View tracker

Det är mycket man kan säga om många låtar därute. Den här låten introducerades för mig under våra kick-off dagar. Det är den första glödjen. Vår affärsområdeschef spelade den för oss. Alla skulle stå upp - tjejer. Killar/män satt ner och log och applåderade. Är det inte fantastiskt?

Så mkt glädje i en låt.
1. Tänker på kick-offen i Åre
2. Asgrym träningslåt
3. "Jobbigt när killar pratar så mkt" hahaha
4. Hon är underbar!

Tack Penny Schulman för glädjeskutt!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker


Som så många så har jag provat fram olika metod för att "lära känna mig själv".
För två år sedan när jag var som mest desperat över att lära känna mig och själv och ta reda på vem jag egentligen var bakom högprestationerna, provade jag massa olika saker.

Förutom mina långa promenader utan musik så har jag provat qigong, yoga, reiki m.m.
Alla var helt fantastiska. Men just yogan kunde jag kombinera avslappning, lyssna på mitt inre och i vissa former som Ashtanga och Vinyasa även få puls/träna.

Qigong gick jag en snöig vinterdag på tillsammans med en av mina närmsta vänner. Vi kom in i ett mörkt rum fyllt med tända ljus. Vi var ca 20 personer. Vi skulle blunda. Andas. Se inåt. Sedan skulle vi ta våra händer 5 cm i från en annans kropp och föra över energi. Jag rörde aldrig min vän, men hade bara handrörelser i närheten av hennes kropp. Detta skulle man göra på hela kroppen. Jag kan säga att man kände en annan persons energi. När hon gjorde det på mig så fick man en lustig och rofylld känsla. I slutet av qigongen denna dag så satte sig alla i ring och man skulle med en mening beskriva varför man var där. Det blev häftigt att se att så många var utbrända, men hade fått energi av timmen.

Reiki "gick jag på", många här kommer säkerligen säga att det är trams. Det må så vara. Men för mig var det ashäftigt.
Jag hittade ett erbjudande på lets deal till en beautysalong på Kungsholmen som utförde Reiki.
Jag gick dit och fick ligga på en skön "brits/säng". Hon som uträttade Reiki på mig förde sina händer över hela min kropp, ca 5 cm ifrån mig och skulle "känna på min själ". I detta skede tänkte jag direkt att nu kommer hon försöka sälja på mig en massa saker. Men icke. Hon sa att min själv var inte trasig någonstans, den var fin och hel. Sedan sa hon att hon kände lite annan energi på två chakra (punkter) av totalt sju.
Hon sa "du ska inte vara orolig över pengar" och "du har en oro i kroppen över en person". Båda fallen stämde gott in på mig. Jag har i hela livet haft oro över pengar, fastän jag har det bra. Jag kan göra mycket av det jag vill. Oron över en närstående stämde också.

Jag hade två gånger totalt på koden från lets deal och gick dit ytterligare en gång, tror jag betalade 300:- för 1 timme. Fastän många säger trams, så säger jag "1 timme med avslappning".

Så här står det om Reiki från salongen jag gick till på Kungsholmen. Har du inte provat något av de tre sakerna som jag nämnt ovan, gör det. Kram på er!


Reiki är en tusentals år gammal healingform som är mycketkraftfull, men ändå enkel att lära sig. I motsats till de flesta andrahealingtekniker behöver man inte träna upp sig genom meditation, visualiseringeller andningstekniker för att behärska Reiki. Förmågan överförs från läraretill elev genom en så kallad initiering. Det innebär att läraren, som redan harkontakt med Reikikällan, även "kopplar ihop" eleven med den. Man kanjämföra det med ställa in en radiokanal på rätt frekvens. Då sker också en osynligintoning som inte heller är så lätt att förklara för den som inte är insatt iämnet. Men vi vet att radion fungerar för vi har upplevt det många gånger.

Vi Reikiinitierade vet också att healingkanalen fungerareftersom vi har upplevt det.

