Header

Jag dog lite smått när jag var ute på min power walk. Hur fint? Herregud. Hösten är minsann vacker. Vädret är ju helt perfekt nu. Sol, vindstilla, småkyligt, men inte kallt. Perfektion. Jag bara njöt mig igenom promenadstråket vid Norr Mälarstrand. En liten önskan om att detta ska vara för evigt.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Alltså åh vilken härlig dag. Solen skiner och jag är på topp. Jag vaknade till ett överraskade glatt telefonsamtal och sedan dess har jag hoppat runt på rosa moln. När lyckan var total fick jag även drivet till att slänga ihop en härlig frukost. Chiapudding den här gången. Efter det gjorde jag mig i ordning för ett sedan bege mig ner på skojakt i stan. Herregud vad jag letade. Scorett, Nilson Shoe, Jerns, Ecco, Din Sko, Åhléns, Intersport, Vagabond, NK och Stadium. Hela köret. Det är inte lätt att hitta ett par bekväma, snygga skor, som dessutom ska vara svarta med svart sula. Till slut hittade jag ett par som fick följa med hem. Nu sitter jag hemma, helt slut efter min dag på stan. Lite mellanmål blir det innan dagens power walk. Vill bara ut i det fina vädret även om tröttheten börjar kicka in.

// Min chiapudding gör jag på 2 msk chiafrön, lite kanel och 2 dl mandelmjölk. Som topping den här gången använde jag banan, tinade bär, müsli och torkade tranbär. Till detta drack jag även min egenpressade rödbetjucie som jag gjort på äpple, morot, rödbeta och ingefära. En riktig dunderfrulle!

Likes

Comments

Jag är så glad och stolt över att jag har fått runin på mitt liv. På egen hand har jag skapat mina egna vanor och prioriteringar. Tanken på att börja måla på det tomma arket har länge varit ångestladdat. Det har varit något som har skavt och gjort mig obekväm. Nu känns det äntligen som att jag har tagit makten över mitt eget liv. Jag har fokuserat på mig, gjort några avgörande val och blivit min egen huvudperson.

Det är så lätt att tappa bort sig själv när ett stort, omfattande kapitel tar slut. Så var det för min del, efter studenten. Gymnasiet som varit min trygghet, försvann och lika så gjorde jag. Det har varit något som jag skämts över. Att jag som tagit studenten inte tar livet på allvar och bara låter dagarna gå. Visst, jag kanske inte har börjat studera eller fått ett heltidsjobb efter sommaren, men jag har gjort andra saker som gett mig mening. Under de senaste månaderna har jag fått tid för att fundera ut vad jag vill i livet, vart jag vill komma och vad jag vill göra. Jag har fått chans att spendera mycket tid med min familj, vänner och min fina morfar. Jag har också gjort det möjligt för mig själv att utvecklas och må bra. Dagarna rullar inte bara på. Jag gör något av mitt liv, även om det inte ser ut som jag kanske förväntade mig för några månader sedan. Sanningen är att jag är otroligt nöjd och stolt över min personliga utveckling. Det är det som räknas.

Likes

Comments

Jag nämnde den här resan för drygt en månad sedan. Det är nämligen så att jag och min familj ska åka till Gran Canaria på under min systers höstlov. Alltså åh vad underbart härligt det ska bli. Som jag längtar! Tänk att få några dagar med sol och värme mitt i höstrusket.

Jag har en kärlek för Gran Canaria och den staden vi ska till. Min familj och jag har varit där tre gånger tidigare. Hösten 2015 var den senaste gången vi var där. Jag gick i tvåan på gymnasiet och hade den stressigaste perioden i mitt liv. Det var så mycket plugg att jag höll på att drunkna. Jag kommer ihåg att jag mådde otroligt dåligt, grät varje dag i två veckor och började till slut gå till en kurator. Den värsta tiden i den här stressen var precis innan höstlovet. Hade jag inte haft resan till Gran Canaria där vecka 44, hade jag nog tappat det helt. Veckan jag fick på den här härliga ön var den bästa. Jag kunde koppla bort allt och bara vara, låta mig själv andas igen. Den resan räddade mig. Det känns därför extra roligt att komma tillbaka, eftersom jag har en lite speciell relation till ön.

Likes

Comments

Jag nämner ju med jämna mellanrum att jag varit en bergochdalbana på sista tiden. Ibland är det bara så att man känner att livet suger. Jag vill varken gå ut, träffa människor eller ta mig framåt i livet, under de dagar då jag är på botten. Nu är jag inne i en bra period och på toppen av min bergochdalbana. Förhoppningvis håller det i sig länge. Idag vill jag dela med mig av några småsaker som kan få livet att kännas lite lättare, även om allt egentligen bara är jobbigt.

- Jag tänder några levande ljus i mitt rum, gör en kopp te och bänkar mig framför ett program eller video som gör mig lugn. Just nu har jag börjat älska serien Vår tid är nu, annars är Jordan Clark och Lindesy Rem youtubekanaler jag aldrig kan få nog av. Mys gör mig glad.

- På med träningsskorna och en mysig halsduk. Promenader är alltid något som får mig att må bättre. Oavsett om solen skiner eller om regnet öser ner är en runda i ett område jag gillar så värdefullt. Jag känner hur jag kan få vara i nuet. Fokus ligger på att ta mig en skön promenad så länge som jag vill. Jag kan under tiden njuta av min omgivning, se på naturens under, lyssna på musik eller en bra podcast. Att gå längs med vattnet är något som alltid ger mig mest energi. Det finns ett lugn vid en sjö som inte går att hitta någon annanstans.

- Jag gör något som jag vet att jag älskar. Fotograferandet och skrivandet är som bekant det bästa jag vet. Det är även det jag gör när jag inte mår så bra. Jag känner mig alltid lite starkare och mer inspirerad när jag har fotat. Skrivandet är ett sätt för mig att uttrycka allt jag känner, vilket alltid är skönt när jag mår dåligt.

- Datorn åker fram och jag klickar mig in på mina favoritbloggar. Noga väljer jag ut de som får mig att må bra. Jag låter mig själv njuta av texterna och inspireras av allt från fotografier till livsstilar. Några av mina favoriter är @elinskoglund, @sjundejuni, @kajsasven, Josefin Dahlberg och Isabella Johansson .

- Även om jag inte ska träffa någon mår jag bättre av att fixa till mig själv. Se till att tvätta håret när det behövs, ta en lång dusch, smörja in mig själv, sminka mig och så vidare. Små medel för att känna sig bättre. Att gå runt i smutsigt hår och i samma kläder som man hade igår och dagen innan det kommer inte få mig att må bättre.

- Hand i hand med det går även städning. Jag tycker om att bädda min säng, städa upp det som hamnat på golvet, köra en vända med dammsugaren, för att känna mig lite bättre. Sortera och organisering är ungefär samma sak. Det är tillfredställande att få ta tag i en hög med papper som man aldrig orkat ta tag i, eller börja rensa bland gamla kläder.

- Sedan jag var liten har jag älskat att skriva listor. Jag vet inte varför, men jag antar att det är samma tillfredställande känsla som när man organiserar något. Det är så skönt att kunna bocka av olika saker från sin to do list. Hur dåligt jag än mår kan jag alltid skriva en to do list. Det kan handla om de mest basala grejerna som att göra frukost, duscha och bädda sängen. Så länge jag får checka av något och där med känna att jag åstadkommit något mår jag lite mindre dåligt.

Känner du dig låg? Bara andas och ta dig igenom det som är svårt. Kom ihåg att det är en ny dag imorgon! Stora kramar från mig!

Likes

Comments

Söndagar i oktober alltså. Igår var det verkligen en sådan idyllisk höstdag. Stockholm bjöd på sol och inte alls för låg temperatur. Känslan när solen skiner och man strosar fram på gatorna, med musik i öronen som om man var med i en film. Skämt åsido. Jag och Anne bestämde oss för att luncha på Vau De Villes uteservering dagen till ära. Det var så mysigt att sitta ute, med god mat och prata om livet. Jag uppskattar verkligen stunder med mina nära vänner, då högt och lågt blandas. Allt ifrån kärlek och saknad, till jobb och framtid. Helt perfekt.

Likes

Comments

Läsningen. Ja, det är något jag har hatat hela mitt liv. Jag hatar det för att jag inte är bra på det. Min dyslexi går ut över min läsning. Jag läser otroligt långsamt och har svårt att uppfatta handling, samt komma ihåg vad jag precis har läst. Det har gjort att min relation till böcker blivit väldigt dålig. Så har det egentligen alltid varit. Redan från sju års ålder hatade jag att läsa.

