View tracker

Herregud vilken kväll det blev igår! Okej, recap.

Igår var jag på skolan som vanligt. Sen for jag hem och 18:30 tog jag bussen in till stan igen för kl.19:00 hade vi (några från skolan) bestämt träff på Tatung. Dom hade planerat att vi skulle fara och käka och sen gå ut för att typ fira Alex innan han flyttar hem till Rhodos igen. Så då gick vi på Tatung och åt middag. Jag åt tres små rätter och sen lite efterrätt. Det var väldigt trevligt. Vi var 9 personer som åt men några kom senare, så för en stund var hela 13 pers. Några skulle ut och festa och jag hade inte alls tänkt följa med ut, för jag kände inte för det till en början. Alltså jag festar ju verkligen aldrig. Dels för att det är dyrt och jag tycker inte att det är värt att lägga pengar på, framförallt inte när man är en fattig student som mig och går skola. Men oxå för att jag får typ social ångest. Eller.. jag vill inte direkt påstå att jag har ångest men jag blir väldigt stressad inombords av att vara bland många människor, för jag känner typ att jag måste leva upp till deras förväntningar och det gör mig bara stressad och osäker. Jag vet inte, jag tycker bara att det är jobbigt. Så därför var min tanke att jag bara skulle följa med och äta och sen fara hem igen. Men jag kände bara att jag ville ta chansen då jag ändå redan tagit steget utanför min comfort zone, så i sista minuten valde jag att fortsätta gå.

Så vi gick vi till Verandan sen och bara var där resten av kvällen. Så det var jag, Anna, Alex, Said, Johannes, Anton, Carina och Johanna. Men eftersom jag känner Anna bäst så var jag mest med henne under kvällen. Så vi dansade, drack, satt och pratade vid vårat bord, dansade lite mer och bara levde life. Och asså jag kan typ inte minnas den senaste gången jag kände mig sådär levande som jag gjorde igår. Jag hade verkligen så kul. Det var inte alls mycket folk på Verandan. Det var i princip tomt på dansgolvet, så jag tyckte det var ganska roligt att det bara var typ vi som dansade. Musiken var inte direkt i min smak, men det var ändå kul. Jag träffade Maria oxå. Jag skrev till henne att hon skulle komma till Verandan, så då stod vi bara där utanför och pratade en stund. Hon var oxå ute med några kompisar, så det var nice att hon kunde komma förbi en stund så vi kunde snacka lite.

Verandan stängde 02:00 och jag stannade kvar en stund, för att Anna mådde inte så bra och jag kände att jag ville inte lämna henne själv där på toan, så då satt jag bara och väntade med henne tills hennes skjuts kom. Sen sa vi hej då och precis då fick jag hämtning av mamma. Jag somnade vid 3-4 på morgonen och vaknade av en hungrig mage vid 07:00 men lyckades ändå somna om igen. Men sen vaknade jag igen vid 10:00 och då klev jag upp. För asså jag var så trött men jag kunde verkligen inte somna om för jag var så hungrig och kunde inte sluta tänka på gårdagen, så jag kände bara att jag var tvungen att kliva upp och äta frukost. Sen började jag kolla på Idol, för reprisen gick på TV och eftersom jag missade allt igår, så ville jag se det. Och ja, jag kollar på Idol. I'm one of those. Men helt ärligt så kollar jag mest bara för att Liam är med och han är typ den enda jag gillar av alla deltagare. Så jag såg det klart. Sen följde jag med mamma ut en sväng, för hon skulle göra några ärenden. Jag köpte med mig en macka från Subway, för jag var så sjukt sugen och jag ville ha bakismat.

Men nu sätter jag punkt här för idag. Får snart hämtning av Sanna. Ska hem till henne ikväll och ha lite sister time. Vi ska äta äta nåt tillsammans och bara mysa, kanske spela lite TV spel, vi får se. Mamma är bortbjuden på middag ikväll hos några kompisar, så jag tänkte att det passar ju perfekt för mig att dra hem till syrran. Så nu ska jag gå och börja mig klar.

Hoppas att ni har en bra helg och att ni tar hand om er själva. Sänder ut lite kärlek till er som behöver det.


"First you take a drink, then the drink takes a drink, then the drink takes you"

-F. Scott Fitzgerald

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej bloggen! Vet att jag inte har skrivit här på typ fyra decennium. Men när jag har mycket att tänka på så blir det oftast inget skrivande. Jag vet bara inte hur jag ska formulera mig ibland. Ya feel me?