Reiki skiljer sig också från andra metoder genom att healerninte styr eller manipulerar energin medvetet, utan endast fungerar som enkanal. Reikin får flöda dit mottagaren behöver den bäst för tillfället.

Ordet Reiki består av två japanska ord, rei och ki. Rei kan översättastill universell,vilket innebär allomfattande. Men det betyder också högre visdom, Gudsmedvetandet, den dolda styrkan,etc. Översättningen man väljer är beroende på trosuppfattning. Ki är livsenergin, som flödargenom allt levande; människor, djur och växter. Som tidigare nämnts finns detflera sorters ki / livsenergier och Rei-ki är den livsenergin som bästorganiserar flödet av de underordnade formerna av livsenergi i sinnet och ikroppen. Lübeck menar att Reiki kan liknas vid en typ av kontrollprogram ochatt det även kan översättas till "Själskraft" eller "Andligkraft".

Det är alltså en universell livsenergi som strömmar igenomReikiutövaren. Denne använder inte sin egen energi, utan är enbart en kanal förenergin. Reikiutövaren behöver inte kunna ställa diagnos eller veta vad sombehöver helas. Reiki har större visdom än vi.





Likes

Comments

View tracker


Idag vaknade jag till att läsa en riktigt bra artikel som vår VD hade delat. Jag blir så innerligt glad att mer kunskap sprids dag för dag. Läs nedan artikel som är hämtad från http://blogg.topphalsa.se/valbefinnandebloggen/2016/09/13/10-saker-du-onskar-att-andra-forstod-nar-du-drabbats-av-utmattningssyndrom/

Är det något ni ska dela, så är det denna artikel - många anhöriga har under månaderna hört av sig till mig för att veta vad man ska göra när en i ens närhet drabbas.


Väldigt många drabbas av det som tidigare kallades för utmattningsdepression, men som idag diagnostiseras som utmattningssyndrom. En sjukdom som oftast inte syns utanpå och som vanligen drabbar högpresterande människor som kämpat på allt för länge.

När man har drabbats är det inte så lätt att förklara hur det är, eller vad man behöver. För man har fullt upp att bara orka med dagen som ligger framför. Så därför har jag satt samman sådant som jag tänker att den som hamnat i utmattning önskar att omgivningen skulle förstå.

1. Det är svårt att acceptera!

De allra flesta som drabbas av utmattningssyndrom är personer som är högpresterande och vana att kunna hantera att mycket pågår i livet. Många gånger också med en stolthet över att vara kapabla och få mycket uppmärksamhet för allt de får gjort med en sådan hög kvalitet. Men det gör också att det blir väldigt svårt att acceptera sjukdomen. Att själv komma till insikt att orken inte finns. Att kraften inte finns. Att lusten inte finns. Många kämpar på alldeles för länge och ignorerar alla signaler. För att vara duktiga. För att vara till lags. För att vara kapabel. I efterhand brukar de flesta säga sig ha kunnat se olika signaler fram till fallet – men i stunden är signalerna otydliga. De läggs åt sidan och det finns alltid yttre omständigheter. Det blir bättre sen… Så en person som drabbas av utmattningssyndrom är en person som har kämpat hårt länge. Det är inte någon som har legat på sofflocket och tagit genvägar. Det är ingen lat person som nyttjar ett system. De har slitit länge. Allt för länge.

2. Det är en sjukdom!

Det finns en diagnos. Det är ett sjukdomstillstånd. Hjärnan fungerar inte som den brukar. Det finns numera forskning som visar på förändringar i hjärnan vid utmattningssyndrom, som ger – vad man tror – permanenta förändringar på hjärnan. Det blir svårt att minnas saker. Svårt att komma ihåg saker. Man får koncentrationssvårigheter. Har svårt att bibehålls fokus. Man kan få läsa samma text flera gånger, med resultatet att innehållet ändå inte fastnar. Så har förståelse för det här och sätt inte svåra uppgifter i händerna på någon som nyligen har fått den här diagnosen. Kräv inte att personen ifråga skall kunna delta i komplexa diskussioner, finna lösningar på saker och vara med och analysera olika valmöjligheter och dess konsekvenser. Presentera istället en lösning och fråga om det är ok eller inte. Förenkla och underlätta.

3. Det syns inte på utsidan!

När du träffar en person som har utmattningssyndrom är det inte säkert att du ser det. Personen ifråga har förmodligen ansträngt sig ordentligt inför ert möte. Så troligtvis går du från er träff med känslan av att han eller hon nog är på rätt väg. Men det kan vara precis tvärtom! Som sagt var så har säkert detta möte krävt enormt mycket energi och stor ansträngning från personen ifråga. Att orka göra sig i ordning. Att orka ta sig dit. Att orka sätta på sig ett leende och hänga med i samtalen. Förmodligen krävs det sedan dagar av återhämtning efter ett sådant socialt möte. För att komma tillbaka till samma nivå som man var på innan mötet blev bestämt. En timmes träff med dig är inte representativt med resten av dygnets timmar.

4. En enkel uppgift blir som att bestiga ett berg!

Det som man tidigare gjorde utan att egentligen lägga någon tanke på, det blir vid utmattningssyndrom en enormt stor uppgift. Att till exempel gå och handla ett paket mjölk, kan ta en hel dag att få gjort. Något som man tidigare kanske bara svängde förbi macken på lunchrasten för att lösa blir nu näst intill oöverstigligt. Det skapar stress att göra sig i ordning, ta sig dit, vara beredd på att träffa någon och sedan ta sig hem igen. Så ha detta i åtanke. Be inte någon som befinner sig i utmattning att hjälpa dig med saker som du anser är enkla och lätta. För personen ifråga är det som du ser som simpelt som att bestiga ett berg, vilket kan innebära enormt mycket stress och energitapp.

5. Förändringar skapar oro och stress!

Med tanke på att enkla uppgifter och sociala möten kräver mycket energi och förberedelser för att klara av, blir det väldigt stressande när något som är bestämt förändras. Även om det i dina ögon är något som är positivt eller som inte gör någon direkt skillnad från ursprungsplanen. Så försök att hålla dig till det som är planerat. Överraska inte eller ändra inte saker i sista minut. Det kan du göra sen – men inte nu under sjukdomstiden.

6. Relationer blir krävande!

Att höra av sig och delta i olika sociala sammanhang blir kravfyllt. Och att inte klara av det skapar skuldkänslor. Det här är en person som troligtvis har varit mycket social. Bjudit in, hört av sig, varit till lags och varit mån om sina vänner och bekantas välbefinnande. Men nu blir ett samtal att ringa jobbigt. Att svara på ett sms kan ta flera dagar. Och att få besök känns inte just nu som ett härligt alternativ. Ha förståelse för detta. Ställ inga krav och var tydlig med att så är fallet. Berätta att du kommer att finnas kvar och att personen ifråga som har utmattningssyndrom nu i första hand skall prioritera sig själv och sitt tillfrisknande. Men sluta inte själv att höra av dig. Skicka ett sms då och då – tala om att du tänker på personen ifråga och finns där när han eller hon orkar ses eller prata. Men förvänta dig inget svar tillbaka. Och var medveten om att det inte har något med dig att göra. Det finns helt enkelt ingen ork.

7. Ingenting känns roligt!

Man tappar lusten att göra saker. Känner inte igen sig själv. Det som man tidigare tyckte om skänker nu ingen glädje. Många förlorar också sin sexlust. Allt som brukar vara lustfyllt blir istället kravfyllt eller ger en känsla av tomhet. Så tvinga inte den som är drabbad att göra en massa saker som han eller hon borde tycka om. Eller har tyckt om. Men inkludera och fråga om din vän vill följa med. Igen, förvänta dig inget svar. Förvänta dig inte ett rungande ja. Men ge personen ifråga chans att kunna få följa med om det är så att det just den dagen finns lite energi. Men låt det alltid finnas en bakdörr. Att få veta att det är ok att backa ut i sista sekund, eller ge besked i sista sekund.

