Kärlek, Mål & Drömmar

Hej!

Jag undrar vad är det som får igång dig? vad skapar motivation, spänning och längtan i dig? Vad är ditt stora intresse?

Jag funderar på mitt driv, vad är det som drar mig framåt? Vad har jag för prioriteringar? Vet jag ens?

som barn var skallen full av drömmar, både på dagen och natten om min egna häst, om min drömprins, om längtan efter det ena och det andra. Men nu, nu är jag såndär så kallad vuxen (som min pappa brukar säga) och drömmarna är mer sällan och lite mer i sekvenser, ibland dagdrömmer jag mig bort om framtiden och låter fantasin flöda om enhöriningar och regnbågar, men i perioder är livet också bara på rutin.

Mitt största driv just nu handlar om att bo, att få ett fysiskt hem. Jag och min sambo sparar så mycket pengar vi kan för att kunna köpa oss en lägenhet. Jag vill bygga bo, jag har flyttat så mycket. Jag flyttade efter jag slutat gymnasiet, året var 2009, 60 mil hemifrån och har sedan dess flyttat minst en gång om året. Jag har bott i Kristianstad, Åhus, Kivik, Åkersberga, Halmstad och nu i Göteborg. Jag har även flyttat runt i olika lägenheter i städerna... jag har bott ovanpå restauranger, hos kompisar, en chef, mammor, pappor, farmor och farfar, men också i förstahands lägenheter.... Nu bor jag med min fina pojkvän i andrahand i en välplanerad 1a och längtar ihjäl mig efter en större, tryggare och vår egna lägenhet. där vi kan trivas, inreda och njuta av livet.

Mitt andra driv är att "bli nåt", att skapa min karriär och växa, tjäna pengar och jobba med något viktigt. Jag vill hjälpa människor att må bra, jag vill hjälpa människor att få ihop livet och att trivas med sin kropp och få ha den bästa möjliga hälsan. Det finns så många som mår dåligt där ute, som tappat mening och längtan. Jag vill finnas där.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Kroppen

Hej!

Jag har prickar på armarna, har alltid haft. Det är röda knottror som inte alls är roliga att se på. Jag hade SÅÅÅ mycket komplex för dom när jag var liten. Denna åkomma kallas för keratosis pilaris, tydligen är det väldigt vanligt. Man kan ha prickarna lite överallt. Det är ärftligt men smittar inte. Jag har aldrig provat behandla den men har hört massor om att skrubba ska vara bra. När jag var liten skrubbade jag med såna där handskar tills det kom blod. Jag tyckte det var hemskt att ha dessa prickar. På senare år har jag märkt att lotion hjälper, att smörja och återfukta gör att det blir mindre. Men läste precis att det kan bli bättre om:

1. Satsa på en creme som innehåller någon typ av exfolierande ingrediens. För bäst behandlande effekt väljer du en creme som innehåller syra och ger en exfolierande effekt på huden och hjälper till att lösa upp hornpluggarna. Tex: glykolsyra, mjölksyra eller salicylsyra. Smörj fler gånger om dagen.

2. Gör en peeling regelbundet, 1-3 ggr. i veckan och gärna då en som är både mekanisk (dvs med korn) samt innehåller syra för att optimera resultatet, gör såhär:

Applicera skrubben på torr hy och tillsätt sedan allteftersom vatten. Syran blir då mer koncentrerad och den mekaniska peeling-effekten blir kraftigare. Låter peelingen verka lite efter att du masserat in den så får du mer effekt av syran.

3. Låt det ta tid, förvänta dig inte effekt direkt. Var öm och fin mot din hud.


Lotions som kan vara bra är:

Fenuril, Calmuril som finns på apotektet och är lite billigare. Exuviance, ska också vara bra, gärna deras lotion kombinerat med Exuviance Heel repair (lite mer koncentrerad AHA och PHA).

Lotionen bör innehålla någon av dessa ingredienser:

  • AHA syror (Glykolsyra, Mjölksyra)
  • Karbamid (urea)
  • Salicylsyra
  • Retinoider (ex. tretinoin, adapalene)

Peeling, var svårt att hitta i en schysst prisklass, men det finns ju huuur mycket som helst. Här är två som ska vara bra mot KP:

Maria åkerbergs: Papaya Peeling, Bionic Body Polishing Masque.


Jag har inte köpt något av detta ännu. Ska börja när det jag har hemma är slut. Kanske börjar med calmuril...