Först och främst så var förra veckan bara sjukt jobbig. Jag vet inte men jag hade bara väldigt svårt att sova. Men mina sovtider har alltid varit lite fucked up. Antingen sover jag för lite eller alldeles för länge. Te.x en dag förra veckan så sov jag bara 1 timme, sen sov jag 16 timmar i sträck dagen efter. Lite crazy, I know.

För två veckor sen fick jag reda på att Norin och Alicia har gjort slut. Och jag tänker inte direkt gå in på det här eftersom det inte är min plats att tala om.? Men det är definitivt en omställning, framförallt eftersom jag har umgåtts så mycket med dom båda. Så jag blev minst sagt förvånad när jag väl fick veta, för jag hade verkligen ingen aning. Men jag är glad över att jag fortfarande är vän med båda. Det är svårt när det händer nåt sånt där inom en vänskapskrets, för en vill liksom inte känna att en måste välja sida, vilket jag inte gör heller. Men jag tänker bara att det bästa som jag kan göra är att bara finnas där som en vän till båda och bara göra det bästa jag kan för att stötta. Livet går ju vidare och det finns alltid ett ljus i mörkret.

Okej, nu till nåt annat. Förra veckan var vi på studiebesök inom skolan till Katolska kyrkan. Har aldrig varit där tidigare och lär väl inte återvända dit igen. Vi var även till Pingstkyrkan i fredags, oxå på studiebesök. Och alltså jag är en väldigt öppen person. Jag är öppen för att lära mig nya saker och höra vad andra tror på. Jag tycker det är intressant att veta hur andra tänker och ser på saker och ting. Men däremot blir jag provocerad inombords av människor som påstår att det heterosexuella äktenskapet mellan man och kvinna, är det enda rätta och det är bara så det ska vara. För jag håller verkligen inte alls med. Det finns så otroligt många olika sexuella läggningar och könsidentiteter. Och när de står där och säger att "Vi accepterar alla och alla är välkomna i den här kyrkan" men sen påstår de att en inte kommer till "himlen" om en är något annat än just straight. Jag vet inte, det går bara inte ihop i mitt huvud. Och när en vet vad det är en står för personligen, så är det klart att det tar emot lite grann när någon står och predikar om såna saker. Jag kan respektera religiösa personer så länge de är villiga att acceptera det som jag skulle kalla för mänskliga rättigheter.

Anyways. Det är väl det som har hänt, antar jag. Inte så mycket egentligen. Har varit på skolan, hängt med Anna och Alicia. Just det! Vi var på teater oxå i torsdags. Vi såg på "En Julsaga" av teatrarna från Anderstorp, på Västerbottensteatern. Den var helt okej. Bra scenografi och coola ljud. Men helt ärligt så höll jag verkligen på att somna där ett tag. Jag är nog lite mer för att se på musik och dansföreställningar än just teater. Det är inte riktigt min grej, men de spelade bra i alla fall och det var väldigt många som var där, vilket gjorde mig väldigt stressad men det gick ändå bea.

Men nu ska jag avsluta det här inlägget nu. Har inte direkt så mycket att skriva om, så nu sätter jag punkt. Hoppas ni haft en bra vecka och en skön helg.


“Friendship is the hardest thing in the world to explain. It's not something you learn in school. But if you haven't learned the meaning of friendship, you really haven't learned anything.”

- Muhammad Ali

Likes

Comments

View tracker

Idag var en historisk dag, för idag fick hela världen veta vem USA's nästa president är. Donald Trump

Jag minns inte hur tiden var innan Barack Obama blev president. Jag menar, jag var ju trots allt bara 12 år. Men jag minns att min pappa hade en bok om honom, som heter"Dreams From My Father: A story of race and inheritance". Och i den boken så finns det ett citat av Obama där han skriver; "You see, a rich country like America can perhaps afford to be stupid." Vilket jag tycker låter ganska accurate at this point.

2015 legaliserades samkönade äktenskap i USA (bättre sent än aldrig) och för många var nog det den lyckligaste dagen i deras liv. Från och med den dagen och många andra efter det, såg det ut som att framtiden var ganska ljus. Barack Obama var och är USA's första och enda African-American president nånsin. Och jag är glad över att jag lever i en generation som är så öppen för såna förändringar.

