och jag jobbar. Det är dock första gången det händer. Mamma och pappa kom till Angers igår så idag har jag hängt med dem hela dagen. Otroligt kul att få se dem igen! Trots att jag älskar mamma och pappa så är det inte dem jag vill prata om just nu. Idag är det exakt en vecka kvar tills jag flyttar till mitt nya hem och ikväll kändes det lite jobbigt. För varje dag denna vecka kommer vara den sista. Alltså idag är den sista lördagen jag är med dem och imorgon den sista söndagen o.s.v.. Det som känns jobbigt är att idag var det verkligen tydligt hur min och barnens relation har förändrats från den dagen att jag kom.

1. Ikväll lyckades jag hantera en gallskrikande gaston som i slutet av kvällen brister ut i skratt

2. Joseph som knappt pratade med mig för att han var så blyg frågar idag om vi kan leka tillsammans.

3. Under hela middagen så berättar pojkarna alla möjliga saker för mig vilket är en ganska stor skillnad från total tystnad.

4. Basile drar skämt med mig och gillar att få mig att skratta.

5. Att natta barnen är längre inte en cirkus där alla hoppar i sina sängar. Nu vet de att det är borsta tänderna och godnattsaga som gäller.

Alla de här framstegen får mig känna att jag inte är klar än. Om allt hade gått enligt planerna skulle jag stannat 7 månader till och jag hade älskat och se hur våran relation hade vidareutvecklats. Idag när jag natta Gaston la jag mig mittemot honom i sängen. Vi låg och viskade om dumma saker på franska och kollade in i varandras ögon. Det var ett så fint ögonblick och tanken av att jag ska behöva lämna gjorde lite ont.

Likes

Comments

Hejsan! Nu har det gått snart en vecka sedan jag fick beskedet. Värdmamman sa till mig att jag fick stanna till jul eftersom hon visste att jag hade betalat för utbildning här och det var ju snällt… Men jag kände att jag inte hade lust och stanna kvar i ett hushåll där man vet att man inte uppskattas. Jag har känt av från mammans sida att allt inte har varit 100% bra innan men jag vet dock inte riktigt vad. Jag har verkligen gjort mitt bästa och tror inte att jag kunde ha ändrat på något. Det som jag tror att jag saknade för den här familjen var ”mognad”. Eftersom jag inte har några småsyskon och aldrig bott ensam så saknar jag de erfarenheterna. Sedan är kulturskillnaden en grej. I detta hem är det absolut strängare än i mitt hem. Jag tror inte jag har det i mig att kunna skrika eller ryta åt på någon vilket jag känner att det förväntades av mig här.

Men nu tänker ni hur har det varit egentligen? Jo, de har varit både bra och dåligt! Bra på det sättet att jag gillar barnen och att de har varit relativt lätta att ta hand om med tanke på att de är 3 pojkar så skulle man kunna se framför sig att de skulle vända upp och ned på huset när de va med mig. Men de är vana med aupairer och har lyssnat bra på mig med få undantag. Pappan har varit snäll och trevlig, när vi ses vilket inte är så ofta då brukar vi snacka och han frågar mig frågor o.s.v. Det som inte har varit så bra är mamman. Hon var bra i början men sedan så börja hon ignorera mig, på det sättet att hon inte kolla på mig och fråga aldrig några frågor, det saknades en kommunikation mellan oss. De gångerna som hon faktiskt prata med mig var om praktiska saker som handling eller hämtning av barn etc. eller om hon hade något att klaga på. Vid middagsbordet satt jag alltid tyst för jag blev liksom exkluderad och om jag fråga något så fick jag alltid ett kort svar.

Alltså det som har varit dåligt är att jag ofta känt mig exkluderad och oviktig. Sedan kände jag att jag alltid var tvungen att gå på äggskal och var ofta osäker om jag gjort något fel. Men allt annat runt omkring har funkat väldigt bra. Det positiva har övervägt det negativa och sedan så har jag haft inställningen att detta är faktiskt ett jobb och som på nästan alla arbetsplatser så är det inte kul hela tiden.

