Just nu tänker jag tillbaka till dagen då jag hämtade upp min älskade på Köpenhamns flygplats. Han hade varit borta i USA i 3 veckor, och flög hem tidigare än sin familj så vi åkte och hämtade honom. Hela familjen följde med, och när vi hämtat honom åkte vi vidare till Papiröen eller hur det stavas haha, för att gå till Copenhagen street food. Superhäftigt ställe med otrolig mat, där finns något för alla smaker.

När vi var där fanns där även ett projekt brevid street food, där en artist hade ställt upp träd och lagt fram papper & pennor. Sedan fick man skriva upp sina önskningar här. Det blev nästan lite magiskt att se alla dessa människors önskningar hänga där i träden, och superfint var det också.

Tänker absolut åka tillbaka hit någon gång.

AKLL

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Likes

Comments

Idag har både jag & Emma jobbat hela dagen tillsammans, vilket både varit mysigt och jobbigt haha. Nu har vi precis kommit hem & ätit kvällsmat, och ska nu njuta framför TVen.

Jag sitter och ritar lite sketcher inför framtida tavlor som jag tänkt måla, bland annat denna sketch nedanför fast med en färgglad bakgrund. När jag målar något nytt kommer jag lägga upp resultatet här.

Ha en mysig kväll allihopa,

AKLL

Likes

Comments

Bilder från när vi firade vår älskade Emma i torsdag. Tänk att hon redan är 16 år och nu kan börja övningsköra, tiden går för fort.

AKLL

Likes

Comments

3 år på Helsingborgs bästa skola är avslutade. Jag kommer nu att dela med mig om mina erfarenheter ifrån dessa 3 åren, helt naket och sårbart. Inga hemligheter, inga censurer. Jag kommer dock inte att nämna några namn då jag inte vill att någon ska känna sig utsatt. Men jag kommer berätta min historia, hur jag sett på saker, hur jag känt. Jag kommer berätta om ryktena som går om denna skola faktiskt stämmer eller inte från min synvinkel, och till slut berätta om jag är nöjd med mitt val för gymnasiet eller inte. Vill också poängtera att det som skrivs här kommer att ha med personerna som gått på skolan att göra, inte med självaste skolan så som lektioner, lärare eller miljö, vilket allt varit superbra.

Här kommer del 1.

Första dagen, den 18de augusti 2014, min födelsedag.

Jag och mina två bästa vänner åker upp för rulltrapporna. Fulla med oro men samtidigt så spända för vad som väntar. Vi går igenom dörren till vår framtid, och ser skolan full av de människor som vi ska dela denna framtid med. Man börjar med att skriva in sig vid ett bord, för att sedan gå och sätta sig i Stenbeck; den mäktiga aulan. Aulan fylldes snabbt med nya ansikten. Kände vi någon annan? Hade vi rätt kläder på oss? Vad skulle hända här inne?

Innan jag ens började på skolan och fick uppleva hur den faktiskt var hade jag tankar om hur det skulle vara. Ryktena gick ju. Alla skulle döma dig för vad du hade på dig och hur du såg ut. Festerna väntade, PPP väntade, där dem äldre enligt rykten alla skulle försöka "Haffa lamm", vilket alla vi som nu satt i Stenbeck skulle bli kallade av dem äldre årgångarna i ett år. Jag började planera vad jag skulle ha på mig den första dagen flera veckor innan. Gick runt med mamma i affärer i flera timmar, köpte olika val, men hur skulle jag veta vad som skulle bli accepterat av "rätt personer"? Man hade ju hört om det populära gänget på Procce, alla accepterades inte. Alla valdes inte.

Hade jag rätt kläder på mig? Jag ifrågasatte om jag skulle tagit den andra tröjan istället. Om jag skulle haft rakt hår istället för lockigt. Jag kollade runt . Vem skulle jag gå i klass med?

Vår rektor välkomnade oss till den bästa skolan i Helsingborg, och han berättade lite om dem kommande tre åren, vi fick se lärarna och lära oss deras namn, och sedan blev det vår tur. Vi alla skulle en efter en gå upp på scenen och berätta vad vi hette, vilken klass vi skulle gå i, och en sak om oss själva. Alla började såklart viska och blev nervösa. Första intrycket var viktigt.

"Hej, jag heter Amanda Lagerqvist. Jag ska gå i Na1b, och jag har dansat sedan jag var 2 år gammal."

Inget speciellt med det. Dem flesta nämnde vanliga saker. "Jag spelar fotboll." "Jag gillar musik." "Jag tycker om hundar.". Men vissa stod ut, och nu när jag tänker tillbaka kunde man redan här se vilka som skulle vara omtyckta mest, vilka som skulle bli "dem roliga", vilka som skulle vara för sig själva, vilka som skulle umgås med vilka. När alla var klara var det dags för mingel utanför Stenbeck. Det bjöds på fika, och folk satte sig utanför Stenbeck i sofforna, satt kvar i Stenbeck, gick runt och kollade på skolan, eller bara stod där. Nu började grupperingen. Det var nu du ville presentera dig för så många som möjligt och skaffa bra vänner.

Vi skiljdes åt efter att ha minglat ett tag och gick till ett klassrum för att träffa vår nya klass och vår mentor. Som tur är fick vi den bästa mentorn man någonsin kunnat tänka sig, och utan denna personen hade dessa 3 år varit mycket jobbigare än vad dem var. Han höll ihop klassen, var alltid glad, brydde sig genuint om oss och hur vi mådde, han var vår klippa.

Mina vänner och jag samlades när dagen var slut. Jag var glad. Det hade varit en bra dag. Jag tyckte min klass verkade bra, jag älskade redan min mentor, jag hade min bästa vän med mig i min klass och hade lärt känna nytt folk. Det var ett bra första intryck av skolan, och jag kunde inte varit nöjdare med mitt val. Detta förändrades dock lite under den kommande veckans gång.

Del 1, AKLL

Likes

Comments

Idag åt jag och min älskade Agnes lunch på Helsingborgs nya älsklingsställe Ginger Hälsobar. En superfin och mysig lokal som ligger mitt i stan, och maten var otroligt fräsch och god. Nyttigt, färgglatt och mycket smaker för ett väldigt bra pris, och jag kommer absolut gå tillbaka igen. Nästa gång vill jag dock prova deras smoothie-bowls som också fått ett väldigt gott rykte i lilla Helsingborg.

Jag och Agnes diskuterade lite planer inför framtiden, bland annat inkluderande en resa som förhoppningsvis blir av. Hade varit så skönt att komma iväg till sol & bad, och kunna slappna av ett tag.

AKLL

Likes

Comments