Men aldrig hade jag trott att jag som 20 åring skulle tvingas se på när en person som Donald Trump blir vald som president över världens mäktigaste land. Vi gick från USA's första mörkhyade president till en vit, rik, cis-man som har såna rasistiska, homofobiska, sexistiska, funkofobiska och bara helt fruktansvärt nedvärderade åsikter om andra människor.

Jag personligheten har aldrig varit speciellt intresserad av politik överhuvudtaget då jag tycker att det är ett alldeles för stort ämne för mig att kunna ta del utav, så jag har svårt att förstå hur det hela verkligen går till, speciellt i ett land som USA.

Men idag när jag kom hem från skolan, så kände jag mig bara frustrerad, arg och helt enkelt upprörd över hela den här situationen. Jag är inte så högljudd av mig som person och är därför inte alltid så vocal om mina personliga åsikter. Men jag vet vad jag står för och jag försöker alltid stötta det på eye eller annat sätt. Och gällande det här ämnet så tycker jag att det är minoriteterna som borde lyftas fram! Te.x HBTQ rörelsen, Black Lives Matter, kvinnors rättigheter, säkerhet gällande vapenlagarna och allt där emellan. Jag vill inte höra om en till ung person som har förlorat sitt liv på grund av sin hudfärg eller en person som blir trakasserad och överfallen pågrund av dens sexuella läggning eller könsidentitet. Jag vill inte se en massa vita, rika, cis-män med liknande åsikter som Trump, hyllas för deras "goda insats i samhället" när det inte alls är dom som förtjänar att få lyftas fram.

Och nu försökte jag att formulera mig så gott jag kunde. Jag har ganska svårt för att göra det när det kommer till så stora ämnen som alla har åsikter om. Men jag tror ni förstår poängen.

Nu ska jag försöka sova bort dessa 24 timmar som tagits upp av min tid pågrund av, vad Clara Henry kallade för, en "behårad ostbåge". God natt.

"Change will not come if we wait for some person or some other time. We are the one's we've been waiting for we are the change that we seek."

-Barack Obama

"Success isn't about how much money you make, it's about the difference you make in people's lives."

-Michelle Obama

Likes

Comments

24 timmar har gått sen jag åt en riktig måltid, mat. Har varit dålig på att äta de senaste timmarna och snart känner jag inte ens att jag är hungrig. Men jag måste äta nåt snart! Vill inte må så här. Hoppas att det blir någon god middag sen när mamma kommer hem från mormor.

Igår var jag med Maria på stan. Vi gick på Subway och åt en sen lunch. Det var riktigt trevligt. Så vi bara umgicks i några timmar. Hade bestämt med Norin och Alicia att vi skulle hem till dom och ha myskväll. Så ungefär vid 17:00 fick jag hämtning av Norin vid busstationen. Han skulle på Jysk och Elgiganten, så då följde jag med. Efter det for vi hem till mig så jag kunde packa med några saker i min väska. Vi for även på ICA och köpte lite chips och dipp, sen åkte vi bara hem till han där Alicia var och så hade vi filmkväll alla tre. Vi såg på The Conjuring 2 och The Babadook. Och jag som hatar att se på skräckfilmer! Jag vet inte varför men jag har bara alltid varit känslig för skräckisar och jag är dessutom väldigt mörkrädd, så det gör ju inte direkt saken bättre.

Efter vi hade sett The Conjuring 2 skulle Norin "bara gå på toan" och Alicia ba "ska vi öppna fönstret så vi får in lite luft" (fönstret som var precis bredvid mig. Och helt plötsligt kommer Norin upp där med sitt huvud i en fucking mask och skulle skrämma livet ur mig! Alltså jag trodde på riktigt att mitt hjärta skulle hoppa ut ur bröstkorgen. Sen efter att jag hade varit på toan inne i det stora huset och skulle gå ut igen till baracken (för dom har precis flyttat in i ett litet hus där på gården), då kom Norin fram igen med i den där jävla masken och ba skrek. Då hade han alltså gått ut och gömt sig på sidan om huset i väntan på att skrämma mig, igen. Men ärligt talat så hade jag nästan förväntat mig det, för Norin och Alicia vet hur rädd jag är för sånt där, så man vet fan aldrig med dom.

Vi såg lite på Morran och Tobias oxå, så det lättade upp stämningen lite grann. Sen kollade vi lite på YouTube videos, åt chips och drack cola, bara myste helt enkelt. Det slutade med att jag sov over där och jag tror att jag somnade vid 04:00 nån gång och blev sen väckt vid 08:00. Då hade Norin och Alicia inte sovit nåt alls.