Just nu är stämningen i huset helt normalt. Skillnaden är att jag fått det bekräftat att värdmamman inte gillar mig och jag behöver inte längre försöka få henne att gilla mig. Jag känner mig också mer avslappnad eftersom jag vet att jag redan har fått sparken och saker kan liksom inte bli värre… Haha

I söndags hälsade jag på nya värdfamiljen. De är ett ungt par som verkar snälla och välkomnande, jag kommer även ha en japansk rumskamrat. De bor centralare än min familj nu vilket är skönt! Mitt flytt datum är lördagen den 25:e november. Nu är flytten det ända jag kan tänka på!

I helgen var jag i Orleans med den italienska aupairen där vi mötte en annan spansk aupair vilket var roligt!

​1. Lördags kväll drack Anne, Bethany och jag 1 liters mojito.​ 2. Den här helgen sov jag också hos en kompis, då jag inte riktigt hade lust att va kvar i huset.

Likes

Comments

Hej!
Nu kommer världens vändning. Imorse så ville min värdmamma prata med mig. Hon vill att jag ska lämna. Jag åkrar inte gå in på djupet men basically så sa hon att hon inte kan lita på mig för att hon tycker att jag inte kan säga nej till barnen och att jag är för ung. Jag har redan gått till skolan och pratat med dem och de har hittat en värdfamilj som jag kan bo hos men inte som aupair utan som en student. Så jag kommer istället börja plugga på heltid. Jag gillar verkligen staden och har vänner här så jag har inte lust att hitta en ny aupair familj någon annan stans i landet. Herregud kunde aldrig trott att mitt aupairande skulle sluta så här men jag ser positivt på framtiden. Jag kanske låter ganska känslolös just nu men tro mig det har varit en hård morgon

Likes

Comments

Nu är jag så trött att jag inte orkar uppdatera. Men räkna med uppdatering på antingen torsdag eller fredag gonatt!

Likes

Comments

Go’kväll!

Nu när jag skriver detta har jag jobbat klart för dagen, jippi! Idag är det en röd dag i Frankrike (och kanske i Sverige?) det betyder att Gaston var hemma från dagis med mig. Iofs är inte arbetsuppgifterna så jobbiga och i många stunder är de ganska roliga. Idag har jag lekt, diskat och hämtat Basille och Joseph från tennisen i två olika omgångar. Men det är ju alltid skönt när man jobbat klart och man bara kan släppa allt ansvar och andas ut.

Under veckan som har gått kan jag känna att jag gjort ännu framsteg med min relation mellan barnen och mig. Det som jag märker skillnad på är att de lite nu och då börjar berätta saker för mig. Typ som saker som hänt under dagen eller hur man räknar till 100. Idag var också första gången Gaston helt plötsligt satte sig i mitt knä när vi lekte och stannade där en bra stund. Så länge så att värdpappa såg det, det är verkligen bästa känslan när värdföräldrarna ser gester som visar på att barnen gillar en. Liksom ett bevis på att jag är en bra aupair! Jag skulle säga att de 2 senaste dagarna har jag varit felfri som aupair, inte gjort några tabbar och inte glömt något, typ som att sätta på nattblöjan eller dragit ner persiennerna. Jag blir så stolt över mig själv och känner mig mer självsäker i aupair-rollen!

Den här veckan har alla mina kompisar åkt iväg på semester. Så kul för dom men så tråkigt för mig. Jag var ensam de 6 första veckorna av min tid här men måste säga att jag nästan känner mig mer ensam nu än då. Vi har varit lediga från måndag till onsdag på Universitetet och då tar alla chansen och reser. Så många åkte i fredags eller i lördags och kommer hem idag. Jag tycker ju att det inte är något annat än kul att ta mina kurser på universitetet så det har varit så tråkigt för mig att jag har behövt stanna hemma. Och speciellt när jag ser hur alla andra lever livet i olika städer i Europa. Hur som helst så börjar kurserna imorgon igen och allt är som vanligt igen (förutom att barnen fortfarande har lov).