8. Det går inte att vila bort!

Jag tror att de allra flesta som har eller har haft utmattninssyndrom har fått höra något i stil med ”Du är nog bara trött och behöver sova lite” eller ”Ta en veckas semester och åk iväg till solen och värmen, så skall du se att du får tillbaka din energi”. Men har man fått utmattningssyndrom spelar det ingen roll hur mycket du sover. Du är precis lika trött när du vaknar. Den första tiden när man har accepterat att man är sjuk brukar de allra flesta bli mer eller mindre sängliggande. Men är fortfarande lika trötta. Att vila och sova är läkande. Men det är skillnad på att vara utarbetad, där det kan hjälpa att vila eller ta semester, mot att ha blivit sjuk i utmattningssyndrom där hjärnan och hela systemet är ur funktion. Så ge inga käcka tips på vad som hjälper. Utan finns där och uppmuntra den drabbade att få vara egoistisk och för en gångs skull prioritera sig själv. Att lyssna till kroppen. Och se istället om du kan underlätta på något sätt i vardagen, så att tiden till återhämtning finns.

9. Det ger mycket skam och skuldkänslor!

En person som insjuknat brukar som sagt var ha väldigt svårt för att acceptera sin diagnos och känner ofta enorm skam över att ha blivit drabbad. De känner sig svaga och icke kapabla. Och kan också bära på en känsla av ”att jag borde vetat bättre”. Det finns rädslor för vad andra skall tycka och tänka. Rädsla för att någons skall tycka att man är lat och inte bidrar. Var medveten om det och visa tydligt att du inte skuldbelägger. Tala om att det är ok att vara sjuk. Berätta att du är stolt över din vän som nu tar det på allvar och att acceptera att man är sjuk och inte orkar är det första steget till att tillfriskna.

10. Det är lätt att trilla tillbaka!

Den kanske allra största utmaningen är när man blivit ”frisk”. Att hantera livet i den vanliga vardagen men nu med en ökad stresskänslighet. För efter utmattningssyndrom har man en ökad sårbarhet för stress än tidigare. Kroppen reagerar snabbare och man behöver vara mer rädd om sig. Fylla på energi. Vila. Eftersom många är högpresterande och vill tillbaka till sitt ”gamla jag” kan det bli tufft att inse och acceptera att förändringar behöver göras för att må bra och hantera sitt liv. Att skala av. Att sänka kraven. Att säga nej. Och många gånger trillar man tillbaka. Men det behöver inte vara farligt. Om det första fallet inte är så djupt och man ser det och kan hantera det med förståelse och en ny erfarenhet. Så som livet är. Att lära genom att leva. Att vara modig att prova, men också lyhörd och villig att ändra för att må bra. Som vän är det fint att du är lite observant. Om ni tillbringar tid tillsammans, se till att det alltid finns återhämtningsluckor. Att ert schema med aktiviteter innehåller luft. Ha respekt för att han eller hon kanske behöver lägga sig tidigare, sova längre, ha egentid för återhämtning och reflektion. Och framförallt – förvänta dig inte att han eller hon är som tidigare – innan sjukdomen. Utan omfamna din nya vän, med nyfikenhet och stolthet över det som han eller hon lärt sig.

Om du själv upplever att du är i riskzonen. Att du känner av symptom på att kroppen inte orkar. Så bromsa nu. Ta dig och ditt liv på största allvar. Boka av. Skala ner. Säg nej. För genom att göra det skapar du utrymme för dig och säger ja till dig och ditt välbefinnande. Kör inte på. Bromsa. Se till att varje dag få tid att bara vara. Vila när du är trött. Ta sköna promenader i naturen. Lägg bort måsten. Minska stressen. Ta genvägar. Och var riktigt, riktigt rädd om dig! Kram Åsa!

