Jag tänker tillbaka varje dag på hur jag och min pojkvän träffades
Minns när jag klev ut genom min dörr, och fick se honom mitt hjärta slog en volt, redan då var de något jag kände.
Tiden i bilen tillbaka till Gbg var speciell han kunde inte vara tyst, efter att jag svarat smått irriterat på ett sätt blev han tyst och sen kunde vi snacka normalt.
Smyg titta då och då, ihopp om att han inte märkte något, men misstänker att han såg ändå
😅
Jag minns att jag var smått nervös när jag var nära honom, kul att jag aldrig sagt de till honom någonsin. Men jag var nervös, letade hela tiden efter något att säga, men ibland satt jag tyst och bara tittade på honom, tog reda på om han var kittlig, sikken tur jag hade haha! Han var ju de med, på kvällen bad jag honom att inte lämna mig, klart jag inte ville bli lämnad jag var på en ö jag aldrig någonsin vart på. Men han höll sitt ord, och var hos mig hela kvällen samt den helgen. Blev inte lämnad, och de var en lättnad.
Jag vet att han är mitt allt, jag vill aldrig någonsin förlora honom att ens tänka den tanken går helt enkelt inte. Då han förändrat min syn på både livet och världen, jag ser de på ett sätt jag aldrig någonsin sätt de på.

Varje dag ser jag folk förlova sig hit och dit, och de är också min dröm. Men de är bara frågan om man törs ställa frågan, och hoppas på att han verkligen svarar ja. Men de får dröja ett tag, innan modet kommer till rätta
😂
Vissa ser de bara som en vanlig ring. Ja de är en ring, men de är mer än så för mig. Jag vill visa världen att någon verkligen vann mitt hjärta, utan att behöva kämpa en minut för att ens få mig. Han fick mig pladask, jag väntade bara på att få honom att säga att han älskade mig. De fick jag också, jag älskar honom något otroligt mycket, och de går inte att beskriva med ord ens.
Jag tänker ofta på första dagen, och första gången vi kysstes
❤️ och även när han sa att han älskade mig.
De får mig varm i hela kroppen,
Jag var rädd i början att de inte skulle funka, men vad fel jag hade. Snart spenderar vi 7 månader ihop och fler ska de bli!
Jag undrar än idag, hur de såg ut när han skulle visa mig första kvällen hur man klättra upp på en lyktstolpe, men jag minns de inte.. måste sätt förbannat roligt ut, en full Alexandra kämpar med att klättra.. haha
Jag minns hur jag försökte få hans uppmärksamhet, att få ner honom i en buske jag lyckades men med de skulle han också dra med mig..
😂

Att jag fick vakna upp dagen efter med honom, var underbart
❤️
Jag vet idag vem jag vill leva med, vakna upp bredvid varje morgon och somna bredvid varje kväll. Att få skapa många minnen ihop och alltid ha honom, han är den rätte
❤️ han jag har sökt efter hela mitt liv!
Han gör mig till den lyckligaste på denna jord, och han är personen jag älskar utav hela mitt hjärta!
Jag hatar att visa mig svag, men med honom kan jag. I början? Nej, jag hatade de men han fanns där även om jag var svag, även om jag mådde så dåligt över något ville han få mig på humör. De gör han varje gång, och jag är så glad att han verkligen vill det!
❤️
Han är min prins, mitt allt och min älskling!

I början utav vårt förhållande och några månader efter minns jag hur folk skrev att han hade tur som vann mitt hjärta, många tyckte inte om de. Men ja han vann mitt hjärta från första dagen, de gällde bara att veta om han kände desamma vilket han gjorde.
❤️
Jag kan inte vara mer stoltare eller gladare att visa upp honom och säga att han är mitt allt.