Den här helgen valde jag att tacka nej till att åka med till farföräldrarna. Vilket betyder att jag kommer vara ensam hemma stora delar av helgen vilket känns sååå skönt. Je vais profiter bien!

Bilder från i lördags när jag och Chiara (italienska aupairen) besökte slottet i Angers

Likes

Comments

Nu sitter jag här efter att ha nattat Gaston. Idag var första gången jag förstod mig på uttrycket som pappa alltid brukar säga "De är som sötast när de sover". Efter 45 minuter gråtandes "Bisou à papa" (puss på pappa) så sover han äntligen. Idag fick jag ligga bredvid honom tills han somnade det är något jag aldrig gjort förut men idag ville han det. Och jag kan säga dej att det var den bästa känslan någonsin när jag kunde resa mig och se att de små ögonen slutna och att andetagen var långa och djupa.

Igår var det något som hände. Vanligtvis när Gaston är ledsen vill han helst ha mig på andra sidan jordklotet men igår ville han ha närhet. Han gav mig också en puss på pannan helt oprovocerat. Idag ville han inget annat än att jag skulle hålla om honom när han grät och som jag skrev tidigare ville han ha mig bredvid honom i sängen när han skulle sova. Om jag får gissa så har det att göra med att hans syskon inte är hemma just nu, de har lov och är hemma hos sin mormor och morfar med kusiner. Men för mig är det ett stort steg, det gör mig glad att han börjar känna sig mer trygg med mig.

Imorse var ingen bra morgon. Jag hade den här känslan av att jag gör mitt bästa men att det ändå inte räcker till gällande aupairandet. Gaston hade somnat försent flera nätter och jag hade glömt att städa upp leksakerna vilket inte gjorde värdmamma så glad. Men det är helt otroligt hur varje gång jag har en dipp oftast på morgonen så känner jag mig alltid 100 gånger bättre på kvällen. Och när jag säger att jag känner mig bättre då menar jag bättre än en vanlig dag. För under dagen har jag fått reflektera och inser ofta att jag måste bättra på något och blir taggad på att förändras till det bättre. När jag åkte hit skulle jag inte säga att jag hade så mycket på att klaga på mig själv och att allt liksom var bra. Men ända sen jag kom hit så lägger jag märket på saker som jag inte gjort innan t.ex. sättet jag ser på mig själv. Jag har insett att jag är bättre än vad jag tror och att jag måste jobba på att få mig själv att tro på det också. Hemma i Sverige har jag levt ett bekvämt liv med få förändringar, varje vecka var sig ganska lik. Jag tror att på samma sätt som att jag levde efter ett mönster så föll tankarna också under ett mönster och fick inte chansen att utmanas, vilket gav mig en illusion av att jag var ganska felfri. Men nu har jag märkt att jag har en del kvar att jobba med. Nästan varje dag utmanas jag och hjärnan får jobba på ett sätt som den inte är van vid. Mina hjärna brukar tänka på matte, biologi, kemi men nu så får den knega med själva livet istället (och franska...). Jag skulle säga att mitt humör är mycket mer upp och ned här än i Sverige där det mer kändes som en rak linje. Men oj vad jag uppskattar topparna och dalarna mer!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Om 3 dagar så är det den 21 oktober vilket betyder att jag varit aupair i Frankrike i 2 månader. Men jag skulle säga att det inte var förens förra veckan som min hjärna officiellt fattade att jag var här och hur glad jag är över det. Jag stod och diskade när tanken poppade upp i hjärnan. Jag insåg att jag är i Frankrike som aupair något som jag drömt om sedan jag varit liten. Jag bor hos en familj som jag trivs med. Jag har börjat ta franska kurser som jag tycker är roliga där jag får lära mig språket jag alltid velat tala. Och sedan det allra bästa att jag hittat nya vänskaper som jag är så där nyfiken på att utforska. Jag stod där med tvättsvampen i handen och tänkte för mig själv att det finns inte någon annan plats i världen som jag hellre skulle vilja vara just nu och jag kan inte koma ihåg när jag kände så senast.