Alicia var iväg till djurveterinären idag för att dom skulle avliva hennes katt, Molly. Och asså jag har nog aldrig sett Alicia så ledsen förut. Tycker det är så jobbigt att se någon som man bryr sig om, må dåligt. Man vet liksom inte vad en ska säga eller vad en kan göra. Smärtan är ju oändlig när man förlorar någon som betyder så mycket för en. Det finns liksom inget annat man kan göra än att bara känna det och försöka fortsätta kämpa vidare mot morgondagen.

Så det blev en spontan övernattning borta i Norra Bergfors. Samma dag som årets första snöflingor föll från himlen, kylan svepte in och nätterna är nu mörkare än nånsin. Helt sjukt egentligen, att det har gått ett helt år sen jag var där sist och sov över. Men då sov vi ju i Norins gamla rum, så det blev lite annorlunda den här gången. Mysigt men annorlunda. Det är så sjukt bara hur mycket som kan förändras på ett år, samtidigt så kan det kännas som att ingenting har förändrats alls.

"I think if I've learned anything about friendship, it's to hang in, stay connected, fight for them, and let them fight for you. Don't walk away, don't be distracted, don't be too busy or tired, don't take them for granted. Friends are part of the glue that holds life and faith together. Powerful stuff."

-Jon Katz

Likes

Comments

Morgonen idag kändes riktigt jobbigt. Missade bussen som går från mig 08:03, så jag cyklade ner 10 minuter innan bussen från stan gick, och jag missade den oxå, så det vara bara att vända hem igen. Fick vänta på 10:30 bussen istället, så jag var framme på skolan vid lunch. Och jag var så trött. Kändes som att jag skulle somna sen när jag satt i datasalen. Orkade knappt jobba.

Började se en dokumentär idag på Netflix som heter "3 1⁄2 Minutes, Ten Bullets" och handlar om mordet på den amerikanska 17 åringen, Jordan Davis.

Jag kan ju medge att det var svårt att hålla tårarna tillbaka. Så heartbreaking. Och det gör mig så ledsen och på nåt sätt arg inombords att en helt vanlig person, ung som gammal, bara kan gå på gatan och några sekunder senare bli skjuten till döds, bara för att hen råkar ha mörkare hy än den som skjuter. Och det ska på något sätt anses vara ett hot om den personen har mörkade hudfärg än en själv? Alltså det går inte ihop i mitt huvud. Det är bara så fucked up. Hur som helst så tyckte jag att det var en ganska bra dokumentär, öppnade upp ens ögon på nåt sätt. Kan gärna rekommendera den till er som letar efter nåt att kolla på.

Anyways. Igår var jag barnvakt åt Tuva, min systerdotter. Innan det var jag på stan en stund efter skolan med Alicia och vi gick på MAX och käkade middag. Sen följde hon med hem till min syster i väntan på skjuts och det var första gången hon var där. Så vi satt faktiskt barnvakt tillsammans efter att Stina och Matte hade varit, för dom skulle på föräldramöte angående Tuva. Så det blev en riktigt mysig och trevlig kväll. De bondade som direkt, Alicia och Tuvis. Det märktes att hon gillade Alicia och det var supergulliga att se. Hon är som i en fas nu, Tuva, att hon ska klättra upp och ner på allting om och om igen. Och hon har så sjukt mycket energi. Det tar liksom aldrig slut!? Om en ändå kunde få lite :) Men så då var vi där en stund. Alicia for hem vid 19:00 nån gång, vilket var ungefär då jag la Tuva i sängen. Så då gjorde jag välling åt hon, vilket var första gången som jag nånsin gjort det, sen fick hon ligga där under täcket i sin fina gröna Djungelboken pyjamas och bara klunka i sig vällingen med sin favorit snuttis. Sen släckte jag lampan i hennes rum och bara satt i vardagsrummet en stund tills Stina och Matte kom hem igen. Så då satt vi där och pratade lite, sen fick jag skjuts hem av Matte. Så det blev en väldigt bra dag och mysig kväll.