Jag älskar honom otroligt mycket, och vill spendera resten utav mitt liv tillsammans med honom! Han jag vill skapa minnen med, både bra och dåliga, han jag vill komma hem till och kyssa och busa med.
Han jag vill se när jag vaknar på morgonen, och han jag vill se när jag somnar, en dag blir de så!
❤️ fram tills dess, ska jag skapa minnen med dig, och de kommer jag fortsätta göra fram tills mitt hjärta en dag slutar slå❤️
Älskling? Jag vill bara att du ska veta att du absolut är de bästa som hänt mig, och att du är "mannen" i mitt liv!
Du är den jag letade efter, jag fann dig och jag vill aldrig någonsin släppa din hand. Du har en stor plats i mitt hjärta och där ska du alltid få ha en plats, det kommer alltid förbli ditt, så länge du vill ha mig som din
❤️!
Du ger mig en otrolig styrka, och tack vare den vet jag att jag kommer klara mig igenom saker, men glöm aldrig ibland kan jag behöva hjälp, eller bara ett ord som får mig att se att jag verkligen klarar detta. Och just de ger du mig, jag är rädd, svag men du gör mig starkare än någonsin.
Du är det finaste som finns, underbaraste och bästa som hänt mig. Min egna finaste prins, jag älskar dig utav hela mitt hjärta!
❤️

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 9 readers

Likes

Comments


Folk som inte haft sjukdomen depression skyller ofta på att man bara är lat och trött.
Men den så kallade "tröttheten" är så mycket annat än bara det.

Tänk er att vakna upp en morgon och ni känner er helt tömda på energi, som att man har varit vaken i flera dygn, trotts att man har sovit.
Tänk er att plocka undan saker, plocka i och ur diskmaskinen och gå till postlådan kan kännas som att man ska bestiga Mount Everest.
Tänk er att sitta ute i solen, med en kopp kaffe, men det enda ni känner är att ni vill dö.
Tänk er att ni behöver prata med någon, men det känns som att ni är en börda för andra.
Tänk er att ni ska resa er ur sängen på morgonen, men kroppen orkar inte bära upp era ben.

Tänk er att få höra att din sjukdom, bara är påhitt.

Jag har själv haft grav depression, men jag är idag frisk. Har kraft att gå upp på morgonen och jag ser det ljusa i livet. Jag mår bra!

Så nästa gång ni tänker yttra er om att depression inte är en stor grej, att man bara är lat och trött. Ta er en funderare, skulle ni säga samma sak till någon som har en sjukdom som syns fysiskt?

  • 17 readers

Likes

Comments

Många människor använder uttrycket "Jag är trött" när de har sovit för lite eller känner att de behöver ta en vilopaus. När du lever med psykisk ohälsa kan "Jag är trött" också betyda brist på sömn, men ofta betyder det så mycket mer.

När jag säger att jag är trött är jag oftast inte fysiskt trött. Jag är känslomässigt trött. Hela jag är trött. Jag är trött även när jag spenderat hela natten sovande i sängen. Jag är trött även när jag inte rör mig på hela dagen. Det är inte bara trötta ögon och verkande muskler. Det är inte bara en gäspning och en timme till i sängen. Det är att gå upp och klä på sig i ett brus. Att borsta tänderna, fixa håret och sedan gå utanför dörren. Allt medan jag är trött. Känslomässigt trött. Stel. Tom. Totalt borta. Vilsen. Men man fortsätter med dagen ändå, eftersom det verkar finnas så lite acceptans för vad psykisk ohälsa kan göra med kroppen.

Inte många frågar mig om jag är okej, men när de gör det svarar jag alltid likadant. "Det är bra, bara lite trött" - och folk verkar acceptera det svaret. Trötthet är en accepterad känsla - alla fattar det. En lång dag på jobbet eller att kämpa sig igenom en tråkig föreläsning. Det är trötthet som många kan relatera till. Men den tröttheten är inte att ligga i sängen hela dagen och fortfarande känna som att man kan sova i tusen år. För mig är det trötthet. Den hänger med min depression och ångest. Det betyder att ligga i sängen helt utmattad av livet utan att kunna somna på riktigt. Det betyder att vara helt borta i vilsna tankar större delen av dagen. Det betyder trötta ögon och gäspningar även efter 12 timmars sömn. Det betyder att inte bara vara fysiskt trött, utan så mycket mer.

När någon säger att de är trötta behöver du ibland se igenom svaret. Är det trötta? Behöver de bara mer sömn? Eller behöver de dig? Behöver de någon som ser dem i ögonen och säger till dem att de inte mår bra, men att du är där för dem? Behöver de någon som inser att de inte är okej och erbjuder dem en kram? För jag vet att när jag säger att jag är trött är det precis det jag behöver.