Sedan sist jag skrev så har jag nu upplevt en hel skolvecka. Jag gillar verkligen det här universitetet. De har ett bra upplägg med duktiga och roliga lärare. Som utlänning har det varit så enkelt att träffa nya människor. Alla är nya och alla vill ha nya vänner. De allra flesta jag har pratat med har varit mina vänners vänner eller vänners vänners vänner. Och det konversationen börjar alltid på samma sätt ”Hey, where’re you from?” 99% av alla gånger så har svaret varit ”from the us.” Det känns toppen att äntligen börja få något slags kontaktnät. Jag har nu människor som jag kan säga hej till och kanske småprata lite med, något som jag hemma i Sverige tog föregivet!

Den här veckan har jag också skaffat mig en fransk koversationspartner. Det är skolan som hjälper till med detta och idéen är att man ska hjälpa varandra att träna på sin engelska respektive franska. Alltså, jag som är engelsktalande blev slumpmässigt ihopparad med en fransktalande person. Sedan få man själv bestämma träffar med varandra där den fransktalande pratar engelska och den engelsktalande pratar franska. Spännande ska det bli!

Under de första 6 veckorna så var jag inte ute en enda kväll men nu sedan jag startade universitetet har jag gått ut 6 gånger på 2 veckor vilket är så roligt! Jag är så glad att jag bor centralt så jag kan ta cykeln hem på 10-15 min och behöver inte tänka på någon buss som har en sista tid. Hela grejen med att vara flexibel är så nytt för mig och kan just nu inte tänka mig ett liv på landet!

Det var allt för mig idag! Hörs nästa onsdag!

Detta var från första dagen. När vi har våra vanliga lektioner är vi i små klass rum med runt 20 personer

Likes

Comments

Bonjour!

Just nu mår jag super! Jag börjar känna mig ganska säker nu hur denna familj fungerar och hur jag ska anpassa mig. Det har varit ganska svårt för mig att veta hur jag ska anpassa mig då alla familjer fungerar olika och har olika rutiner. Så nu börjar jag glömma mina svenska husregler och huvudet fylls med de nya franska reglerna. Jag skulle inte säga att jag är helt fullärd om hur jag ska agera i alla situationer men jag antar att jag lär mig det snart också. Förutom att jag börjar känna mig mer säker på hemmaplan så har jag nu börjat ta mina kurser här på universitetet vilket känns fantastiskt bra! Det jag förstår nu är att jag tar faktiska kurser på universitetet och pluggar alltså lite mer än halvtid (11h i veckan). Dock så spelar inte resultaten någon direkt roll och jag tror inte att jag kan samla högskolepoäng via detta.

De kurser som jag kommer ta är:

  • Franska
  • Grammatik
  • Översättning från engelska till franska
  • Fransk kultur

Alla kurser är anpassade efter min nivå (B1.2) som är baserad på ett test jag gjorde förra veckan.

Förutom att själva skolan känns bra så har jag börjat träffa människor. Det är otroligt roligt och jag har redan träffat människor som jag gillar och känner mig bekväma med. En otroligt skön känsla efter att ha varit ganska ensam sedan jag kom hit.

Som jag säger i vloggen nedan så börjar allting rulla på nu och därför kommer jag antagligen inte ha samma tid eller behov av att blogga lika mycket längre. Men jag ska försöka att uppdatera varje onsdag hade jag tänkt, så skriv upp det i kalendern!


Likes

Comments

Bonjour!

Som rubriken säger så är jag inte helt bekväm trots att det har gått snart 5 veckor. Jag känner att det är dags för en förändring som jag aktivt måste jobba med. Detta insåg jag idag efter att jag grubblat på gårdagens händelse.