Gick på stan en stund efter skolan och träffade då Alicia på ICA, så då gick vi på Espresso House och bara satt där en stund och fikade lite. Hon skulle på Dallas och käka med Norin och frågade om jag ville följa med, så då gjorde jag det. Dom var inte på skolan alls idag, så det var mysigt att bara att hänga en stund. Var ett tag sen vi var nånstans och käkade alla tre tillsammans utanför skolan. Byt it was nice! Norin var ju i Ö-vik igår och tatuerade handen, så jag fick se den idag och alltså den är så sjukt snygg! Jag blir alltid lila sugen på att själv tatuera mig när andra runt omkring mig pratar om det. Och jag har några idéer som jag har haft i huvudet ett tag, vad jag skulle vilja göra. Men vet inte riktigt hos vem och när i så fall? Önskar faktiskt att jag kunde få jobba lite under lov och sånt så jag kunde få in ännu mer cash än vad jag får av CSN. Det räcker liksom inte hela vägen.

Men nu ska jag släcka lampan och försöka sova. Imorgon är det fredag, äntligen! Sen har vi lov i en hel vecka. Ska stå på loppis med mamma nu på söndag och sälja lite grejer, så det kanske inte blir så mycket sovmorgon för mig nu under helgen. Men sen kan jag sova hur länge jag vill, vilket ska bli riktigt skönt!


"Don’t walk in front of me, I may not follow. Don’t walk behind me, I may not lead. Walk beside me. Just be my friend"

-Albert Camus

Likes

Comments

Har ni någonsin varit med om att en har varit så ledsen att det känns som att man får typ en blackout, för en gör saker som man annars kanske inte borde ha gjort eller att man reagerar på ett visst sätt som inte alls många skulle ens gissa?

Idag var det en sån dag för mig. Jag var på stan en stund efter skolan, köpte två nya tröjor och kände mig ganska glad över det. Sen ringde mamma och tydligen var hon oxå på stan, så hon erbjöd skjuts. Men då skulle hon göra några saker innan vi for hem, vilket gjorde mig irriterad av någon anledning. Gillar inte att vara på stan när det är så mycket folk där och man ändrar sina planer en smula och det är ganska typiskt min mamma att hon drar ut på saker ibland. Men vi skulle på Coop sen och handla, för jag hade sagt att jag kunde följa med. Men på vägen dit så började vi bråka om småskit och jag blev upprörd, vilket ledde till att jag fick typ ett sammanbrott och bara grät från ingenstans. Och jag brukar aldrig gråta inför mamma, inte ens för någon. Så jag vet inte varför det kom just där och då. Men tror att det var för att jag kände mig så stressad inombords och ville inte sitta still i en bil med någon som jag bråkar med. Jag kände mig så instängd på något sätt. Har sovit ganska dåligt den senaste tiden oxå och inte ätit så bra, så jag var bara trött och ville hem. Och eftersom jag blev sådär upprörd, skjutsade mamma hem mig. Men när jag kom hem så rasade allt. Hatar när jag blir sådär, känner inte igen mig själv i spegeln. Det enda jag ser är bara en mörkare version av mig själv och jag gillar inte henne. Det slutade i alla fall med att jag kröp in i duschen och bara satt där i typ 20 minuter under det varma rinnande vattnet. Jag vet inte varför, men på senare tid har jag märkt att det känns alltid bättre efter jag har tagit en lång dusch. Det är som att allt det dåliga inom mig bara rinner av och jag kan andas igen. Som inget nånsin hänt. Det är ganska skönt faktiskt. En väldigt lugn känsla.

Näe, fy. Vilken snyfthistoria det blev nu. Det var inte menat. I'm sorry. Jag bara kollade igenom min blogg och insåg att jag inte har skrivit på ett tag. Så det här blir min uppdatering. Blev en väldigt mörk en, men ibland så får det komma sånna. Livet ser inte alltid så ljust ut och verkligen inte nu under den här mörka årstiden. Tror att den påverkar mig väldigt mycket, det känns i alla fall så.


"At heart, I have always been a coper, I've mostly been able to walk around with my wounds safely hidden, and I've always stored up my deep depressive episodes for the weeks off when there was time to have an abbreviated version of a complete breakdown. But in the end, I'd be able to get up and on with it, could always do what little must be done to scratch by."

-Elizabeth Wurtzel

Likes

Comments

Hello, it's me

Klockan 14:30 vaknade en trött och förvirrad.. jag?
Alltså jag älskar att sova and I'm damn good at it! Men att vakna så sent.. Jag vet inte, det känns inte alltid så bra. Aja!

