Vardag

Hej på er! Hoppas ni mår bra, jag mår inte jättebra. Fick sjukskriva mig från jobbet idag, vaknade med feberkänslor, illamående, ångest och helt galen trötthet. Mådde verkligen skit och tanken på att jobba fick mig gråtfärdig: stabilt :’). Jättemånga runt mig som är sjuka så inte så konstigt plus att jag varit igång 10-12 timmar varje dag hela veckan. Blir så med mycket plugg. Så nu sitter jag i sängen och ska fortsätta läsa denna!

Jag använder mycket superlativ i min vardag, men detta är något extra. Har läst ungefär hälften och är redan inställd på att detta antagligen är bästa boken jag läst. Det går inte riktigt att förklara, men det är något med språket och beskrivningarna som rör till det inom en. Jag blir så berörd. Tog en paus efter att ha läst varje ledig minut en dag för att jag behövde få distans till berättelsen, egentligen ska man inte läsa en sådan intensiv bok på bussen och i pauser, för det ger inte riktigt boken rättvisa. Men ärligt, kunde inte hålla mig! Nu är det i alla fall dags att fortsätta följa Jude. Ni måste läsa den! Vi hörs senare ❤️

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vardag

Hej hej! Någon mer än jag som är konstant trött? Tar en halvtimme att komma upp på morgonen och att sminka sig är ett projekt jag lagt ner det närmsta, haha. Men ska upp 05:30 imorgon med för jobb, sen blir det äntligen sovmorgon på söndag. Nu har jag haft examination i skolan. I veckan har vi haft mycket läsning och idag hade vi seminarium på det, vilket gick bra. Plugga med fina @juliaskanberg igår, världens mysis. Skönt att kunna plugga ihop!

Vi är bara 30 i klassen nu (var 70 från början) så vi har för övrigt en annan stämning överlag i klassen vilket är skönt, känns som alla blivit mer vänner och man kan prata med alla. Gör mycket, jag kunde känna att det var lite kämpigt ett tag. Men nu är allt bättre vilket är skönt.

Nu ska jag till Ikea och handla lite inför flytten nästa helg(!), sen ska jag plugga eller packa innan stallet och ikväll ska jag hem till Carro. Ha en fin dag ❤️

Likes

Comments

Texter, Personligt

Man blir van vid att vänta på sms som inte kommer, att stålsätta sig för att den tilliten som börjar byggas upp kommer bytas ut mot svek, att inte kunna lägga sina känslor i någon annans händer. Man blir så himla van vid att vara ensam - och att när man träffar någon är det tidsfördriv för det kommer ändå aldrig hålla. Man blir van vid att hålla andan vid kontoret där någon man fastnade för jobbar, för det kommer bli jobbigt att springa in i varandra. Man vänjer sig vid att förvänta sig det värsta och aldrig bli överraskad och knappt bli besviken. Man blir svinstark, självständig och säker i sin ensamhet - vilket är en bra grej. Men man blir också lite kallare, lite hårdare och mindre nyfiken.

Jag klarar mig ensam, jag vet det, men jag har heller aldrig velat dela min vardag med någon igen. Jag har skytt känslor som vissa skyr ensamhet. Man vänjer sig vid att hålla en armlängds avstånd till allt, alla, förutom ens närmsta vänner. Man stänger ner. Och sen träffar man någon som inte är som andra. Plötsligt måste man ifrågasätta alla de förutfattade meningarna man har. Plötsligt behöver man inte fundera på om man kommer få ett svar på sitt meddelande, för det klart man kommer. Man är inte jobbig eller komplicerad. En dag behöver man inte skydda sig själv för man har inget att vara rädd för. Plötsligt är kärlek inte bara fult, läskigt och komplicerat. Det tar tid, otroligt lång tid, att kunna vänja sig. Våga lita på det, på någon annan, på sig själv. Men en dag står man där, kan tänka sig att prata om sin vardag, dela med sig av jobbiga saker, kunna vara otrevlig och ful ibland men ändå inte bli lämnad. En dag känns det där som varit otänkbart faktiskt naturligt, enkelt. Värt det.

Och om alla år och all trasighet och alla tårar behövdes för att komma hit så kanske det är värt det. Att genom jobbiga upplevelser behöva hitta och landa i sig själv ensam för att en dag vilja dela livet med någon annan. Att kunna välja varandra och inte oroa sig för konsekvenser och att känna att det är självklart att vara med just varandra. Sen jag var typ 16 har samma citat följt med mig genom livet ”he wants to say I love you, but keeps it to goodnight. Because love will mean some falling and she’s afraid of heights.” Jag har varit så jävla höjdrädd, aldrig varit redo för att falla för när jag gjort det har jag fått sår som aldrig kommer läka fullständigt. Men nu... nu vill jag. Jag vågar hoppa igen, för jag kommer inte ramla ner och slå mig. Och det är så jävla fint.