Jag var ensam med barnen när de bada, de skvätte jättemycket vatten och jag gjorde inget åt saken. Sedan började de ena barnet slå det andra och jag sa inget. Till mitt försvar så la jag inte riktigt märket till det då skojbråk ofta förekommer och sedan hade jag hade ögonen på lilleman. Men detta hände bara några få meter framför mig så jag borde lagt sett det. När allt detta utspelar sig kommer mamman och ser allting ske, hon sa till grabbarna och sedan mig. Hon sa till mig lite irriterat att jag måste säga till ifall jag ser något som inte är okej och se till att badvattnet inte hamnar över hela golvet. Samtidigt som jag visste att hon hade 100% rätt kunde jag inte låta bli att känna mig lite butter. Jag är den personen som inte är van vid tillsägelser och kan därför ganska lätt ta åt mig. Mitt humör igår färgade även av sig på min dag idag. Men någonstans i mitten av dagen när jag lekte med Gaston så vände det och från dess till nu har jag varit på bra humör. Jag började tänka på vad min osäkerhet kunde grundade sig i och vad jag kan göra för att förändra det. Jag kom fram till att det till stordel är språket. Familjen har försökt uppmuntra mig från början att prata franska vilket är super, men det har också gjort att jag känt mig pressad. Det här har resulterat i att jag vid vissa tillfällen som vid matbordet inte sagt något alls för att jag inte vågar säga det på franska. Samma sak gäller barnen. Barnen vågar jag prata franska med men jag ska prata engelska med dem vilket de inte förstår jättebra. Detta har också lett till att jag valt att inte prata alls eftersom de ändå inte förstår mig.

När jag har många saker i huvudet så gillar jag att göra listor. På såsätt kan jag liksom rensa hjärnan och få ner allt på ett papper. Jag tänkte att jag skulle dela med mig av listan som jag skrev ikväll.

För att känna mig mer säker
-Prata engelska tills dess att du känner dig helt trygg att börja prata franska.
-Fråga om ALLT du är osäker om
-Fråga om hur jag ska göra med engelska med barnen och om jag får prata franska
-Försök att säga något varje vid måltid
-Det är inget fel på dig, men det är däremot inget fel på dem. Kommunikation är nyckeln.

Nu ska jag försöka tänka på dessa saker så får vi se om det blir bättre!

Tidigare idag påväg till fotbollsplanen

Likes

Comments

Hej,

Igår var det städdag och efter jag städat mitt rum så gjorde det mig sugen att piffa till mitt det lite mer. Jag menar jag ska ju bo här nästan i ett år så då kan det väl va schysst att ha en hemtrevlig boning. Men jag är lite osäker på hur långt jag kan sträcka mig då jag inte vet hur mycket jag får göra och sedan så är min budget tight då jag inte har sådär oändligt mycket pengar. Det första steget tänkte jag kunde vara att köpa nya sängkläder för dessa är ju så tråkiga! Jag testade också som ni kan se att lägga en pläd från en av barnens rum på skrivbordsstolen som gjorde det lite finare och lite bekvämare så något liknande kanske jag ska införskaffa mig. Jag kollade in på H&M Homes hemsida efter sängkläder och kuddar och gjorde ett litet kollage för att få en bättre bild hur det skulle kunna se ut. Jag gjorde två alternativ, jag tror jag tycker om den stilrena till vänster mer, men jag blev också inspirerad att ha lite "roligare" lakan som dem till höger efter att ha sett barnens. Eftersom mitt rum är ganska tomt så kanske det passar mer med mönster som kan liva upp det lite. Vad tycker du skulle passa bra och har du några andra tips på vad jag kan göra med rummet? Nu kan jag se framför mig att kommentarsfältet kommer vara helt tomt, men jag antar att det inte skadar att fråga!

Här är den delen av rummet som jag vill fokusera på då jag spenderar mestadels av min tid här och eftersom köksdelen och badrummet ser ganska okej ut. Väggarna är väldigt tomma och det skulle jag vilja ändra på men vet inte om det är möjligt. Och om jag hade möjligheten skulle jag hemskt gärna velat köpa nya lampor, men med tanke på att lampor är ganska dyra så blir det svårt.
Sängkläderna säljs i set som kostar 40€. Kudarna kostar 7-9€/st. Den gråa filten och kudden i de två kollagen ska föreställa de som jag redan har.