Nu är PBL veckan över i alla fall. Har kanske inte nämnt det tidigare? Men vi har haft PBL på skolan, vilket betyder att jag inte har haft några vanliga lektioner under hela den här veckan. Utan vi har bara pratat om politik, för temat den här gången var det Amerikanska valet. Så igår efter lunch hade alla tre grupper redovisning om det. Vilket var ganska roligt, för vi fick chips och cola att mumsa på medan vi satt och lyssnade på alla föredrag.

Vi slutade vid 13:00, efter att vi gjort en utvärdering av veckan. Så då fick jag skjuts in till stan av Norin, vilket var nice, för annars hade jag behövt vänta till 14:35 då nästa buss gick. Efter det tog jag bussen hem, sen fick jag hämtning av mamma och då for vi och handlade. Vi åt Tacos till middag. Åt det i onsdags oxå när jag var med Stina och Sanna. Men det var riktigt gott.

Sen satt jag bara i soffan under resten av kvällen och kollade på Idol. Är det någon av er som har följt årets säsong? Tycker det är ganska kul att titta på. En vill väl att det ska vara någon bra som vinner. Själv hejar jag i alla fall på Liam, tycker han är fett tung! Fan vilken talang alltså.. Annars är ju Greg och Oscar sjukt duktiga. Man märker verkligen att det är killarnas år den här gången.

Nu blev det här ett kort inlägg. Men jag är bara så sjukt trött. Ligger och lyssnar på Drake och Lorentz just nu. Tror jag ska kolla lite på American Horror Story snart. Har börjat gå tillbaka till den första säsongen igen, fast jag skummar mest fram till de bästa scenerna (aka. Violet och Tate). Men är det bara jag som typ älskar skolskjutnings scenen med Tate? Alltså hans ansikte när han ska skjuta sitt sista offer... Jag ryser!

Likes

Comments

ibland blir jag så provocerad av mig själv när jag läser mina egna blogginlägg. Jag hittar alltid små stavfel här och där och jag skyller alltid på anledningen till varför det är så slarvigt skrivet ibland, är för att jag tänker så snabbt och åt alla håll, att jag bara måste skriva snabbt för att få ur mig allt som jag tänker på. Minns att jag gjorde ett stresstest på gymnasiet en gång och helt plötsligt var det lärare runt om kring mig som sa till mig "Agnes, du har en mild form av Dyslexi, vilket betyder att du inte kan se den röda tråden när du ska läsa te.x en artickel". Själv har jag aldrig upplevt att jag har Dyslexi, jag menar, jag älskar ju att skriva och hittar jag en bra bok som jag verkligen gillar, läser jag ord för ord. Så det där med att jag ska ha någon form av Dyslexi, är något som jag vägrade acceptera från första stund. Jag vet inte, för mig är det bara främmande och något som ett fåtal vuxna försökte intala mig. Men jag har alltid varit väldigt tankspridd och haft svårt för att koncentrera mig på vissa saker. Inte för att jag har svårt för att sitta still eller så, jag är bara någon annanstans i huvudet. Men nog om det.

Den senaste veckan har det hänt lite saker. I fredags var Amanda på skolan och hälsade på. Såklart försov jag mig så jag hann bara till sista lektionen, alltså en timme innan vi slutade, och jag var så stressad inombords. Men vi gick på stan sen tillsammans, jag och Amanda. Hon köpte några kläder på H&M. Jag köpte oxå en tröja där, vilket jag inte alls hade planerat, för just nu försöker jag att hålla i pengarna eftersom jag spenderat så mycket av lönen från mitt sommarjobb och så var jag ju i Stockholm, så där blev det ju en del shopping. Men jag köpte en tröja i alla fall, här på H&M, en militärgrön hoodie som är hur mysig som helst och dessutom så ser den snygg ut tillsammans med min rosa jacka, tycker jag i alla fall. Efter att vi varit på H&M, gick vi till Gina. Där köpte jag ett halsaband, en till choker (surprised?). Det är bara som ett rosa velvet band, har ett svart sen tidigare, men jag tycker det är så fint. Kan säga att jag har fallit offer för choker epidemin (?) Anyways, efter det gick vi på Dllas och käkade, för jag var så hungrig. Eftersom jag försov mig så hann jag inte äta nånting, så det blev en pizza. Sen sa vi hej då till varann för sista gången på ett tag, sen var jag bara hemma under resten av kvällen.