Likes

Comments

Vad är triggertankar och hur uppstår skiten?

Varje dag flyger flera tusentals tankar igenom våra huvuden, goda, ifrågasättande och elaka tankar om oss själva och om andra. Hmm, vi kan ju redan nu konstatera att vi omöjligen kan ägna vår tid åt alla dessa tankar. Eller hur? Då hade vi blivit galna.
När jag mådde som värst för några år sedan så studerade jag mer eller mindre alla tankar i mitt huvud. Det är inte så konstigt att hjärnan då bränns ut och mycket av det som är viktigt i våra liv blir lidande. Du orkar inte då du är så trött.
Forskning har visat att när man blir utbränd, så menas det verkligen som det låter. Bränd. en del av hjärnan "bränns".
Om du bränner dig med eld på huden, så tar det ett tag innan såret är läkt och att eventuella ärr försvinner, OM de ens försvinner. Samma sak är det med utbrända personer, hjärnan skadas. Ibland så reparerar den sig inte tillbaka.

Mitt verktyg idag är just talan om Triggertankar. En triggertanke kan exempelvis vara: "Jag är tjock". "Jag är usel", "Varför gjorde jag sådär, usch" etc.
Om du direkt svarar på tanken, dvs inombords börjar diskutera, så ger du den respons. Detta gör de flesta av oss.
Om du svarar på tanken, så kan det exempelvis resultera i magont. När du sedan kommer i från din negativa tanke, så undrar du sedan varför du har ont i magen och du påminns om varför den uppkom. Sedan börjar du om. (Se bild ovan).

När du får en triggertanke (nu innan du vet hur du ska hantera den). BLUNDA (gärna i ett tyst rum). Låt tanken bara flyga där inne i huvudet, du kan nästan se den framför dig. Men svara inte på den. efter några sekunder/minuter så lovar jag att den försvinner.
Du kommer inte sluta på negativa tankar, det kommer varje dag. MEN, du kan träna din hjärna hur du hanterar tankar.

Min största fråga när jag hade triggertankar var att förstå vilka som faktiskt var viktiga att begrunda och vilka som var helt sjuka. Exempelvis en tanke som kanske måste begrundas och funderas över - Hur går det med min ID-kapning.
Det är inget jag behöver fundera över 5 ggr om dagen. Om denna tanke kommer upp 09:50, så ser jag den, men säger till mig själv att "detta kan jag ta på min tankestund"
En tankestund har jag avsatt varje dag på en fast tid. Under dessa 5-10 minuter begrundar jag det som varit oroande under dagen och löser det då. OM ens tankarna finns kvar.

Jag hoppas jag kommer inspirera er att fortsätta läsa.
Glöm inte att läsa igenom alla inläggen genom att scrolla neråt, så du får en helhetsbild av min berg- och dalbana.

Likes

Comments

Bilderna är från min tid i Turkiet 2005-2006. Jag hade många bra vänner. Guider, turkiska tjejer och killar som försökte göra allt för en. Bild ett är "min syster" som många trodde. Men hon var fantastisk! Vi har fortfarande kontakt idag. Bilden längst till höger är en av mina guidekollegor och min "bror" A som än idag finns där.

Återgår idag till perioden då jag bodde i mitt Turkiet (2004-2008).
För dig som inte läst "del 1" av den psykiska misshandeln, läs här http://nouw.com/alexandranystr%c3%b6m/psykiskt-misshandlad-26132646

Jag träffade upp två av mina närmsta vänner för någon vecka sedan och efter mitt blogginlägg så hade det börjat spinna runt helt i deras huvuden också. Dessa två tjejer var några av de som bodde och levde med mig under de åren.
Jag vill återigen poängtera (som i förra inlägget) att jag skriver endast om min och mina närmsta vänners missöden som skedde där. Alla är inte som jag beskriver. Många av mina fina vänner är där och deras själar är vackra!