Detta var vad jag hade på tankarna igår. Sett utifrån kanske det verkar ytligt och meningslöst att bry sig över ett rum som egentligen inte är ens egna och bara under en kortare period. Men jag går igång på sådana här saker och jag tycker det är roligt att få pyssla med, så varför inte dela med sig!

Ha det gött!

Likes

Comments

Under helgen och början av veckan har jag:

Besökt Natnes under en eftermiddag med familjen. (Farmor om du läser detta så kan jag meddela att det var riktigt fint)

Varit hos farföräldrar där jag träffa en annan amerikansk aupair som jag klicka med. Det var fasters aupair så det blir typ min aupair kusin.

Efter jag träffat amerikanen insett att min franska kanske inte är så dålig ändå.

Tränat och känt att jag har utvecklats.

Skrattat med Gaston, samt fått den oslagbara reaktionen när jag hämta honom då han som springandes och gav mig en kram. (Men allt är inte en dans på rosor då han kan vara väldigt bestämd om vissa saker t.ex. vilken färg det är på tallriken eller vem som ger honom hans flaska mjölk. Om inte det blir som han vill så får man hålla för öronen. Igår vaknade han upp 1 på natten och ville spela "baby shoot" vilket är ett sånt där fotbollsspel men det fick han inte, då blev det hus i helvete.)

1. Nantes 2. Joseph och kusin

1.Gaston 2. Kram/brottning

Likes

Comments

Hallå!

Som sagt så har det blivit mycket fotbollssnack på bloggen. Men jag har ju inte riktigt berättat vad jag gör om dagarna heller så då är det väl på god tid att jag gör det! Nu har barnen börjat skolan och därför har den vanliga rutinen för familjen Thomas och därmed Alice också börjat. Så om du någon gång tänker under de kommande 3 veckorna "undra vad Alice gör just nu?" så kan detta inlägget antagligen besvara din frågan!

Jag vaknar upp till frukosten som är kl 8. Efter frukosten hjälper jag till att plocka undan, när jag gjort det är det dags att ta i tu med Gaston. Gaston vill ofta leka och därför kan det vara svårt att få honom att koncentrera sig på att borsta tänderna och klä på sig. Sedan går jag eller kör honom till dagis när klockan är ungefär 9. Innan vi går in på dagis har vi flera gånger haft diskussionen att man inte får ha med sig leksaker hemifrån. Jag har lärt mig att det bästa är att försöka förklara att han kommer få se leksaken senare ikväll och inte att ta den ifrån honom då den tekniken har slutat i skrikande och stampande i golvet. Sedan går jag in med honom och försöker prata med dagisfröknarna på franska vilket är stelt för både dem och mig.

När jag kommer hem är jag ledig fram till 17 alltså när jag ska hämta Gaston igen. Dessa timmar har jag spenderat på olika sätt. En gång i veckan städar jag pojkarnas rum och lekrummet. På onsdagar slutar de äldsta kl.12 så då hämtar jag dem och är/leker med dem fram till 16 när föräldrarna kommer. Några gånger har jag åkt ner till stan och strosat runt och även köpt sådant som jag behöver men även sådant som jag inte behöver. Om jag inte gjort någon av de ovanstående aktiviteterna har jag helt enkelt stannat hemma och underhållit mig själv genom serier, läsande (på franska) eller bloggande. På kvällarna så tar jag hand om barnen då föräldrarna återvänder till restaurangen för att jobba eller så tränar jag. Och sedan börjar det om igen. Jag är väldigt glad att jag hamnat i en rolig familj där speciellt barnen bjuder på många goda skratt och att jag får träffa lite nya människor på träningarna om inte hade jag nog ruttnat. Även fast jag trivs bra så kan jag inte låta bli att räkna ner dagarna tills jag börjar franska kurserna om 3 veckor!