Likes

Comments

Hej på er! Hoppas ni mår bra. Jag sitter i bilen påväg för att hämta en fotölj med pappa som jag ska ha i lägenheten. Är lite down, då jag fick reda på en tråkig sak idag. Det är svårt med saker man påverkas av som man inte kan påverka. Framförallt saker som påverkar andra väldigt mycket. Saker har pågått under lång tid så det är inga nyheter - men fan vad jobbigt det är att känna sig maktlös. Önskar saker kunde varit annorlunda. Allt annat i livet går bra och jag är så tacksam för det, men det är jobbigt när något väldigt stort gungar.

Idag är det plugg, plugg. Redan fått en hel del gjort. Så blir en liten paus nu och sen plugg igen! Ikväll ska jag faktiskt hoppträna för första gången på flera år, ska bli så himla kul. Taggar!

Favorittjejer ❤️

Likes

Comments

Häst

Igår galopperade jag på Ville, andra gången i hans liv med ryttare. Det kändes hur bra som helst! Verkligen nu allt det roliga händer, utbildningen steppas upp och det krävs mer av oss båda. Med det sagt inte sagt att det är enkelt. Jag landade för några veckor sen i att han faktiskt är en svår ponny. Jag har inte en okomplicerad, enkel ponny som är lugn hela tiden utan nästan allt vi gör nu har tagit tid att lära sig. Självklart för att han är ung - men också för att han är en ponny med mycket egen vilja. Vi lär oss tillsammans och ibland har vi stora bakslag - som när jag skulle gå en promenad men han bara ställde sig på bakbenen och till slut träffade mig med sina viftande framben... puh.

Jag har fått landa i att det är svårt för att det inte ska låsa sig. Jag älskar att jobba med Ville, det är nästan alltid roligt - han är smart (nästan för smart haha), pigg, tuff och otroligt kommunikativ. Det är verkligen 90% mentalt i vardagsjobbet med honom. Man får vara kreativ och steget före.

Jag har också behövt lära mig att våga lita på honom och oss. När jag känt mig osäker har jag bett om hjälp, även om jag gärna vill göra allt själv. Både Carro och Tona har hjälpt mig så att han fortsätter utvecklas - även om det inte är med mig 7 dagar i veckan. Tona har ridit på honom och Carro tömkört några tillfällen var. Och när jag grejat själv har jag behövt släppa taget. När han hade rest sig med mig blev jag rädd - jag kände att jag inte hade kontroll. Då valde jag några dagar senare att jobba lös i ridhuset och leka med honom tills han var lugn och vi hade det härliga förhållandet vi oftast har, sen gick jag en promenad i repgrimma. Inte en tendens till att bråka. Ibland gäller det med honom att släppa tygeln när man vill hålla extra hårt, för han är sådan.

Jag älskar verkligen min ponny. Jag älskar att vi gör allt tillsammans, att vi lär oss ihop, att han har en sådan stark personlighet. Det är skitsvårt ibland - som det är med hästar och framförallt de unga - men det är så otroligt häftigt när det funkar. Nu känns det som vi har ett bra, väldigt tydligt, system och som att jag själv börjat hitta hur jag ska jobba med honom nu när kraven är högre. Han känns med mig nu efter några tuffa veckor. Det kommer bli fler dalar och fler toppar, men jag är så redo för denna vår. Vi har realistiska mål, en god plan och vi jobbar som ett team. Det ska bli roligt och jag ska fortsätta be om hjälp när det känns svårt och se det som är bäst till oss som ekipage. Och det är väl det som är coolast nu, att vi är just ett ekipage. Ett team. Fullt fokus mot sommaren!

Likes

Comments

Vardag

Sitter på bussen, klockan är typ 07:15 och jag har Axwell/Ingrosso på högsta volym, haha. HEJ
MÅNDAG! Mamma och pappa har renoverat hallen hemma, så var tvungen att ta en klassisk spegelbild på min mycket färgglada outfit ;). Sitter som sagt på bussen, ska till skolan och börja vår nya kurs. Vi ska jobba med analyser nu (igen) och verkar bli rätt köttigt. Får se vad vår kursansvariga säger idag!

Efter skolan ska jag sälja/köpa kurslitteratur och sen till studion för att fylla i min tatuering. Skulle gjort det för längesen men blev inställt då så ska fixa det idag. Snäll tatuerare har jag! Ikväll ska jag rida Ville och greja i stallet. Veckan som kommer är lite oklar så blir en sak i taget, plugg, fokus i stallet och lite jobb. Hoppas ni får en fin dag och är laddade för veckan!

Likes

Comments

Texter

Söndagstankar är nya eller gamla texter, från mitt liv eller fiktiva, som publiceras varje söndagkväll.