Åter till oss och vår träff.
E som jag berättade om i förra inlägget hade börjat få minnen tillbaka som hon hade förträngt (hon mår mycket bra idag efter alla sjuka saker hon råkade ut för). Jag ska dock berätta om en sak till som hände henne och oss i närheten. Glöm inte att vi var 20 år. Fast att vi tror vi glömt så sitter rädsla kvar.

E hade några turkiska vänner som flyttade henne till en lägenhet för sin egen säkerhet från idioten. En av vännernas killkompisar satt i lägenheten med E en kväll för att hålla henne sällskap. E ville gå ut. De dividerade en lång tid innan de slutligen bestämde sig för att gå till en av Alanyas nattklubbar/barer. E såg sitt ex och bestämde sig för att gå fram till honom. Han stirrade med iskalla ögon på henne, nästan lite förskräckt. E sa att hon ville att de skulle glömma allt.
När hon på natten kom hem var dörren till lägenheten insparkad, knivhugg på flera ställen i dörren samt att kniven satt kvar. Vi är än säkra idag att den kvällen slutat illa om hon inte varit så envis och tagit sig därifrån.

Under 2005-2007 hade jag en nära killkompis i Alanya. Vi gjorde allt ihop. Mina pojkvänner accepterade honom för den han var. Det som är lustigt och lite märkligt så här i efterhand är att han under det första året haft en finsk flickvän utan att jag ens vetat. I början på 2006 åkte jag ner utan att berätta om datumet jag skulle komma, överraskningar är alltid roligt. Jag åkte direkt till restaurangen/baren där jag och verkligen ALLA mina vänner hängde på, samt att vi kände ägarna (det var som hemma). Träffade min killkompis och gick ner till stan, då träffar jag på min chef samt en finsk tjej och tjejen börjar skrika åt min killkompis. Då berättade min chef att de var ett par. Jag blev helt chockad. Glad för hans skull, men chockad.

Någon kväll senare var jag och killkompisen ute och helt plötsligt kommer en kollega till hans finska tjej fram och skriker att jag är det ena och det andra. Dagen efter ringer den finska tjejen mig och hotar mig. Vi bestämmer oss för att träffas och prata ut. Vilket vi gjorde. Efter mycket om och men förstod hon att jag inte ville åt hennes kille.
Samma kväll går vi alla till "vår" restaurang, min killkompis kommer inrusande och hoppar på henne med slag och sparkar. Det blir tyst. När alla försökt få loss honom från henne så tar jag henne i en taxi till mitt hotell (det jag bodde på innan min lägenhet var klar för inflyttning) och gömmer henne. Vi sitter på balkongen och pratar, tröstar och pratar igen. Vid denna tidpunkt är Alanya väldigt tyst. Inga turister.

efter knappt 30 minuter ser vi min killkompis/hennes killes bil cirkulera runt och runt hotellet samtidigt som han ringer henne och mig. Jag säger att hon inte är med mig. Men han ger sig inte.

Hon gjorde misstaget som både jag själv och ALLA mina nära vänner i Turkiet gjorde. Hon svarade. Gick ner till honom.
Efter det ville hon inte ha med mig att göra längre. Hon fick tillbaka idén om att jag var ute efter honom. (HA!)
De fick barn några år senare, men är inte tillsammans idag.

Vad är det som gjorde/gör att många av oss tjejer är så kuvade. Vad är det som gör att vi någonstans känner.. ensamhet? bekräftelsebehov? För att eventuellt då hamna i en relation där allt är helt åt skogen, men du är där för att få krama någon?

Det finns så många fler historier att berätta. Men jag tar det når jag känner mig redo.
Alla dessa saker, fastän allt inte var riktat mot mig, men så har jag sett det. Jag har fått trösta. Jag har blivit tröstad.
Jag bär med mig många känslor (inte detaljer längre, de försvinner med åren), men min PTSD som jag fick när jag var liten återupprepade sig i princip dagligen under 4 år i Turkiet.

Ta hand om varandra!










Likes

Comments