Mina lärare har alltid sagt att jag ska läsa mer för att jag måste bli bättre för mitt eget bästa. "Man kan inte komma någonstans i livet om man inte är bra på att läsa." Visst är det något som jag själv har förstått, men det har aldrig varit något jag blivit driven till att ta i tur med. Varför ska jag läsa när jag kan göra något roligare? Skolans krav och bedömning gjorde mig bara sämre inställd till läsningen. Hur ska jag bli motiverad till att läsa när jag ska få ett betyg på hur jag svarar på ett läsförståelse prov? Eller hur ska jag känna att jag vill utvecklas när lärarna beter sig som att min läsning är ett problem?

I gymnasiet hade jag den bästa svenskläraren någonsin. Den bästa verkligen. Jag var öppen med henne om att jag hade svårt med läsningen och att jag heller inte tyckte om det. Hon älskade böcker mer än allt, men hon förstod mig ändå. Hennes mål var att få mig att börja läsa mer, men på mina egna villkor, att få mig till att vilja läsa för min egen skull. Under mitt sista utvecklingssamtal med henne i trean satte vi upp ett mål. Jag skulle börja läsa en kvart om dagen. Det är inget nytt. Vilken lärare har inte sagt att jag ska läsa varje dag? Aldrig har jag tagit fasta på en lärares råd kring daglig läsning, för än med min fina svenska lärare i gymnasiet. Efter vårt samtal gick jag hem och läste. Jag läste varje dag i säkert tjugo dagar i sträck. Sedan kom livet i mellan, men det är en annan femma. Poängen är att jag lyssnade på min lärare. Jag tog åt mig det hon sa, på grund av att jag visste att hon förstod mig. Det fanns till och med något i mig som ville göra henne stolt.

Nu är det ett år sedan mitt samtal med min svenskalärare på gymnasiet. Jag har börjat läsa igen. En kvart om dagen. Jag gör det för min egen skull och på mina villkor. Precis som min lärare förmedlade. Läsning har aldrig varit något som jag personligen inte tyckt om. Det har varit något som blivit förknippat med ångest och skam i och med skolan. Min gymnasielärare fick mig att förstå att jag ska läsa för min skull och utvecklas för mig själv. Jag är så tacksam för att efter 12 år i skolan var det äntligen någon som förstod och kunde peppa mig till att börja läsa på riktigt.

Likes

Comments

Jag inser hur jag vandrar vidare, accepterar nuet och börjar förstå det här kapitlet.

Det har varit svårt. En frustration. Frågetecken om livets betydelse och riktningar. Någonstans påväg bort från min underbara tid på gymnasiet gick jag vilse. En skog utan slut, eller en labyrint alldeles för komplicerad. Även om jag fortsatte att gå hittade jag aldrig hem. Jag fick lära mig vad ångest var för påhitt. Jag fick handskas med känslor som jag inte visste fanns. Jag fick låta mig själv falla. Jag fick känna en jävla massa saker.

Nu förstår jag att dessa svackor har ett värde. Det är i bergochdalbanans djupa dalar som jag har fått lära om livet. En period som varit svår att hantera har kommit att bli något av det mest lärorika i mitt liv. Vi behöver mörkret för att kunna se ljuset, hur klyschigt det än låter.

Mitt liv må fortfarande vara oklart med en del upp-och nedgångar. Perfektion eller konstant lycka är ingenting som existerar. Vissa dagar suger. Ett faktum i guldram. Skillnaden nu, jämfört med de senaste månaderna är att jag idag förstår mitt kapitel. Jag behöver gå igenom ett trassligt och sticksigt snår för att komma till ro längre fram. Nu förstår jag hur min vandring ser ut, accepterar min situation och är redo för att läsa vidare i det här kapitlet.

Likes

Comments

Lördagsmorgon. Sov till 11.50. Livet. Banangröt och en kopp te. Chilldag på schemat. Härligt.

// Banangröten gjorde jag på 1 dl havregryn, 1,5 dl mandelmjölk och en mosad banan. Toppingen bestod av tinade hallon och blåbär, torkade tranbär, valnötter och chiafrön.

Likes

Comments

Herregud. Tröttheten nu alltså. Efter 20 384 steg gjorda har jag landat i sängen. Bästa platsen på jorden.

Det har varit en del den här veckan. Ett äventyr till landet, utgång, hemmafix och jobb. Det har tyvärr gjort att bloggen blivit lidande, men förhoppningsvis blir den kommande veckan bättre. Nu ska jag och familjen äta en god middag. Sedan blir det Idol och sova, sova sova.

Puss

Likes

Comments