Jag behöver inte sömn eller vila. Jag behöver människor. Jag behöver kärlek. Jag behöver förståelse.

  • 26 readers

Likes

Comments

Jag är trött på denna smärtan, när fan ska jag få komma ifrån den få lov att komma ifrån denna känslan?
Allt från förr hemsöker, vissa saker har försvunnit och jag klarade av att bearbeta de, men sen finna de så oerhört mycket jag inte kan glömma varför?
Varför kan jag helt enkelt inte få glömma de som skadade mig så oerhört mycket?
Ska de komma smygandes fram på kvällen, och fucka mitt psyke..
😔
Mitt psyke är inte det bästa, jag vet redan de. Men varje dag försöker jag hålla huvudet högt, glömma för stunden men så fort jag är ensam flyger all ångest över mig.. den sitter där och väntar på att få klämma sig fram, jag har helt enkelt tröttnat, tack vare den jävla ångesten gick jag igenom saker jag inte trodde jag skulle klara av. Men jag gjorde det, den lever inom mig, jag kämpar varje dag med att glömma men så fort ett minne dyker upp, kommer den fram.. jag valde aldrig ångesten den valde mig.

Men så kommer allt annat, jag tänker inte låta ångesten dra ner mig på ruta 1 igen. Jag har vart där så många gånger, att ta sig upp är svårt. Men jag vet att jag inte längre krigar ensam, men ibland vill jag bara isolera mig som jag gjorde förr för att inte lägga allt på en annan.

Jag hoppas att jag en dag bara kan se tillbaka och tänka " ha! Jag klarade de, nu längre kan du inte skada mig"
Men idag är inte den dagen, och när den kommer har jag ingen aning om.
Jag får ta en dag i taget, ta kvällarna som dem kommer och gråta en skvätt för att få ut allt, att behöva minnas allt ont är hemskt. Men jag är även glad att jag råkade ut för allt, jag blev starkare än någonsin. Jag ville ge upp, ge upp mitt liv så många gånger. Men jag kunde inte, jag lät aldrig de onda vinna, jag fick helt enkelt kämpa vidare och visa att jag klarade av de även om jag inte såg de minsta meningen i livet just då. Men det gör jag idag, jag har sett de i snart 7 månader.. utan honom i mitt liv, hade jag förmodligen vart på min lilla ruta nummer 1. Och vandrat runt som ett vrak, men han tog min hand och jag bygger mina drömmar på honom, och han är verkligen min framtid.
Just därför jag fortsätter kämpa med min dagliga kamp, på grund utav, personen jag älskar från månen och tillbaka x antal gånger
❤️

Han räddade mig, när jag mådde som värst, han fanns där och stannade kvar.
Om han ändå förstod hur mycket han betyder för mig, min egna skatt min själsfrände personen jag letade efter hela mitt liv.
Jag hitta honom, och han ska jag behålla. Han stal mitt hjärta redan första gången jag såg honom le.
Även om känslorna kom fort, även om jag insåg bara några dagar efter första gången vi sågs att jag faktiskt hade känslor för dig så visste jag att de var just du jag hade letat efter så länge
❤️
För dig äre värt att kriga för, göra i princip vad som helst. Jag älskar dig, och tack för att du finns
❤️

  • 33 readers

Likes

Comments

Jag kan egentligen inte tro att de är sant, ett halv år tillsammans.
Jag som trodde i början att de kanske skulle vara i någon månad, men nej jag har dig fortfarande och du gör mig sjukt lycklig.
De går inte en dag utan saknad, att inte få somna på ditt bröst höra dig snarka eller vafan du än håller på med, men jag älskar det.
Att få vakna upp bredvid dig är också något jag älskar att få se dig på morgonen, få ligga bredvid dig och bara mysa de är allt jag önskar mig varje dag.

Jag hatar avståndet mellan oss, varje gång du kliver på tåget känns de ut som om något saknas jag blir helt tom inom mig. Och väntar varje dag tills vi ses igen.

Jag hatar känslan att lämna dig vid tåget, de betyder att de dröjer ett tag innan jag får se dig igen. Visst våra samtal lättar trycket en del, men inte alltid man kan snacka men iaf på kvällarna då somnar jag alltid med ett leende på läpparna.

Hoppas inom snar framtid att jag både får vakna och somna bredvid dig varje natt, de är en dröm som jag vill ska gå i uppfyllelse
🙈

Finns självklart mångas anledningar till varför jag hatar att lämna dig, men samtidigt vet jag att jag tar vara på varje minut som jag är med dig. Spelar ingen roll om de bara är några timmar eller en helg, varje sekund är dem bästa. Och du har verkligen gjort mig till den lyckligaste, oavsett mina motgångar står du kvar, även mina humör som är upp och ner så står du kvar.
Allt sägs att livet har en mening, och jag tror på de. Jag fick träffat dig, jag fick chansen att lära känna dig och jag fick även chansen att kalla dig min.
De är allt jag begär är att ha din kärlek, för de är den som faktiskt lyser upp mina dagar, även dem mörkaste.
Och jag älskar dig något oerhört mycket, de går inte att visa med ord men man ser det
❤️

  • 63 readers

Likes

Comments

Ja, jag har ångest.
Jag vet att ni inte alltid kan se det...
Mina ögon och ansiktsuttryck lurar er att allt är bra med mig.

Jag vill inte sätta er i en obekväm situation där jag gråter ut plötsligt för ingenting eller för mig ALLTING...
Jag vill inte sätta er i en situation där ni känner er otillräckliga att hjälpa en annan människa.

När jag säger att jag vill vara ensam så ljuger jag, jag vill egentligen att du sätter dig ner med mig i tystnad och bara är i min närhet.

När jag säger att allt är okej, är det som värst. Då vill jag bara ha en kram och någon som ger mig tid att prata ut. Det kommer ta tid för jag tänker, tänker på hur jag skall formulera och uttrycka mig på bästa sätt utan att gråta, för ångesten sitter där och väntar på att få uttrycka sig.

Hör jag inte av mig till dig, så är det för att jag vill att du hör av dig till mig. Att du visar mig den närhet och uppmärksamhet som jag alltid visat dig. Att du visar att jag inte är ensam när jag känner mig som mest ensam.

Ja, jag har ångest och jag lever med den varje dag, vissa dagar är bättre än andra. Men den finns alltid där, ett ord, en doft, ett minne, en känsla, är tillräckligt för att väcka den ångest och depression som finns inom mig.

Jag har inte valt ångesten, ångesten valde mig...

  • 67 readers

Likes

Comments

Kärlek? Vad är de för något?
Alla kan tycka olika, vad kärlek innebär. För mig är de något jag vill ha, jag vill kunna känna mig älskad och behövd utav någon eller några. De behöver inte handla om ett förhållande eller familj, de kan vara precis vad som helst.

Saker jag anser är viktiga i ett förhållande?

• förtroende: man ska kunna lita på varandra, oavsett vad man gör. De kan va vad som helst, tex den andra partnern är med vänner eller kanske festar? Eller varför inte något annat? De kvittar, man ska kunna lita på sin partner och inte oroa sig över att något händer, något man kanske blir sårad utav eller kanske blir ett jäkla liv utav?

• ärlighet: de är viktigt att vara ärlig, jag anser personligen att de är viktigt jag måste kunna försäkra mig om att min partner talar sanning till mig.
Jag vill hellre leva med sanningen än en lögn? De vill varenda människa, att ständigt behöva ljuga, och sedan komma ihåg lögnen tar på ens krafter.
Ärlighet varar alltid längst
😉

• respektera varandra: de är viktigt att kunna respektera varandra, alla har olika tycken eller tänk.
Tex om de andra 9 byggstenarna finns på plats, har ni en god känslomässig kontakt.
Exemplet, de betyder att ni respekterar varandras känslor, upplevelser och åsikter. På de att leva sig in i sin partners känslor, och inte köra över honom/henne.


• stå upp för den man älskar: vissa kanske anser att man inte ska men alla tycker självklart olika.
Jag anser personligen, hade någon sagt något jag ogillar kanske kränkt? Eller varför inte snackat skit om min partner hade jag sagt till den människan, men vissa gör det helt enkelt inte? Dem fortsätter bara lyssna, och står där och lyssnar på all skitsnack den andra personen drar?
Jag anser att de är fegt, jag hade inte tyckt att de var okej alls. Jag hade iallafall stått upp för den jag älskar än att höra på de skitsnacket en annan säger.

Många använder väl detta skitsnack för att dem kanske inte känner personen? Kanske dömmer den för fort?
Jag har la hört att folk snackar skit om mig. Men varför säga de till andra? Kom direkt till personen de gäller, istället för att spy galla på en människa du kanske känner eller inte känner. Du visar bara genom ditt skitsnack hur ynkelryggad du är, hur liten stake du faktiskt har.
Bättre att säga direkt till människan vad du tycker, än att springa bakom deras rygg och säga de ena till de andra, i slutändan får man veta vad som sägs intressant?
Ibland hör man saker om sig själv, som man inte ens själv visste. Sådana folk har så otroligt tråkigt liv, och måste sprida hat/skitsnack om andra så deras blir mer intressant.

Tex jag är trött på skitsnack, jag är trött på att folk inte vågar stå upp för sig själva och säga de dem tycker t den personen de gäller. Jag hade vart tacksam om att höra de från den personen som sa de än massa andra. Jag menar? Varför sprida något om en person du träffat kanske ett par gånger, eller kanske sätt eller är bekant/vän med. De är bara fegt, söker man så mycket uppmärksamhet eller söker man ovänner? Jag vet inte.. jag raderar alltid sådana från mitt liv, ibland får dem höra vad jag tycker om dem ibland inte. De beror helt på om jag orkar lägga den energin på en människa som är mindre värd än smutsen under mina skor.
✋🏻

  • 73 readers

Likes

Comments

Börjar tröttna, smärtan? Varför försvinner den aldrig? Ska jag fortsätta, med alla jäkla tankar som hemsöker mig dagligen? Mina dumma val? Vad jag gjorde för 2 år sedan? Ärligt, vissa människor bör verkligen bara vara tysta, att dra upp någons val dem gjorde när dem var yngre? Visst, de var fel men alla förändras att använda de som en svag punkt känns drygt..

Jag vill bara för en dag slippa all äcklig smärta, men nej den kommer smygande på en och man sitter med gråten i halsen. Varför jag? Varför var jag tvungen att bli utsatt?
Var de detta mitt liv ville, eller var de för alla misstag jag valde att ta? Ärligt ja börjar tvivla..

  • 79 readers

Likes

Comments

Att vara romantisk är inte min starka sida, men de behöver man inte alltid vara.
Men oavsett vad så gör du mig till den lyckligaste personen, jag har aldrig känt en sådan kärlek ifrån en annan människa som den du ger mig.
I början var jag orolig, funderade på om du skulle stå ut med mig, med mitt mående jag har då och då. Eller mitt klagande, men jag insåg samtidigt väldigt snabbt att du faktiskt stod ut. Och de gör mig så otroligt glad, ingen är perfekt, men för en gång skull känns de ut som om jag har hittat den rätta.
Jag hatar när du lämnar mig, hatar tanken om att du är långt ifrån mig, att jag ska sova själv och vakna upp själv.
Jag hatar den känslan så mycket, och längtar varje gång tills vi ses igen.
Jag kunde ha hoppat på dig varje gång du kommer med tåget, men jag tror du märker att jag redan är otroligt glad så fort jag ser dig
🙈

Att få höra din röst innan man ska sova när du inte är här gör mina dagar, men dem hade vart ännu bättre om jag kunde tillbringa varje dag med dig.
Kunna jävlas, men ändå kunna ha de mysigt utav allt jävelskap jag kommer på, men allt jag gör är bara ren kärlek.

Första gången vi sågs, du var en skum människa i mina ögon, men de ändrades fort efter att vi gick till krogen. Du lämnade mig inte, du fick ta tag i mig för att jag självklart som vanligt blir på bråkhumör.. men jag var glad att du bara satte mig ner, de dröjde inte alls länge innan jag insåg att jag faktiskt tyckte om dig. Och jag är så otroligt tacksam att de var just dig jag träffade, och ingen annan.
❤️

Men jag var tyvärr för feg att säga de såpass tidigt, visste inte hur du kände. Men man började inse smått att de ändå fanns något men att ingen sa nått 🤔
Tiden har gått fruktansvärt fort, 5 månader är kanske inte mycket för en annan person men för mig är de dem mest underbaraste månaderna, och jag vet att de absolut blir fler.
Jag älskar dig något fruktansvärt mycket, och du gör mig riktigt lycklig
❤️

  • 87 readers

Likes

Comments

För 1 år sedan och 7 månader var den dagen som återigen förstörde en del i mitt liv.