Likes

Comments

Mål & Drömmar, Träning

De dagar det känns tungt att träna, eller när det känns som att du inte har tid. kom ihåg att om du inte tar dig tid för träning idag får du förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Edward Stanley, 1800-talet).

Det är lätt att inte orka, att tappa motivationen, att känna att du vill lägga tid på annat. Kom ihåg att senare i livet kan detta ge konsekvenser och att träning medför så mycket positivt för oss. Träning ger oss massor av "måbra hormoner", ökad cirkulation, mer energi, bättre självförtroende, styrka.... osv osv.

Självklart är annat också viktigt och träning behöver inte vara så fyrkantigt. All rörelse är faktiskt rörese! En dag där du vill ge upp och väljer istället att ta en promenad är en vinst! Då har du gjort något, du har investerat i din hälsa och i dig själv. Det behöver inte vara blodsmak, mjölksyra och svida. Vissa tycker att det är kul och härligt och andra avskyr det. Träning finns i så många olika variationer och inget är fel. Gör det enkelt, roligt det tror jag är nyckeln till ett långt liv med träning och hälsa <3

Likes

Comments

Jag hade två av mina småsyskon på besök, vad härligt vi hade det på liseberg i lördags med kanonväder!

​Det är tisdag och jobb, en ganska vanlig vecka med 5 arbetsdagar och ledig helg. Riktigt skönt, jag har inte riktigt några planer för veckan mer än skola, jobb och träning, hoppas på lite sol på nosen, kanske en grillkväll. 

Likes

Comments

Hej på er!

Jag har en sån Vecka där jag jobbar 7 dagar i rad... tar ofta ut tröttheten i förtid och blir gnällig för att jag vet hur jobbigt det kommer bli. Hmmm, hur är det med din mentala inställning Alexia???? 3 dagar kvar... snart helg, snart så.

Om jag tänker att det ska bli jobbigt så blir det ju så... såklart. Det blir som man tänker, det vet ju alla. Jag är trött, matt och det känns ganska trist, dagarna alltså, känns tråkiga, jag känner mig rastlös, meningslös, vilsen. Behöver ha fler positiva tankar. Känner gnället i kroppen, mardrömmar, sammanbitna käkar och spänningshuvudvärk.

Jag längtar, längtar efter livet, efter det där huset med egen trädgård, efter barnen och det där jobbet. Det där livet som ser så vuxet och härligt ut, finns det? Är det sant? Är det sådär härligt och förtrollande ljuvligt?

Jag är trött på hyresrätter, andrahand och små ettor. Jag är trött på timanställningar och vikariat, studier och sökanden efter min plats och min karriär. Jävla skit, varför skulle jag gå den här konstiga vägen? Gastronom, hälsa och livsstil, träning???? Hmmm... vilken svår jävla bransch. Det känns ibland som att jag inte kommit någonstans alls. Räknas erfarenhet som man inte fått lön för? Inte i samhället iaf, det ger inte ett lånelöfte, fasiken vad svårt det ska vara att bo ordentligt, att få en ordentlig och trygg bostad där man kan trivas och vill stanna, bygga njuta.

Jag är 28 år i oktober.... jag trodde jag skulle ha blivit mer än vad jag är. Det känns mest som att jag möter väggar av omöjligheter. Att livet säger stopp, hit men inte längre. Stopp och vänd om.

Den mentala inställningen är inte bra, ursäkta för min negativitet. Man ska ju vara tacksam, nöjd och glad. Så ska man vara, tacksam varje dag för det du har, jättefint! Verkligen, vackert och grattis till er som fixar det.


  • 93 readers

Likes

Comments

Kärlek, Familj


Kände för att dela med mig om min vecka! Vet inte varför egentligen, kanske kan det vara intressant?

Ikväll, Söndag: Efter jobbet har vi bokat bord för middag och shuffleboard, jag och Tony ska ut med Hanna och Danne :)

Måndag, jobb och jag slutar vid 14.00! Det blir träning med sambo och ev. Pekka.

Tisdag, jobbar dag och ska på visning på kvällen. Blir nog en sväng till gymmet med Tony <3

Onsdag, jobbar kväll. Ska plugga på fm.