I vloggen så får ni se lite smak på hur det kan vara när jag är med barnen. Sedan berättar jag också om min inte så vanliga dag idag. Jag träffade nämligen en annan aupair som bor här i Angers, jag fick alltså napp på ett av inläggen som jag skrev i en facebookgrupp!

Likes

Comments

Hej!

Vill börja med att säga att allt är bra med mig och att jag märker hur jag känner mig mer bekväm för varje dag som går. Förra inlägget så slutade jag med en nedstämd ton men så har det inte alls varit under de senaste dagarna när jag inte uppdaterat bloggen. Man kan räkna med att när jag inte uppdaterar så har det inte hänt något speciellt, vardagen rullar liksom på. Mitt fokus på bloggen har verkligen blivit fotbollen. Men det är det som just nu är spännande för mig och det speglar av sig på bloggen. Hemma är det mycket samma (inget som jag klagar på) men det finns liksom ingen kontenta att skriva om. Dock måste jag säga att jag fick min första kram av Gaston när jag hämtade honom från dagis idag. Det var stort och jag blev alldeles varm i hjärtat! Han förnekade det dock när Justine uppmärksamma händelsen!

Fotbollsvis då har jag hunnit med att spela 1 match och träna 2 gånger. Nu har jag fått ordning på hur det ligger till med lagen. Jag kommer inte spela med flicklaget det var bara tillfälligt. Jag spelar i damernas B-lag vilket passar mig väldigt bra. I B-laget finns de dem som är bättre än mig och lika bra som mig och de flesta är också närmare mig i ålder vilket känns bekvämt. Jag kan definitivt säga att jag är en av de sämre tekniskt, men det jag tycker att jag är bra på är att hitta enkla lösningar och spela ett simpelt men effektivt spel. Men eftersom jag är förvirrad 9/10 gånger så kan det vara svårt att hitta den sidan... Som tur är får jag hjälp av en tjej som är bra på engelska att översätta vad som pågår, men trots det så yr jag runt som en höna. Jag har fortfarande lite svårt med vänfronten i laget. Jag hoppas verkligen korrelerar med språket och inte min blyghet, vilket vi lär se. En stor skillnad här och där hemma är att det är så sjukt många på träningen. Idag tror jag att vi var närmare 40 pers som sedan delas upp i ett B- och A-lag som tränar var för sig. Det som är jobbigt med att det är ett så stor klubb är att det dyker upp nya ansikten varenda träning, både gamla och helt nya spelare i klubben. Det som får mig att känna mig bekväm är att se samma ansikten och få lära känna dem spelarmässigt och personlightesmässigt och inte behöva börja om på nytt varje träning. På samma sätt ger det mig trygghet när jag vet att de andra i laget vet hur jag spelar så jag inte måste "bevisa" mig, som det kan kännas när man spelar med nya människor. Även fast jag stöter på hinder som jag inte är van vid i fotbollens värld så tycker jag att det är kul att träna och när jag cyklar hem från träningen så gör jag det med nöjda tramp!

Likes

Comments

Hej!

Jag tänkte börja med att berätta om måndags som definitivt har varit en av höjdpunkterna denna vecka. Vi åkte till västkusten och spenderade endag på stranden. Väl därborta så träffade vi två av Justines kusiner som bor där den här veckan i Justines föräldrars lägenhet som ligger några meter från stranden. Det var en kul dag med mycket bad, lek och sol. Jag Justine passade lite boll med Gaston, efter det när jag var påväg till handdukarna för att sola var det några som frågade mig efter att jag passat tillbaka en fotboll om jag ville va med dem och spela lite. Och det ville jag! Strax kom Antoan (pappan) och Basile (den älsta) och spelade med oss! Det var roligt, det var typ en såndär sak man vill ska hända men aldrig händer!

