Hon sökte alltid uppmärksamhet hos dem som alltid hade påpekat hennes kropp, dem som alltid sa "din kropp är dröm" "vilken röv du har" "vilka störa bröst" osv.
Hon sökte uppmärksamhet hos dem som sa vad hon ville höra för att få vad de ville, hon sökte uppmärksamheten hos dem som gjort henne illa.

För ingen av dem uppskattade någonsin vem hon var eller hur hon var. Allting dem var ute efter efter var hennes kropp och de va precis vad dem fick.

Ingen vet fortfarande varför hon gav sitt allt till dem, eller varför hon sökte uppmärksamhet hos andra bara hon vet de.

Hon ät rädd för att bli dömd, hon är rädd för att få den stämpeln ingen tjej vill ha.

Hon är rädd att aldrig bli tagen på allvar eller ens tro på att någon vill ta henne på allvar.
För varför skulle någon vilja ta henne på allvar om ingen har gjort de hittills, inte ens hennes så kallade styvpappa.

Jag menar vem skulle inte va rädd efter att få höra ord efter ord, lovord efter lovord, blick efter blick.. och som tillslut alltid fick höra att "allting bara va för att dem vill ligga med henne"

Hon kom till den gränsen där hon gav sig själv En chans att gå vidare och ta sig ifrån allt ont och allt hon själv gett sig in på.
Hon älskade sig själv och hade förlåtit sig själv för vad hon gjort mot sig själv under dessa tre år.

Till en dag när hon tryggt duschar i sitt hem, den dagen för hon inte var medveten om att hon kommer skadas för förmodligen resten av sitt liv.

Hon duschar när hennes styvpappa frågar om hon kunde öppna in till toaletten för att han behövande kissa snabbt. Självklart öppnade hon med tilliten till han skulle kissa sen gå ut så fort han var klar. Men hon visste inte att han hade en åtanke.
Toaletten hade mörka drapperier som gjorde de omöjligt att se igenom.
Hon fortsatte i vilket fall och duscha till de går 3-4 minuter och hon börjar undra vad han håller på med, hon ställer frågan och får till svar "jag är klart snart"

2-3 minuter till går och hon säger kan du gå ut för jag är klart strax så jag kan gå ut.

Hon hör att han spolar och då stänger hon av duschen i väntan på att han ska gå ut, MEN han går inte ut utan då hände de oväntade.
Draperiet öppnas hastigt till duschen där hon, JAG står, naken, sårbar och svag.

Hans blick, den kommer jag aldrig glömma, den blicken som alltid kommer gen mig en klump i magen och som alltid kommer medföra smärta.

Hon skrek, hennes tårar rann, hennes tankar var överallt, hon var rädd.

Hennes styvpappa hade precis försökt med något som tack o lov inte gick till något mer allvarligt... men med de som hände räckte för att hon skulle bli förstörd, det räckte för att hon skulle ändra sin bild av vad hon ville åstadkomma.

Tänk att han gjorde de trots att han visste mycket väl om vad hon gått igenom och allt som har förstört henne förut.
Men han min så kallade styvpappa valde den dagen den 1a oktober att förstöra och ta sönder en ung flickas bild på sig själv.

Blickar hon aldrig kommer glömma, människor hon aldrig kommer förlåta, saker hon alltid kommer ångra och tomma ord hon alltid kommer få höra.
-
Men än får hon frågan
"Varför ser du ner på dig själv?"

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments