​​​​​

Musik har olika innebörd för alla människor. För mig är det nära kopplat till mina känslor och jag väljer musik efter humör. Jag kan bjuda på ett smakprov:

Kroppen sprudlar av energi som måste ut - Freaks (Timmy Trumpet)

Lite "kick-as" ni kan inte komma åt mig - Best Fake Smile (James Bay)

Peppa upp mig själv - Low (Flo Rida feat T-Pain)

Ful dansa och ful sjunga för att livet känns bra - Helt Seriöst (Kaliffa)

Som ni ser så finns det ingen musik för de stunder då jag känner mig deppig eller sårbar. För det är just det jag blir av musik, sårbar. De låtar som det finns minnen kopplade till som jag känner att jag inte kan hantera just nu så stänger jag av radion/spellistan. Det är som att musiken kommer in under skinnet på mig och tar vägen ut genom tårar. Att musiken påverka mig så mycket är en bra sak när jag mår bra men en jobbig sak när jag mår mindre bra. Det är en typ av sorg att jag inte kan fylla dagarna med musik utan att bli för känslosam.

Ett mål jag har framöver för att ta mig ur denna svacka är att lyssna på 4 låtar om dagen. Två stycken som jag vet bidrar till glada och positiva känslor och två som utmanar mig. Jag tror detta kan vara ett sätt att lära mig att inte undvika jobbiga situationer. Så om ni har några tips på låtar som peppar er och låtar som ni deppar till - Hit me!​

Likes

Comments

Nå, var han "the one" för mig? Kom jag ut ur rummet fylld av en känsla att nu är det slut på deppiga tankar?

Både jag och nej. Detta var bara ett första steg i kedjan, han utvärderade min situation för att sedan lotsa mig vidare till en kollega. Jag blev besviken först eftersom jag trivdes med hans sätt att lyssna och provocera, på ett bra sätt, så jag var tvungen att tänka utanför mina vanliga banor. Dock hade han ingen färdig 10-stegs manual som jag hade hoppats på. Men min nya, förhoppningsvis mirakelkvinna, gav ett intryck direkt att vi kommer göra underverk ihop.

Hur är de med de deppiga tankarna då? De finns där, sådana tankar har nog alla människor. Det jag brottas med just nu är att de gärna stannar kvar lite för länge och påverkar mig alldeles för mycket. Jag har alltid haft tankesättet "det blir som du tänker och det är du själv som väljer dina tankar". Så är det men jag har inte kapaciteten att välja mina tankar just nu. Jag känner att mitt mående har utlösts av en faktor men att det grundar sig i flera. Det jag måste göra för att komma vidare är att sätta upp en prioritering i vilken ordning jag ska fokusera på problemen:

1. Hitta tillbaka till glädjeämnen och prioritera att göra dem.

2. Ta ett beslut mentalt gällande min jobb situation.

3. Vart ska vi bo?

4.Packa ner saker som jag känner mig färdig med i ryggsäcken och stänga den.

Det låter som relativt lätta punkter att genomföra men jag har insett att det är just dessa som lett mig dit jag är idag. Och aldrig i livet att deppiga tankar och deppiga sidan av mig ska stjäla mer värdefull tid från livet!


"No such thing as spare time, no such thing as free time, no such thing as down time. All you got is life time. Go!"





Likes

Comments

Att känna sig deppig i dagens samhälle känns mer som en regel än ett undantag. Dock trodde jag inte att jag skulle hamna här, aldrig i livet att jag skulle bli en av "de där deppiga som inte kan ta tag i situationen" men vips så sitter jag här.

Jag har läst otaliga böcker med titlar som innehåller:

-Glädje

-Tro på dig själv

-The key to success

Eller läst är väl kanske att överdriva för jag har skummat igenom några kapitel, markerat några värdefulla tips och sedan stängt igen den för natten med förhoppningen om att jag vaknar som en självsäker, glad och gärna framgångsrik tjej men på något konstigt vis så blir det inte så. Det verkar vara som de säger, det finns ingen Quick fix men vad finns det för slow fix?

Jag har också betalat dyra pengar för att lyssna på diverse olika livscoacher och känt mig upprymd och taggad för att ta mig an livet utanför föreläsningssalens tunga dörrar men tyvärr tappat gnistan när jag möter högar av böcker och information om en hel helg med föreläsaren till special pris för mi och alla 200 andra, som har lyssnat idag.

Utöver självhjälpsböcker och föreläsningar så har jag träffat samtalscoacher av olika karaktärer. Någon som suttit framför mig, sett mig i ögonen och sagt "jag förstår vad du säger men kan du utveckla"?. Eller den som ritat upp ett schema om hur jag lever mitt liv idag och hur jag borde leva det. Rensa bort all negativ energi och behåll den positiva. Jaså, är det så lätt? Det komiska i detta är att jag imorgon gör ett nytt försök efter rekommendationer av goda vänner, denna man kommer vara rätt för mig, han kommer pin-pointa vart skon klämmer och ha en personlig manual som innehåller 10 steg mot ett lyckligare och nöjdare jag, wish me luck!

Aldrig i livet trodde jag att jag skulle känna denna stress, nedstämdhet, uppgivenhet och låga tilltro till mig själv och min kapacitet men aldrig i livet att jag accepterar det. Jag ska ta mig ur det med hjälpa av min omgivning och mig själv.

To be continued med mirakelmannen (jag har utnämnt han det till det).









Likes

Comments