Sommar 2k17, PORTUGAL

Vårt plan lyfte vid elvatiden från Köpenhamn och hela flygresan tog sammanlagt tre och en halv timma. Dock så fick vår resa inte en så bra start, för när vi kom fram till Lissabon och skulle hämta ut våra väskor så hade personalen på Köpenhamns flygplats slarvat bort vår bagage. Detta resulterade i att vi fick gå omkring i samma kläder under två dagar.. inte det roligaste men men..

Vi åkte iallafall till vårt hotell som låg centralt i Lissabon, och sedan tog vi oss vidare med hjälp av tunnelbanan in till Baixa, en stadsdel i staden, där vi åt på restaurang och strosade runt lite på olika gatorna.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

TANKAR

Jag såg gruppen Hov1 på Tivoli i lördags med några tjejkompisar. Jag var så taggad alltså, jag tror inte ni förstår. Det bubblade och kröp i hela min kropp av lycka och glädje, och jag såg fram emot att ha en så jävla rolig kväll. Så, efter att ha sjungit så att rösten började krackelera till Hov1s låtar, gick gruppen av från scenen och en DJ gled istället in för att spela sina låtar. Jag och mina kompisar börjar dansa och skakar loss ett tag tillsammans med alla andra gäster. Ett par började till och med köra dancebattle mot varandra och alla andra bildade en cirkel runt, busvisslade och klappade händerna i takt till musiken.

Dj:en började spela en låt av Beyonce som jag självklart både sjön och dansade till utav ren lycka. Det fanns glädje i varenda lite cell i min kropp, och i just den stunden mådde jag så himla himla bra. Efter att ha gått och mått dåligt och livlöst tidigare under dagen, till att anlända till en konsert full med kärlek och glädje för att släppa loss och bara dansa tills fötterna krampade. Jag kommer på riktigt inte ihåg när jag hade det så kul senast, och ni anar inte hur lätt alla problem jag hade bara swishade förbi och försvann. Alla mina tankar och känslor kring mående, skola och onödiga problem placerade jag på moln och lät försvinna bort vid horisonten.

Sedan vände jag mig om. All min glädje och energi försvann, när jag såg två tjejer stå i ett hörn kolla överlägset och nedlåtande samtidigt som de småfnissade. Åt mig. Åt att jag gick bananas på Beyonce och körde moves från musikvideon till Singel Ladies. Jag slutade dansa och kände skam åt att stå och hålla på. Fick en känsla av att jag bara gjorde bort mig själv. Men det gjorde jag inte.

Nu när det är tisdag och jag hunnit reflektera händelsen så blir jag besviken på mig själv över att jag inte var starkare och stod emot de där jävla blickarna. Jag skulle ha fortsatt dansa, och struntat i. I skrivande stund får jag upp bilder i huvudet på 12åriga Alice och kommer ihåg hur rädd och nervös hon var över att säga eller göra något som var utmärkande och som skulle dra till sig alltför mycket uppmärksamhet. Dom där tjejerna lyckades döda min energi och glädje, och på något skruvat sätt fick de mig att känna mig mindre värd. Vad skrattade de åt egentligen? Dom själva vågade inte direkt dansa, så varför var de tvungna till att se ner på mig?

Det är himla tråkigt att jag fokuserade på dessa tjejer, istället för att vara med mina kompisar och leva i nuet. Egentligen hade jag så otroligt himla kul. Jag skriver för att öka förståelse hos många andra som är som dessa tjejer. Tänk er för vad ni göra. Släck inte min låga av glädje, utan låt mig få ha kul! Låt aldrig någon få dig att känna dig sämre utan "kör bara kör". Lägg inte ner tid på deras negativa bullshit. Det ska iallafall inte jag göra.

Likes

Comments

DRÖMMAR

Jag står i vårt vardagsrum mitt emot vår gamla mörkblåa soffa, när jag plötsligt får för mig att kolla om det finns någonting under soffan. Jag lägger mig på mage och börjar krypa under soffan för att komma längre och längre in under. Ju längre in jag kommer, desto mindre krymper jag i storlek. När jag kommit längst in inser jag att jag är mindre. Tidigare var jag ungefär 120 cm men nu har jag sjunkit till 10 centimeter. Först blir jag förvirrad över min storlek, men sedan börjar jag kolla mig omkring.

Jag får syn på en ljusblå dörr med ett gammalt handtag. Jag går fram och öppnar dörren och blir chockad över vad jag får se. Framför mig finns en stenad gång som leder mig in till en sagolik trädgård och ett gammalt hus med röda knutar och vita fönster. Det är väldigt varm, och solen skymtar in mellan trädtopparna. Jag blir fascinerad över vad jag precis har hittat och springer in i trädgården för att upptäcka. Jag hittar en allé som jag går igenom och även en gammal, mörkgrön bänk som jag sätter mig på en stund. Sedan traskar jag vidare och hittar äppelträd, grönsaker och olika sorters bär som jag börjar plocka av.