I måndags fyllde min mormor 80 år! Min fina söta mormor. Mamma hade planerat hela dagen för hon. De for och åt lunch på stan, sen fick mormor gå till frissan, så nu har hon inte grått hår längre och hon blev superfin. Sen på kvällen for vi till Verandan och åt middag. Så det var jag, mamma, mormor, min moster och hennes man, min kusin och hans tjej, och sen två av deras tre barn. Mitt kusinbarn William, som är den äldsta av dom, har precis varit i Sydkorea efter att han var med och vann nån tävling inom skolan. Så jag tror att han kom hem igår. Men fett coolt ändå. Inte direkt många 14 åringar som får åka hela vägen till Sydkorea sådär.

Men så då satt vi på Verandan i alla fall. Maten var god! Men servicen var väl sådär. Mamma hade bokat bord till oss i förväg, så det skulle stå ljus på bordet tillsammans med en fin duk, osv. Men de hade dom på restaurangen inte gjort, så då fick dom duka när vi stod där, vilket var lite stelt. Sen när min moster, som är vegetarian, hade beställt sin mat så hade dom typ glömt bort hennes beställning, så hon fick sin mat mycket senare än oss. Sen sa dom att de hade så många gäster och fullt upp den dagen, även fast det var typ helt tomt i lokalen. Det var inte alls många som åt där. Så jag vet inte, tyckte bara att det var lite oproffsigt. Men annars blev det en trevlig kväll i alla fall och jag sov ganska gott efter att vi kom hem, då kvällen blev sen.

Var in till Kåge igår och käkade lunch med Alici och Norin. Jag köpte en kycklingtallrik som var så god men sjukt mättande. Men det var väldigt trevligt i alla fall. Solen sken.

Ikväll ska jag hem till Stina och äta Tacos till middag med hon och Sanna, samtidigt som jag får träffa Tuva! Alltså det känns verkligen som att det var jätte längesen som jag träffade henne. Men det blir nog en mysig kväll.


"if you cannot get rid of the family skeleton, you may as well make it dance"

-George Bernard Shaw

Likes

Comments

Helt sjukt att det var en hel vecka sen jag satt på den där stolen i Tele2 Arena i Stockholm, och såg en av mina största förebilder LIVE för ANDRA gången! Ochdet enda som jag kunde tänka på var Nicki's vers i Moment 4 Life "No, I'm not lucky. I'm blessed, yes!"

Och jag är så sjukt tacksam över min mamma som lagt ut både sin tid och sina hårt arbetade pengar, på de där biljetterna som jag fick i handen under Julen 2015. Minns att bara att jag skrattade, för jag kunde inte tro det. Jag skulle få se honom igen!

Jag kan inte säga hur många gånger jag har blivit retat för att jag gillar Justin Bieber. Minns en gång under gymnasiet då vi skulle berätta om någon som vi såg upp till, och jag valde att prata om just honom. Men innan jag hann komma fram till varför han betydde så mycket för mig, så hade tjejerna i klassen redan börjat snacka skit om honom. Så jag fick aldrig prata klart. Jag blev avbruten av våran dåvarande lärare och då var det nästa persons tur att prata. Alla lyssnade på de andra, utom mig, bara för att jag nämnde det namnet, Justin Bieber. Förstår inte varför det ska vara sån big deal om en gillar honom eller inte. Jag menar, vi ju bara människor och alla människor har olika intressen. Och när det kommer till musik, så gillar vi bara olika. Det handlar inte om att någon har bättre musiksmak än en annan. Musik är musik och vad en väljer att lyssna på, är väl det en dras till.

Och jag gillar, bland väldigt många andra, Justin Bieber. Och ärligt talat så skulle jag kunna se honom flera gånger om, för han är så sjukt duktig på det han gör, och det vet nog alla som nånsin sett honom live.

Alla har vi den personen som vi idoliserar när vi är små, någon som på nåt sätt följer en igenom livet, även när en blir äldre och kanske intresserad av andra saker. Men jag tycker det är viktigt att ha någon positiv att se upp till. 