Den dagen var min bästavän hos mig, hon var alltid hos mig väldigt ofta på sommaren eftersom jag bodde i Lysekil då. De var några som spelade nere vid havsbadet, vi skulle dit den dagen i och med att vi träffade en gammal bekant till mig som jag inte träffat på några år så tänkte vi alla att de skulle va trevligt att ses. Men när de börjat gå mot sitt slut, så går vi och käkar sedan tar vi oss hem.
Jag och min vän börjar snabbt märka att denna bekanta började bli mer på en, han fick mig att känna mig obekväm, jag ville liksom bli av med honom. De började närma sig kvällen och både jag och min vän förklarar att de börjar bli sent.
Så vi följer honom till bilen och min vån skulle gå hem t mig igen pga att jag ville prata med honom ang hur han betedde sig mot mig där inne..
Men de blev något helt annat, istället blir jag indragen in i hans bil, där han fullföljer en våldtäkt.. jag skrek, jag försökte mig kämpa mig loss, men hans grepp var inte vad jag tänkte mig. Min vän står nu hemma och känner att något är fel, jag sa ändå att jag snart kommer, men jag kom aldrig. Hon valde då att gå ut, när jag ligger där ser jag några bekanta gå förbi, jag försöker skrika men inget kom ut.

Just då ville jag egentligen bara dö, jag ville inte ens leva med de han höll på med. Min vän såg bilen sprang fram och fick hjälp utav dem bekanta för att få ut mig. Därmed springer vi hem.. jag grät, jag kände mig förstörd. Pappa var på jobbet, men när han väl kom hem och fick veta vad som hänt blev han rasande ringde polisen och dem kom ganska fort. Eftersom pappa precis kommit hem från jobbet så orkade han inte köra.
Polisen fick alltså alla uppgifter om killen och vad som hänt, polisen kör oss till näl där vi gör en gyn undersökning. Jag får sedan ett samtal om att personen har blivit gripen och kommer sitta häktad under helgen.
Hemfärden var utav polisen, och jag kan ju lova att de var ganska störande när dem körde oss till näl i början pga där dem stod parkerade stod folk jag kände dem kollade på mig och jag kände bara hur ja ville sjunka under jorden just då.. samma sak när vi kom hem.

Personen släpptes den 29 juni 2015 pga brist på bevis.. jag sopade de under mattan för att få glömma de som hänt.
Jag hörde inget ifrån honom men ett halv år sedan hörde han av sig och berätta att de var tråkigt att jag inte besökte honom i häktet, att jag gjorde fel och att det var MITT fel att de hände.
Han drog även upp att han begärt ut mitt förhör jag hade, jag blockerade honom...
Några månader efter att han hade kontaktat mig, kontaktade hans numera ex mig, och började ställa massa frågor. Jag svarade så gott jag kunde, och hade även kontakt med henne ett tag, dem hade svartmålat denna person. Men hon kunde inte tro att de var sant, hon bad mig alltså kontakta polisen och berätta att de var en lögn, men vittnen fanns.. men eftersom de hade lagts ner så blev jag bara förbannad. Förklarade att hon måste förstå att jag ville glömma, inte bli påmind.

Strax efter kontaktar alltså den person som utsatte mig för detta, allt blev en mardröm jag fattade inte vad han ville.. jag blev som tur av med honom, men oroar mig dagligen att jag en dag stöter på honom igen.. han skadade något inom mig, och detta bär jag fortfarande med mig än idag. Att en människa kan förstöra en annans liv på de sättet är oförklarligt. Jag hoppas dock än idag att han brinner i helvetet, och nu 1 år och 7månader sedan, så har jag blivit starkare. Och jag hoppas att jag en dag kommer komma ifrån de, att de inte förblir min mardröm, men en dag kanske. Kanske inte idag, eller imorgon. Men en dag, kommer jag kunna tränga de i mitt förflutna

  • 96 readers

Likes

Comments