------------------------

Vi står mittemot varandra, på en tågstation någonstans. Minnesbilderna är brusiga, som de oftast är. Blicken mot marken, tusen tankar men total tystnad. Höstvinden är skoningslös mot min tunna kappa men jag kan inte gå härifrån. Märker att mina tankar försöker formulera något, men det är svårt. Allting har blivit svårt.

Du ser på mig utan att se mig, så som jag brukar se på dig. Vi ser bara de perfekta avbilder vi skapat av varandra, men verkligheten börjar komma ikapp. Såret blir för synliga. När man försöker laga någon som är trasig är risken stor att man skadar sig på de sönderfallna bitarna, vassa kanter i tusental. Är båda trasiga skapar man ett virrvarr av glaskross och magiska moments av lyckorus.

Men nu står vi här och jag tror vi ser varandra i några sekunder.
"Jag kan bära din ångest" säger jag.
"Men det kommer inte sluta att göra ont."

Likes

Comments

Vardag

Hej hej! Här sitter jag uppkrupen i sängen med räkningar i högar runt mig. Betala räkningar är tråkigt men så skönt när allt är strukturerat. Satt dessutom i telefon med Nordea och äntligen verkar jag ha fixat allt med företaget så jag kan lägga det på hyllan. Puh, vill inte driva företag igen de närmsta tio åren. Skönt med helg, är så trött hela tiden. Tror det har med vädret att göra och att det är så kallt. Har iaf haft en bra förmiddag. Hade sovmorgon (jobbade igårkväll) och var sen på second hand med bästa mamma och köpte ett bord och lite prydnadssaker. Nu ska jag snart till stallet för att rida Ville och sen ska vi bygga bana för morgondagens pay and jump. Ikväll ska jag ringa upp Pontus och kolla på film, har man distansrelationer får man lösa det haha. Gäller att vara kreativ och umgås ändå, tack för ny teknik. Gäller att starta filmen samtidigt och hålla tummarna för att den inte buffrar för mycket, men man lär sig ;).

Ha en fin dag <3

Två bilder från en kväll i vackra Amsterdam.

Likes

Comments

Texter

Jag växte upp här, där gatorna bildar streck mellan där man får vara och inte. I köerna till Excet där vi var 18 och inte kom in. I köerna till Lounge(s) där vi log mot vakterna, sa ett namn och gled in. På gatorna där jag gråtit hysteriskt och velat dansa tills nätterna slutar göra ont. Med händerna mot himlen och hjärtat i halsgropen. Här har jag gömt mig för alla och allt. Här blev jag någon annan som pratade världsvant och ryckte på axlarna fast jag brydde mig så jävla mycket. Här hittade jag någon och förlorade mig själv. Här blev mörkret skydd för mitt eget mörker. Här blev gatlyktorna trygghet och här har jag skrattat så jag tappar andan, druckit vackra drinkar, ätit pommes och druckit milkshake och tequila. Här blev jag till slut den jag är idag. När livet inte gör ont längre. När vägarna inte känns som gränser utan mer som refuger man kan traska över. När jag inte behöver gömma mig längre och när jag inte går vilse bland neonljusen. När mitt hjärta är tryggt. Jag inser att jag plötsligt är neutral. Ser en skylt eller person eller klubb och får inte alltid starka minnesbilder. Får inte alltid panik vid samma gathörn. Jag bara är här, i stan som lät mig växa upp, och är tacksam. Tacksam för att jag nu mår bättre, att livet blir ljusare och att om mörkret knackar på finns det alltid ett dansgolv att gömma sig på för en natt.

Likes

Comments

Vardag, Tips

Visste ni att jag har telefonskräck? Jag har tyvärr det. Ska säga upp mitt gymkort (tränar typ aldrig, kostar för mycket) och blir lite skakig av tanken att jag måste ringa. HUR onödig rädsla?? Var lite bättre när jag jobbade och ringde mycket för då går man ju in i yrkesrollen. Men privat är det jobbigt fortfarande. Fjantigt, men alla har ju sina ologiska fobier hehe. Har faktiskt ringt, men inte fått svar. Så blir eftermiddagens jobb.

Annars då? Tänkte tipsa om två life hack. Mitt första: second hand! Köpte precis två muggar, fyra små formar, ett uppläggningsfat, en duk och en slev för 85kr(!!). Hur prisvärt? Plus pengarna går till röda korset samt att grejerna haft ett liv innan. Så himla bra. Mitt andra är att leta rea och försöka att aldrig köpa saker till fullpris. En sådan fuling är jag. Vet jag att jag behöver en tvålpump eller ett par svarta jeans väntar jag tills jag hittar någon på rea såvida det inte är akut. Så bra grej, man sparar massa pengar!

Det var allt mvh ekonomi-Alex. Har lärt mig av förra året då jag gick i personlig konkurs. Never again! Nu ska jag fortsätta greja hemma (är lite förkyld och väldigt trött) innan jag ska på middag hos morfar. Puss och kram!

Likes

Comments