Torsdag, jobbar kväll och pluggar på fm. Ska även försöka träna lite. Kanske yogar hemma bara :)

Fredag, Jobbar dag och Anton och Jasmin kommer på besök!!! Vi ska fira antons 18 årsdag och Jamsins 15 årsdag! <3 Woooowwwiiiee vad kul det ska bli! Jag är stoltaste storasystern, till dessa två godingar!

Det kommer bli en bra vecka!

Likes

Comments

Psykisk Hälsa

Jag är snart 28 år... Jag fick mens när jag var runt 14 år. Det betyder att jag har hunnit med en del cykler genom livet. Men varenda månad är jag lika chockad. Varje månad tror jag att livet är över, jag vaknar upp en dag och ser bara svart. Vissa månader är bättre och vissa sämre. såklart.

Den här månaden var en sämre månad, jag har känt mig som den minsta och mest meningslösa människa i världen.

Jag hamnar som i en livskris och vill göra om allt, byta karriär och göra något som jag är bra på, jag duger inte längre och jag har blivit riktigt fet och ful bara över en natt så känner jag inte igen mig själv. Min kära pojkvän försöker berätta för mig att jag inte ska tro på min inre demon. Jag vet om att det är pms och hormoner som får mig ur balans. men varje månad tror jag på det, på dom inre röster som tar över mig och varje månad när det är över är jag lika chockad.

Vad var det som hände?

Så känns det idag, ute på andra sidan, nu känns det bra igen. I morse när jag vaknade var jag motiverad till en ny dag. Jag var taggad på livet. Trotts att jag jobbar helg och är nervös inför mitt yogapass ikväll, så är jag också glad, harmonisk och känner mig fin igen. Märkligt, mycket, mycket, märkligt...

Jag vet att många andra kvinnor har det lika dant. Hur kan det vara så, att man dras ned så djupt?! Att känslor tar över förnuftet? Det är häftigt, riktigt häftigt och minst lika jobbigt och förjävligt.


Likes

Comments

Träning

När min egenträning blir av och blir på rutin = tecken på att jag mår bra. När jag har tid, ork och lust att köra min egna styrketräning så känner jag mig lycklig! Det har varit svårt att få ihop alla grejer i vardagen. Det är mest jobb och skola som ställer till det för mig... det tar ju mycket tid.

Men nu har jag börjat hitta min plats i min nya hemstad och jag känner mig hemma på gymmet och jobbet, våren är här och livet lunkar på! Då finns det energi kvar till träning ❤

Fantastiskt!!!

Att få träningssällskap av dessa tre herrar var extra lyxigt denna måndag! 💋

Likes

Comments

Kärlek, Mål & Drömmar, Psykisk Hälsa

Hej, det är mitt i Påskhelgen!

Jag jobbar idag, lätt omotiverad och ganska mätt från gårdagens godis och påskmat. Vi firade i Uddevalla igår med min man´s familj och idag som sagt var - jobb. Jag läste nyss ett blogginlägg om påsken gällande ångest och att faktiskt kunna njuta av Påsken, sällskap, vänner och familj. Jag har lite ångest över mat och godis. Jag vill ha ett "normalt" liv där jag kan äta godis ibland, eller nåt annat onyttigt som känns härligt och mysigt. Men jag vill också vara en vältränad och slimmad babe. För mig är den balansen svår, lagom är inte mitt mellannamn....

Men jag vet, dom två världarna kan gå ihop, oooooommm inte hjärnspökena hinner ta dig först. Ni som inte vet, ni anar inte vilken energi det tar när hjärnan maler på om:

- vad tänkte du igår på bion, köpa godis, det sätter sig rakt på låren och magen din feta ko.

- du provade ju den där kjolen som satt för tight, inte ska du ha nåt socker inte.

- Alexia, skärp dig för fan, hur svårt ska de vara att stänga munnen och ta ett gympass istället.

Spöket besöker mig även på gymmet:

- Fan vad svag du blivit, och vad är det där för nåt? En mage? dra in den!!!

- Kom igen djupare kan du, bättre kan du. Skäms på dig, jobbar du verkligen på gym, vad ska dom tro när du ser ut så där?


Mina tankar snurrar nu, vågar jag lägga ut detta? Det är ytterst djupa tankar och känslor. Jag tror inte alltid på dom, dom kommer inte alltid in på djupet. Men ibland har jag inget motstånd. Då tror jag på vart enda ord och har inte riktigt en strategi för att möta orden och tankarna som poppar upp i skallen. Jag måste påminna mig om att jag mår idag mycket bättre mentalt, att jag är starkare, jag vet vad som är viktigt och vad som inte är värd att hålla fast vid. Jag vet att jag inte dömer andra efter hur dom ser ut, varför ska jag döma mig själv efter mitt yttre?