Med munnen full av smultron och händerna fulla av jordgubbar går jag vidare mot huset. Dörren är öppen så jag traskar in, utan att tänka på att huset möjligtvis kanske tillhör någon annan. Jag stiger in i ett rum som delar kök, vardagsrum och sovrum i samma rum, och alla möbler är gjorda utav trä. Jag går runt och inspekterar, och lägger märke till fotografier som hänger på väggarna. På bilderna ser jag kaniner som står i trädgården samtidigt som de fixar och donar med äppelträd och växter, så jag drar slutsatsen att huset tillhör kaninerna. Efter att jag har inspekterat klart, lägger jag jordgubbarna i en kastrull, sätter på värmen och börjar röra om. Alla fönstren är öppna för att det är så varmt, så jag står där ett tag och lyssnar in alla olika ljud jag hör från trädgården: fågelkvitter, syrsor och vinden som susar genom trätopparna.

Allting är frid och fröjd, när jag plötsligt hör att det prasslar i buskarna utanför huset. Jag stelnar till, och får en känsla av att någon iakttar mig, så jag släpper det jag gör och kutar ut från huset, och vidare in på den stenade gången. Tillslut kommer jag fram till den ljusblåa dörren och jag stänger dörren med en smäll. Efter det blir det blir allting svart.



Denna dröm drömde jag ganska många gånger som barn, och jag kommer fortfarande ihåg den väldigt bra. Det som varit intressant med just denna dröm, har varit att drömmen ALLTID utspelats på samma sätt. Drömmen avslutas alltid med att det prasslar i buskarna och jag flyr undan som om någon jagar mig. Sedan stänger jag dörren och jag vaknar. Jag vet att min dröm har många liknelser som kopplas till sagan "Nils Karlsson pyssling" och även "Alice i underlandet" så antagligen har jag kopplat många av detaljerna i sagorna till min egen dröm t.ex. min längd, den lilla dörren och kaninerna. Men jag gjorde min egen saga och fick uppleva den i drömmar flera gånger.

Likes

Comments

FÖRÄNDRINGAR, INREDNING

Nu efter några månader har jag ändrat om lite på mitt rum igen och det blev väldigt bra måste jag säga. Jag har gjort ett inlägg tidigare om mitt rum och det kan ni hitta HÄR. Skillnad mellan mitt rum nu och tidigare är att det är betydligt mycket ljusare (dels pga inredningen men också att vi har sågat ner stora delar av trädet utanför mitt fönster som gjort att jag nu får det mycket ljusare).

Nu ska jag inte babbla mer utan ni får ta och titta på mitt rum istället!

Likes

Comments

Men tja! Hoppas att ni mår super och att ni hade en fantastisk jul och nyårsafton. Det hade jag iallafall. Har ingen direkt förklaring till varför jag återvänder till bloggen, men skit i det. Jag tycker att det är kul att skriva, no more.

Så vad har jag gjort under lovet, kanske ni undrar? Förutom att jag har slapp-kollat på juniorhockey samtidigt som jag har proppat i mig grönkålschips, har jag läst ut två böcker, tränat och försökt koppla bort mina tankar från skolan. Men vet ni vad? Det går inte. För mig känns det som att det är helg och att jag har har så mycket prov och läxor nästa vecka att jag ballar ur, vill lägga mig under en sten och gråta. Ta mig bara igenom 2an nu, please..

Mitt 2016 har involverat väldigt många olika känslor vad gäller innebandy, mående och framförallt skola. Men det tänker jag lägga bakom mig och inte fokusera på mer. Egentligen är det så oförskämt av mig att sitta här och klaga, när många andra människor i världen skulle dö för att få gå i skolan. Invånarna i USA har haft någon typ av mental breakdown, i och med att de röstade fram surgubben Trump. Ja, 2016 har varit ett av de sämsta åren någonsin. Inte bara för mig, utan för många Många MÅNGA människor runt om i världen. Men det ska vi ändra på till 2017. Och för att peppa lite, tänkte jag presentera några av mina mål och händelser som kommer få 2017 att inte suga lika hårt.

Så här har ni några av mina nyårslöften och punketer jag ska försöka pricka av:

- fokusera på min hälsa. 2017 ska vara det åter då jag ska må psykiskt och fysiskt fantastiskt. Før livet, det er fantastisk.

- se Coldplay live på Ullevi i käraste gbg.

- resa med mina vänner. Ingen aning vart, men varmt måste det va.

- äta mycket mer vegetariskt.

- läsa mer böcker och lära mig något nytt.

Det känns bra att vara tillbaka. Jag hoppas att ni kommer hänga på mig och att ni är lika taggade som jag. Och vänner: stötta, peppa, och ta hand om varandra i år. Nu kör vi. 2017. BOOM. Im out, haha!

Likes

Comments