Man behöver verkligen inte ha någon man i sitt hus, tjejer kan själv!

Jag håller ju på små renoverar mitt hus lite, det är verkligen inte det vackraste huset i Arjeplog. Så med lite färg så går allt att fixa. Tänkte visa er min trapp som jag & min kära mor fixade så snyggt.


Så här såg det typ ut när jag flyttade in i huset. Trappen var ganska trasig, det var jätte jobbigt på vintern för det blev ju is där i sprickorna & groparna så det var ju livsfarligt att gå på den.


Här har vi använt cement & lagt där det var trasigt. Tänk nu på att det är första gången jag gör sånt här, så det blev ju inte super rakt eller så men jag är otroligt stolt över mig & mamma att vi gjorde det!


TAAAADDAAAAAA! Så här blev trappan när jag målat klart den som grunden & räckena till svarta. Ni ska veta att alla gubbar som sett det här är otroligt chockade över att brudarna klarade det här själv... Kände typ bara BAAAAAM IN YOUR FACE! att vi tjejer är grymma & kan så mycket som alla grabbar som tror dom är bäst på allt. 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Som rubriken säger, ibland mår man inte så bra. Det är viktigt att förstå att vissa personer kan ha det jätte jobbigt. Man behöver inte ha brutit ett ben för att det ska se ut som att man mår dåligt. Man kan också må dåligt inom sig.

Det är viktigt att prata med någon när man mår dåligt. Alla förstår inte, men sök då hjälp av någon som kan. Jag önskar att jag hade sökt efter hjälp direkt när jag börja må dåligt. Min läkare gav mig bara sömntabletter som gjorde att jag mådde jätte dåligt i 2 dagar efteråt. Jag ville ju bara komma dit för att prata & att dom skulle lyssna på mig. Så om ni söker hjälp, känn verkligen att dom lyssnar. Annars byter ni till någon annan. För det är hemskt när ingen förstår en & man vill bara förklara för det är ju ett stort steg att bara söka efter hjälp.

Jag har varit med om så mycket nu på sistone & min hjärna hinner inte att arbeta klart om allting direkt så det ligger kvar & tillslut blir det för mycket! Jag är otroligt tom för jag går på anti-depressiva tabletter. Men jag HATAR dom. För dom gör så jag blir helt tom i kroppen, jag har inga känslor, blir varken glad eller ledsen. Tabletterna ska ju göra så jag inte får ångestattacker osv. Det får jag ändå vissa gånger, inte lika mycket men nog får jag ångest.

Har mardrömmar varje natt, det lugnar aldrig ner sig. Jag vaknar väl 4-6 gånger om natten så jag har jämt ont i huvudet när jag ska gå upp. Är helt slut helt enkelt i kroppen, vilket gör det jävligt svårt att bli motiverad att ens gå upp för att göra dagens sysslor eller att gå till jobbet.

Det händer helt enkelt för mycket i mitt liv just nu, jag känner oro & stress varje dag & varje kväll. Förmodligen därför jag har såna hemska mardrömmar. Jag drömmer om allt & alla. Dom är SÅ JÄVLA verkliga. Ibland vaknar jag i paniken & kan ringa till min mamma & fråga om hon lever. För hon dog i drömmen. Det är otroligt läskigt.

Mina ADHD tabletter Elvanse ska hålla i 13h. Men tar jag dom kl 7.00 på morgonen så blir jag så jävla trött mitt på dagen, jag blir ofokuserad & trött.. Otroligt jobbigt! Hoppas verkligen att det här går över & jag får bli mig själv igen.

Likes

Comments

Nu har jag landat på Scandic plaza hotell i Umeå. Verkligen ett jätte fint hotell & för att vara hundrum så bor man på 9:onde våning. Brukar typ alltid vara längst ner på hotellet & det är super tråkigt bara för man har hund men detta hotell får fan 5 av 5 toasters för det. Jag älskar att sova på hotell, det är så jävla mysigt & det är lugnt & skönt.

Jag har ju varit hos mamma i Sandviken nu ungefär i 3 veckor nu. Fortfarande har jag ångest & mår inte jätte bra. Det är verkligen till & från men det blir aldrig lugnt i huvudet. Men imorgon har jag fått en läkartid på psykiatrin i Piteå med min kontaktperson & läkare så hoppas att dom har något jävligt bra på gång. För såhär orkar jag inte må, det här är inte jag! Jag är en glad person. Men just nu är jag tom & det är inte ofta personer få se mig ge dom ett leende. Vilket är jätte jobbigt för jag är så less på just allt.

Så jag hoppas & håller tummarna att dom ser mig som en människa, inte en människa med adhd endast. För nu behöver jag hjälp, inte nya mediciner eller sömntabletter eller vad dom nu kommer på som förr. Nu får det vara nog!