Men jag har fortfarande inte riktigt landat sen Stockholm resan. Bara efter den känslan av att ha varit på en så stor konsert som den på Tele2 Arena, lilla jag i ett rum på 40 000. Hela 80 000 helt andra individer, sammanlagt efter två spelningar i rad, där av samma anledning, för att stötta just en människa. En person. Förstår inte hur man inte skulle gå under av att ha så många ögon på sig på en. Kan inte ens föreställa mig vad någon som han tänker på när han står där på den stora scenen. Det är som om hela universum samlats i ett enda rum. Det var så det kändes och så känner jag alltid när jag går på konsert. Det är bara hela universum i ett rum.

i väntan på de 40 000 människor som skulle in


"See, growing up, I always felt like I had to be the best at everything 'cause I just didn't think I was good enough. And maybe if I was good at something, I'd get recognition from that. But I quickly found out that I wasn't going to get the recognition that I wanted or that I needed, because people aren't perfect and by not being perfect you sometimes can disappoint people"

-Justin Bieber

Likes

Comments

Skulle ha lagt ut det här inlägget tidigare, jag vet. Men jag har bara haft mycket att tänka på den senaste veckan, dessutom har jag bara inte orkat ta tag i det. Men här kommer det nu i alla fall. Okej.

SÖNDAG

Vi checkade ut vid 13:00 från hotellet, tog tunnelbanan in till T-Centralen och låste in våra resväskor i skåpen där. Sen gick vi på stan. Jag köpte en rosa bomberjacka på Zara, som är har superskönt tyg på insidan. Den är mycket varmare än den svarta som jag har sen tidigare, men det passar mig perfekt, då jag alltid är så frusen av mig och det blir ju bara kallare och kallare ute. Lite vågat dock för min del att ha en rosa jacka men jag gillar färgen, so I just went for it.

Efter att vi var klara där så gick för att träffa Jojje som satt bara en liten bit ifrån affären. Vi började skriva med varann igår om att vi kanske skulle träffas, för han bor ju i Stockholm nu, så då bestämde det idag. Och det kändes så kul att se honom igen. Han är ju bäst på att kramas! Men det är så sjukt att det var nästan ett helt år sen jag träffade honom sit eftersom han flyttade till Halmstad då. Det är så lätt att man glider ifrån varann när man inte har träffat varann på ett tag, för man kanske inte pratar lika mycket som man gjorde förut. Men känslan var densamma och det var som om att inget hade förändrats. Jag hade så kul!

Så vi gick runt på stan en stund, alla 3, kikade in Urban Outfitters. Jag köpte en tröja, några hårsnoddar och en settingspray. Det fanns även ett litet photoboot där, så jag och Jojje testade att ta några bilder tillsammans men vi fattade ingenting så våra bilder blev helt fail. Och man fick 3 kort med 4 bilder på en rad, så då fick han ett, sen gick vi vidare. Vi gick på Hollister och jag och Maria köpte 3 bodymists var, för de hade 3 för typ 200. Så vi stod i typ evigheter och bara luktade på alla färgglada flaskor. Efter vi hade betalat och gick ut ur affären, sa vi hejdå till Jojje, för då skulle han fara. Alltså vi pratade så mycket under dagen att jag trodde typ jag skulle tappa andan. Vissa människor har man bara så mycket att berätta för, det känns som att man skulle behöva mer tid tillsammans, för man har så mycket att ta igen på nåt sätt. Men då sa vi hejdå till han i alla fall, sen gick jag och Maria och kollade tåget vi skulle ta hem. Efter det gick vi och hämta våra resväskor igen, sen åt vi middag på Burger King som var precis i närheten. Så det blev ju perfekt.

18:30 gick tåget hem. Rummen är otroligt små, med 3 bäddar och ett handfat. Känns lite klaustrofobiskt men det funkar. Jag ligger i sängen högst upp just nu när jag skriver det här. Lyssnar lite på musik men jag är så sjukt trött, tror jag ska sova snart, så jag orkar vidare imorgon när vi ska upp tidigt. 09:00 går bussen från Bastuträsk in till Skellefteå centrum. Längtar faktiskt till jag kommer hem, så jag bara får ta det lugnt. Det är så stressigt att resa så här tycker jag, för en vill ju hinna med så mycket som möjligt men samtidigt måste man ju få tid att bara chilla.

Purpose Tour merch: Merch stoppet utanför Tele2 Arena

Highlighter Palett - Solstice, från Sleek Makeup, Sephora smoothing body scrub - Green Tea, Sephora puder: Sephora.

Chockers: Punkt Shop.

Visa Cove, Willow Cove, Silver Strand Beach bodymists: Hollister.

Genomskinlig orange/röd/guldig t-shirt, velvet hårsnoddar, Mario Badescu facial sprey: Urban Outfitters.

Likes

Comments