Igår va jag på ännu en träning. Det var första gången jag tränade en vanlig träning på gräs med dem. Det kändes både bra och dåligt. Men som det ofta kan göra så vägde det dåliga i mitt huvud över det bra. Jag kände mig dålig när jag spelade och vad som gjorde saken värre var att jag spelade med "flicklaget" alltså tjejer under 19 år. Nu när jag tittar tillbaka var det inte katastrofalt, men det som också kändes jobbigt var att jag inte förstod allt och det gjorde mig osäker. Sedan är det också svårt att spela med ett helt nytt lag där man inte känner någon och hur de spelar vilket adderar till osäkerheten. Jag blev också rädd för vad de andra skulle tycka om mig och hur jag spelade. Allt detta sänkte mitt humör och jag började tänka på de sämre sakerna som tidigare inte brytt mig om så mycket. Jag börja tänka på hur jobbigt det är att inte kunna språket och allt som kommer med det. Jag har också tyckt att det har varit jobbigt att anpassa mig till kulturen speciellt hur man hälsar, när man ska hälsa och vilka man ska hälsa på. Det är jobbigt att komma från ett ställe där man vet exakt hur man ska bete sig till att komma till ett annat där man känner sig socialt handikappad. Det ger lite perspektiv på saker o ting...Sen finns hela den här grejen med att jag inte har någon riktigt att umgås med.

Nu kvällen efter känner jag att dippen är borta och att jag har fått lite mer motivation till att hitta nya vänner och kanske göra något i helgen. Vänproblemet är jag nästan helt 100 på att det löser sig när jag börjar franska kurserna. Dock börjar de inte förens i oktober, så jag skrev några inlägg på olika Facebook sidor om hopp om att någon annan au pair i närheten är i samma position som jag. Kanske ska ta kontakt med någon från de utbyten jag gjort med skolan, men vet inte om jag vill.

Ha det så bra, tack o hej!

Likes

Comments

Hallå! Nu har det gått ca. 1,5 vecka sedan jag kom till Angers.Vad som har hänt sedan jag kom hit är att jag sakta men säkert blir mer omtyckt av barnen. Gaston den yngsta sa gonatt till mig igår för första gången innan det har han inte velat! Dock vid vissa tillfällen får jag inte hjälpa honom då inget annat än mamma funkar som t.ex. idag när jag skulle klä på honom kläderna.

Jag har nu hunnit varit på två fotbollsträninga och ska på en tredje ikväll. Den första spelade vi beach fotboll och den andra så styrketränade vi. På styrketräningen var vi kanske hälften så många, undra varför haha... Beach fotbollen var kul, och jag kände att fotbollsmässigt så var det en bra nivå för mig! Kanske lite svårt att säga ändå när att spela i sand inte är i närheten av att spela på gräs. Gympasset som vi hade igår märkte jag stor skillnad på laget i Sverige och här. Övningarna vi fick var ganska lätta. Vi varvade mellan styrka och kondition på olika maskiner. När vi körde styrka var det många tjejer som hade alldeles för lätta vikter och behövde inte ens ta i. Och de som jobbade på gymet kom ganska snabbt fram o frågade om vikten på maskinen ändå kanske va lite för tung. Vid konditionsträningen så körde vi 5 minuter per maskin och för varje minut så ökade vi nivån. Den nivå som instruktören gav instruktioner på var för mig för låg och tror även att den var det för de andra. I bilen påvägen tillbaka så sa jag till en tränare(/en äldre spelare?) att det var ganska lätt nivå. Men hon svarade att det var ju faktiskt bara första gången. Då tänkte jag tillbaka på första gympasset med laget hemma i Sverige där blev vi puchade till våran yttersta gräns redan första gången. Trots att vi är tjejer ska det väl fortfarande vara jobbigt att träna? Aja jag ska inte spela allt för cool för det va faktiskt lite jobbigt och jag har träningsverk idag.

Vloggen som kommer nedan ligger lite efter i tiden så detta är från 3-4 dagar sedan! I vloggen står det att det finns en längre version och att man ska klicka "här" om man vill se den. Men för att se den så klicka på "i" uppe i högra hörnet som kommer visas när du spelar videon.  

Hejdå och ha det fint!

Likes

Comments