Nemo är så gullig som jämt går & lägger sig under sängen. Han är verkligen ingen hund som vill ligga i sängen jämt, får han absolut välja själv så ligger han under sängen. Men man kan ju inte motstå att få mysa med han i sängen den lilla gulleplutten.

Likes

Comments

Jag har ju lyssnat på ljudböcker om adhd. Men den jag hörde nyss var faktiskt Viktor Frisk bok Min superkraft. Som jag tyckte var otroligt bra. Senaste jag hörde var att han ställer frågor till en överläkare i psykiatri & medicinsk forskare som heter Simon Kyaga Vad händer egentligen i mitt huvud?
Vilket jag verkligen tycker att ALLA ska läsa är den här boken!

Dessa frågor är så jävla bra frågor. Kopierar några st ur boken!

VARFÖR TAPPAR JAG ALLTID BORT SAKER?
Det ligger lite i själva tillståndet när man har ADHD. Man är så extremt uppmärksam på något helt annat att man inte tänker på var man lägger saker. Och för att komma ihåg var man har lagt saker krävs det att man är närvarande i just den stunden.
Det finns ju några klassiska minnesknep att ta till. Som tex. att man sjunger högt: "Nu lägger jag nycklarna på bänken..." Då tvingas man att vara uppmärksam på vad man faktiskt gör just då & så fastnar det bättre.

VARFÖR SÅRAR JAG MÄNNISKOR & SÄGER SAKER SOM JAG EGENTLIGEN INTE MENAR?
Ett av det karaktäristiska dragen av ADHD är bristfällig impulskontroll, det vill säga att man gör saker som inte är så genomtänkta. & det är faktiskt en biologisk funktion. Den del av hjärnan som kallas för främre frontalloben styr bland annat sociala funktioner, tex. att vi tänker efter vad vi gör & vad vi säger till andra människor. & det är faktiskt väldigt komplicerat att hantera sociala samspel, särskilt när det är många personer inblandade. Har man ADHD är den balansen extra svår att hantera.
Men det behöver absolut inte bara vara något negativt. Det är ju ofta roligt att umgås med impulsiva människor, även om det kan tappa bort saker ibland. De har många bra idéer & är ofta kreativa. Men det beror också mycket på vilken miljö & situation man befinner sig i. Jag har tex. flera patienter som är framgångsrika musiker & härligt spontana personer, men de behöver hjälp med det administrativa, som betala räkninar & skicka fakturor, så att det kan ägna sig åt att göra musik istället.

VARFÖR KAN JAG PLÖTSLIGT BLI SÅ LEDSEN HELT UTAN ANLEDNING?
Det kan jag inte direkt svara på, för man vet inte riktigt vad det beror på. Men har man ADHD är det väldigt typiskt att man växlar stämningsläge under dagen. Många känner sig tex. väldigt glada på förmiddagen, för att sedan plötsligt bli djupt ledsna på eftermiddagen. Det här är en av de typiska tendenser som man letar efter när man ska ställa diagnosen. Det tex. stor skillnad mot om man har bipolär sjukdom, då varar samma sinnesstämning i flera dagar i sträck.
Många upplever det här fenomenet som ganska påfrestande & det kan kännas jobbigt även för de anhöriga, att de inte riktigt vet hur de ska bemöta det. Jag kan tycka att skolorna ibland missar att fånga upp det här problemet - allt handlar inte om inlärningssvårigheter.

VARFÖR ÄR JAG SÅ KLUMPIG?
Det ingår som en del av symtomen i ADHD, att man har motoriska svårigheter & problem med koordinationen. Det här är några som brukar synas väldigt tidigt, ofta redan när man är riktigt liten. Det är svårt att säga exakt vad det beror på, men man kan konstatera att det är både typiskt & tydligt. En teori är att det handlar om nervceller som integreras på ett annat sätt jämfört med hos en frisk person. Men det handlar också om en utveckling över tid, så problemen kan växa bort eller åtminstone minskas när man blir äldre.

VARFÖR ÄR JAG SÅ GLÖMSK?
Det handlar om återigen om det här med bristande uppmärsamhet. Arbetsminnet är bristfälligt hos dig, det gör att du har svårare att vara uppmärksam, särskilt under lång tid. Ditt arbetsminne är helt enkelt kortare & de orkar inte vara online lika länge som andra. Många funktioner handlar just om arbetsminnet, så när det inte fungerar som det ska leder det till svårigheter. Man kan jämföra det med en människa som måste koncentrera sig väldigt intensivt för att göra något riktigt komplicerat, då klarar man inte att ha en massa distraktioner runt omkring. Det är lite samma sak. Men man kan faktiskt träna upp sitt arbetsminne. Det finns det tex. dataprogram för.

