Nu har det gått exakt en vecka sedan vi plussade. Morgonen den 25/11 när vi tog testet så var det rätt mycket blandade känslor kan man säg. Minns hur mycket jag skakade och kunde inte riktigt ta in det, även om jag en vecka tidigare haft mina aningar fram och tillbaka. Filip däremot har varit mer glad över det hela och pussar redan på magen. Jag tänker fortfarande på att det kan bli MF, och vill inte hoppas för mycket innan v12. Detta var inte planerat men givetvis ett glädjande besked. Finns ju inget som toppar ett barn?! en mix utav mig och den jag älskar mest i världen, känns så oerhört spännande och kul.

Har även hunnit med ett besök hos Barnmorskan Barbro i onsdags 30/11. Vi gick igenom det mest grundläggande som kost, vanor och livsstil. Bf är 27 Juli som det ser ut nu, och det känns såå långt borta? Nästa besök blir iaf den 12 Januari för inskrivning. Idag gick vi in i vecka 7 (6+0) och symptomen hittills är att brösten växt en hel del och ömmar, magen är svullen speciellt efter måltider, byxorna börjar bli trånga och jag ser redan gravid ut.

Vi har även berättat för min mamma, min syster och Filips föräldrar. Jag träffade Mamma på stan då hon var här från Älmhult i Måndags och hon pratade på om barn osv sen sa hon kan ni inte skaffa en liten så jag kan köpa massa fina kläder? Då flög de bara ur min mun och jag svarade henne tänk om vi redan gjort det? och tårarna rann för min kind (alla hormoner haha). Mamma blev såå glad och kramade om mig men berättade även att hon hade de på känn och hade tänkt fråga mig sist vi träffades för en vecka sedan. Men då hade jag inte en aning om det, mer än att jag åt som en häst haha. 

Här nedan är magen igårkväll, såååå svullen 

Likes

Comments