View tracker
Postad i: Hästarna & Ridningen

Min ridhistoria... Vart ska jag börja? Den är lång och jag har stött på så mycket motgångar. Men läs vidare om ni är nyfikna!

Min mamma har alltid haft häst, hon har jobbat i stall (så man kan säga att jag har gått i hennes fotspår när det gäller hästarna). Mamma slängde upp mig på en häst när jag var två år kanske? Började inte rida då direkt men jag fick väl sitta på en häst tillräckligt många gånger tills jag kunde börja rida själv. Började rida när jag var fyra år.

Mamma hade en häst som hette Nikita. En fin skimmel med ett otroligt temprament. Jag red på en ridskola som finns ute på Värmdö, Siggesta. (Rekommenderar verkligen Siggesta för alla som vill börja!) Minns en dag när mamma visade mig en shetlandsponny, en fux med bläs, Gigant hette han, han skulle bli min! Jag fick honom men han kastade av mig hela tiden, kunde liksom inte rida själv. Jag var 6 år gammal på denna tid, hade ändå åldern inne för att lära mig. Vi sålde honom till en tjej som även ägde hans bror så det passade perfekt!

Jag fortsatte på ridskolan och i samma veva spelade jag fotboll och innebandy. Mamma satte föl på Nikita, vi betäckte henne med Marwin 942 (som tyvärr inte finns längre). Den 28 maj 2007 kom Shakira. Och det måste nog vara det mest häftiga jag gjort i alla år inom hästvärlden. Tyvärr sålde vi både Nikita och Shakira till helt fel personer och ingen av dem finns längre. Älskar dessa hästar.

Nikita & Shakira

Mitt fotbollslag lades ner 2008, jag slutade på innebandy rätt tidigt också. Så ville mamma att jag skulle ha en egen ponny. Red lite ponnysar i stallet vi stod i då men det är enklare att utvecklas med en egen. Vi kollade runt och hittade en mörkbrun maxad b-ponny. Jag dog, hon var så söt. Syster Yster, jag tackar dig för allt du lärt mig. Jag har lärt mig ALLA grunder på henne, BÄTTRE LÄROMÄSTARE FINNS INTE. 9 juni åkte vi till upplands bro och hämtade min älskade ponny som kom på natten till den 10 juni. Hon hade åkt från Östersund nämligen med en lastbil.


(bilden är från min första sommar med henne)

Har haft så kul med henne! Vi tävlade maskeradhoppning på 30 cm (!!!) och jag var så stolt.


(från maskeradhoppningen)

Men, vi flyttade till fågelbro. Till kollektivstallet som fanns där. Det var bara massor av ponnytjejer så jag hängde verkligen där tjugofyra/sju. Där började jag hoppa med Yster och lärde mig hoppgrunder. Ville bli hoppryttare och jävlar vad tuff jag var då. Var verkligen inte rädd för något. En cool grej med Yster är att hon har slängt av mig en gång och rivit en gång. Det är sjukt. Men hon är gammal fälttävlandsponny. Hur som, året var 2010 och jag ville utvecklas. Jag älskade Yster mer än allt men jag blev alldeles för lång. Och jag behövde utmaning för att bli en bätte ryttare.


Efter alla dessa underbara år med min älskade tjej tog jag och mamma beslutet att köpa en större ponny. Någon som har bra meriter i hoppning. När vi flyttade till fågelbro så stod en ponny i stallgången första gången jag var där. En skäck. Jag fastnade för henne men sa inget till någon då det bara var så konstigt att jag fastnade för henne. Hon blev tillsalu. Då säger mamma en dag att vi kanske ska kolla om vi kan provrida henne? Jag blev överlycklig. Stella, importerad från Tyskland. Hoppat MSV-klasser där och har väldigt bra tempo men är otroligt stark.

Den andra augusti tvåtusentio blev denna dam min. Jag hatade henne i början, jag bad mamma lämna tillbaka henne. Jag hade lånat ut Yster på foder till en tjej i stallet för jag klarade inte av att sälja henne än. Ville bara ha tillbaka Yster. Jag grät efter varje pass. Hon var förjävlig. Fick nog en dag när hon kastade av mig flera gånger på rad under en hoppträning. Så mamma tyckte att jag skulle testa dressyr istället.

Det slutade med detta:

Ni ser! Dressyren blev min gren. Stella kunde allt tillslut. Tränare bad oss satsa på SM. Folk ville se oss komma långt. Men det blev en sån press. Jag tog hand om Yster, min mammas kompis häst Elmstar OCH Stella som jag dessutom skulle satsa på. Jag hade för höga krav på mig själv så jag gav upp. (Nu börjar jag gråta när jag skriver detta). Jag sålde min bästa vän, min allra bästa vän. Som jag nu inte har fått träffa sedan 2012 trots att hon står i ett stall sju minuter ifrån mig.


Nu är jag dock tillbaka med hästarna efter min långa paus och ska egentligen vara på storhäst nu. MEN har fått chans att rida en så fin ponny så nu ska vi se vad vi kan hitta på med honom! Blir förmodligen en samma resa som med Stella men det är bara kul. Mina band blir ju så otroligt starka till sådana hästar. Men berättar mer när jag får berätta mer och när jag kan berätta mer.

​Och slutligen: Per Dahlgren, min första hopptränare. Sigrid Bergåkra, världens bästa dressyrtränare. Martin Ågevall, också världens bästa dressyrtränare. Tack! MEN, Jenny Andersson. Personen som blev min storasyster, tack vare dig är jag den ryttare jag är idag. TACK för allt du gjort för mig. Kommer alltid älska dig!!! 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker
Postad i: Personligt

Hej på er/dig.

Jag tänkte börja blogga igen! Kul va? Pratar med mig själv just nu eftersom att ingen vet att jag bloggar ännu 😉

Jag heter Agnes Andersson Johansson och har världens längsta namn. Jag är 17 år gammal och går ettan i gymnasiet där jag läser på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap. Jag hoppade av gymnasiet förra året då jag hade ett otroligt turbulent år, så jag började jobba i ett stall som heter Stall Fågelbro. Jag var stallpersonal och hade nog bästa sommaren på länge, dock är jag faktiskt 17 år och behöver vara med mina vänner ibland också och få vila (stalljobb är otroligt fysiskt krävande så det tar även psykiskt tillslut) så jag sa upp min heltidstjänst där för att börja skolan igen.

Som ni då märker så håller jag på med ridning. Jag har ridit sedan jag var 4 år tror jag (??) men det kommer en liten "historia" om det sen. Jag gymmar även en hel del och jag tycker det är en väldigt bra kombination att gymma och rida. Det gjorde jag nämligen inte förr när jag var yngre 😉

Jag tänker verkligen försöka blogga nu men vill inget med detta, tycker det är skönt att skriva av mig och sen gå tillbaka till detta om några år och titta 😊 Hörs sen!


​Här är en dålig bild på mig!! 

Likes

Comments

View tracker

Se mina bilder på instagram!@a.anderssonj