VAR FÅR JAG ALLA BRA IDÉER IFRÅN?
Det är jätteintressant. Man kan se det som att alla har många idéer, men många är mindre bra på att släppa fram dem. Man vill liksom inte förhäva sig & tänker typ "Men inte ska väl jag..." Om man har ADHD har man däremot ofta ett sämre filter & släpper därför spontana igenom flera idéer & är också mer entusiastisk. Sedan är det lite upp till arbetsminnet & andra mentala funktioner hur bra man är på att genomföra idéerna & vara kreativ i handling. Det bästa är många gånger när man kan kombinera en impulsiv & spontan idéspruta med någon som kanske är bättre på att sköta det mer praktiska. Det vinner alla på i längden.

VARFÖR GÖR JAG SÅ IDIOTISKA SAKER?
Det handlar om konsekvenstänkande. Har man ADHD har man också svårt att agera utifrån ett framtidsperspektiv: vad händer sedan om jag gör såhär? Förmågan att förutse framtiden sitter också i främre frontalloben, så allt hänger samman. Det är tack vare den biten av hjärnan som vi vet att vi inte kan gå över kanten av ett stup, för då kommer vi att ramla ner & dö. Hos djur är det medfödd instinkt att inte gå över stupet, det är annorlunda. Vi vet tex. att vi kan göra det om vi har en fallskärm på oss, men det skulle ett djur aldrig göra frivilligt. Vi har den främre frontallobben att tacka för mycket. På gott & ont.

Likes

Comments

Alla har väl hört "plötsligt händer det" om man skulle vinna på en trisslott.

Mamma & jag var påväg till Sandviken från Järbo. Vi pratade om livet & allt man kan kunna komma på, så jag kom på briljanta idén att vi köper trisslotter. Åkte till Statoil & köpte en trisslott, en sommar trisslott & en dubbeltriss.

Jag sa till han i kassan att tänk om jag skulle vunnit 1miljon nu & så är det du som har sålt den till mig. Då säger han "Då skulle jag fått himla ångest". Jag sa att "du behöver inte vara orolig. Jag brukar ALDRIG vinna på sånt här skit".

Mamma tog vanliga trissen & jag tog sommar trissen. Mamma vann 30kr medans jag vann ingenting. Sen skrapa jag ena halvan & mamma skrapa ena halvan. Då mamma säger att 200kr, 200kr & 200kr. Vi kollade chockade på varandra & jag säger att hon måste skrapa den där lilla rutan nedanför. GÅNGER 5!?!!??!?

Vi blev helt till oss, vi skrek av lycka & börja räkna att 1030kr har vi vunnit nu. Jag tog kort på trisslotterna & tänkte att nu måste jag ju lägga ut det här på snapchat. PRECIS när jag har lagt ut det på my story så säger mamma "Nä, jag tror inte vi vann 1000kr". Då har vi alltså missat att ena var 2000kr & 2st 200kr. SÅ JÄLVA PISS!

Vi höll ju på att skratta ihjäl oss & jag som har lagt ut det på my story lära ju skriva att vi har fan inte ens vunnit. Eller jo 30kr. Fyfan så surt. Den lyckas vi fick av att vi trodde vi vunnit 1030kr tills vi inser att vi hade bara vunnit 30kr!

Det är våran tur här i livet, det ska alltid vara nånting när jag & mamma gör nå äventyr.


Likes

Comments

Ha tålamod
Försök förstå att hen gör sitt bästa även om hen inte lever upp till dina & andras förväntningar. Var försiktig med att döma & ge det tid! Dom med ADHD tänker nog flera tankar på hur dom ska göra & det kanske inte blir just på det sättet som du eller dom andra tänkt sig men visa då väldigt tydligt hur hen ska göra sitt uppdrag & bli ALDRIG arg för den inte gjort som du tänkt dig. Stötta gärna med kärlek & uppmuntran, inte genom att peka finger & ge kritik.

Behåll ditt lugn
En person med adhd är impulsiv. Om du är den som tänker rationellt är hen beroende av att du är lugn, klok & tålmodig. Två människor som är impulsiva & reagerar känslomässigt tenderar att överföra detta mellan varandra. Det slutar inte till ett lyckligt slut.

Skäms inte
Jag förstår inte hur man kan skämmas över en person med en diagnos, är inte det ganska coolt att den är annorlunda än att vara som alla andra? Jag säger till alla att jag har adhd & jag tänker bara att antingen älskar dom mig eller så ogillar dom mig. Vad ska jag göra av det? Jag är ärlig. Men varför ska ni skämmas? Det är våran superkraft av vad vi än har för diagnos så är vi superhjältar på något sett! Jag skämmer hellre ut folk för jag bryr mig inte riktigt men dom skäms & det älskar jag att se. För jag kommer komma längre än dom som skäms över allt!