Det är dock ett pågående arbete, det går inte att släppa taget.

Jag är ju sjukt tacksam för min kropp och kroppens funktion samt fantastiska förmåga att utvecklas och lära sig nya saker. Idag genomförde jag ett Pilatespass på jobbet med såduktiga deltagare. Pilates och Yoga är för mig en sorts medicin, där jag får kontakt med min kropp, jag tvingas samtala med alla små djupa muskler, med magen, och ryggraden. Det handlar om kontakt, kontorll och medvetenhet. Ni vet basal kroppskännedom och det tillsammans med meditation och medvetenhet tror jag är bästa medicinen mot självhat.

Vi måste älska oss själva och vårda oss själva, det är det som är grejen, nyckeln, för att bli bra medmänniskor och starka individer, framgångsrika och nöjda. Det handlar inte om kilon, det handlar om att ta hand om dig själv!

#tahandomdig


Likes

Comments

Mål & Drömmar, Psykisk Hälsa, Träning

Hej!

Som jag säkert nämnt har jag haft en jobbig start på året gällande förkylningar. Jag har inte alls hittat rutin i min träning, så fort jag börjar bli pigg och känner mig på G så kommer nästa förkylning. Nu har jag varit dålig i över två veckor, den här veckan har jag hållit igång ändå. Inte tränat så mycket men jag har varit aktiv och rört mig så mycket jag kan.

Idag efter jobbet ska jag våga mig på lite träning, jag är verkligen sugen på att svettas och lyfta!

En till grej är den ständiga oron över vikt och utseende... Även om jag blivit mycket bättre och snällare mot mig själv så vet jag om att jag har gått upp i vikt, speciellt över vintern då jag var SÅ trött. Jag sov så fort jag fick chansen för jag hade ingen motivation till att vara vaken. Förra sommaren var tuff då jag parerade två jobb och det fick jag lida för i efterhand.

Nu har jag varit medicinfri ett tag och har "bara" ett jobb och skola, men våren är på väg och jag känner mig piggare och piggare, vilken härlig känsla det är! Men tillbaka till vikten, jag är inte alls bekväm med min nuvarande status gällande fett på kroppen. Jag är van att ha en ganska platt mage, det brukar inte vara något som kryper över byxkanten. Men nu är det en liten bulle där som jag inte alls är bekväm med, Stora lår och rumpa känns mer okej, men magen och armarna vill jag ha mer slimmade... detaljer, jag vet och gnäll. Jag skyller alltid på saker runt omkring, som att det är för mycket skola, jag har nyligen flyttat, mediciner, jobb, trötthet. Det är ingen ursäkt till att inte sköta om sig själv och sin egna kropp. Vi har bara en kropp och bara ett liv, hälsan är viktig att värna om!

Den här veckan, har dock känts bra! Som att jag börjar hitta en balans. en hälsosam balans gällande mat och rörelse. Nu längtar jag bara tillbaka till träningen också. Ytterligare ett mål är att börja ta cykeln till jobbet och öka upp min vardagsmotion. Cykeln ska bara in på service först. Vardagsmotion är så viktigt för din hälsa, 10 000 steg per dag är bra, men rekommendationerna verkar höjas, senast hörde jag om 15 000 steg per dag som rekommendation. Det kan vara svårt att komma i upp i så många steg per dag. Till och med för mig som inte har ett kontorsjobb.



Hittade detta på 1177´s hemsida, som jag tyckte var intressant. jag ska fixa en stegräknare till mig och min sambo!

En stegräknare kan ge dig en uppfattning om hur mycket du rör på dig:

Antal steg per dag Aktivitetsnivå
mindre än5 000 stillasittande
5 000– 7 499 lågaktiv
7 500– 9 999 måttligt aktiv
10 000– 12 500 aktiv
mer än12 500

mycket aktiv

Jag ser fram emot att komma igång igen och jag älskar känslan av motivationen som fyller min kropp. Det är verkligen vår nu, och vi går mot sommaren. Rent automatiskt (för mig iaf) rör jag mig mer, jag längtar efter att få gå ut på promenader och njuter av sköna ljusa kvällar! Jämfört med vinterns kalla vindar!

Likes

Comments