Be om hjälp
Du ska verkligen inte klara allt själv! Det är jätte svårt att veta hur man ska bete sig mot en som har just adhd. Ring en vän, terapeut eller en familjemedlem. Bara du hittar någon som lyssnar på dig eller en axel att gråta ut mot. I det långa loppet stärker det även dig. Har du även svårt att prata med en som har adhd, be om hjälp om det med. Låt någon annan prata med hen eller att någon är med som är klok & kan förklara bättre än dig hur du känner & tycker. Det brukar fungera på mig om någon förklarar bra hur den andra mår osv.

Förlåt dig själv
Dom inte dig själv för hårt när du har tröttnat på hens beteende. Du gör ditt bästa & mer därtill. Dom med adhd mår inte heller bra & förmodligen så dömer dom sig mer än vad du gör. Vi blir bara arga & kan säga vad som helst. Men det är bara för det blir för mycket. Jag har jämt ångest när jag har blivit så arg att jag säger allt jag kan. Jag ber alltid om ursäkt & ibland tar det ett tag innan man får ett godkännande tillbaka men bara du förstår den personen med adhd så tror jag att allt löser sig.

Var medkännande
Det är väldigt enkelt att döma, svårare att ha medkänsla. Ruta inte in & stämpla någon med adhd som glömsk, slarvig, lat & oorganiserad, eller att som att denna person aldrig kommer kunna lyckas eller bli framgångsrik. Människor blir som du ser dom som.

Fokusera på det möjliga
Ställ inte orealistiska krav. När en person med adhd blir stressad kan hen påbörja en tvångsmässigt tänkande kring "tänk om". Då är inte lösningen att skrika eller högljutt påpeka "Men gör det bara" eller "Sluta föra sådant oväsen". Acceptera det faktum att personen i fråga kanske inte är kapabel att göra det du vill, när du vill det eller på det sätt du önskar att hen ska göra det. Om det är något viktigt, se till att vara specifik & tydlig i dina instruktioner.

Tänk vad du vill uppnå
Ibland säger man saker utan att tänka sig för, något man senare ångrar men som inte går att ta tillbaka. Att säga något elakt & att såra en annan människa lämnar djupa spår. Tänk på vad du vill åstadkomma & fråga dig själv om det du vill säga leder till en positiv eller negativ utgång. Det är upp till dig! Du är den kloka av oss(?)

Kontrollera dig själv
Hot uppmuntrar inte till förändring. Att försöka kontrollera andra människor är aldrig effektiv eller lyckosamt. När du inte vet hur du ska motivera din partner,vän eller familjemedlem, tänk på hur du kan förändra ditt bemötande & förhållaningssätt. I slutändan kan du bara kontrollera dig själv, dina ord, tankar & reaktioner.

Ta ett steg tillbaka
Att vara påtryckande & ständigt tala om för någon vad hen ska & inte ska göra är det mest optimala sättet att nå resultatet du önskar. När du är stressad & känner för att skrika, ta istället ett steg tillbaka. Genom att göra det får du tid att andas, koppla av & tänka ett varv till.

Sträck ut en hand
Det är viktigt att lära hen att ta ansvar & att klara sig själv. Men kom ihåg att det finns tillfällen då det är okej att erbjuda din hjälp. Till & med Einstein som också hade adhd hade folk som hjälpte honom. Tex ekonomin är inte en adhds bästa vän. Det finns alltid någonting som är jobbigt för hen & hjälp är det bästa man kan erbjuda då!

Tro på förändring
Även i de tuffaste & mest utmanande tider är det viktigt att komma ihåg att det kommer vara för alltid. Tro saker & ting kommer bli bättre, för det kommer de att bli. Det kan ta tid men ha tålamod. Man blir kanske inte av med all adhd, men får man hjälp fort när man är liten eller när man fått sin diagnos så kan det bara bli bättre. Så be om hjälp i tid!

Fokusera på det du älskar
Glöm aldrig bort det fantastiska egenskaper som den du älskar har. Om det är din partner, kom ihåg att den impulsiva personligheten förmodligen är en av anledningarna till att du blev kär i honom eller henne. Om det är ditt barn, kom ihåg hur det kändes när du höll din nyfödda son eller dotter i famnen för första gången. Om det är din vän, hen måste ju ha gjort dig lycklig av någon av hens egenskaper & därför blev ni bästa vänner.

Prioritera även andra i familjen
En person med adhd kräver väldigt mycket uppmärksamhet & står många gånger i centrum - på gott & ont. Försumma inte andra familjemedlemmar, dom behöver dig också. Se till att ni får egen tid ihop. Gå på bio eller åk iväg & ät en glass tillsammasn. Krama & håll om dom.

Ta hand om dig själv
Adhd-relationer kan, milt sagt, suga musten ur alla inblandande parter. Du kanske inser en dag att du inte skrattat på en månad & att det känns som du har glömt hur det är att le. Ge dig själv tid & gör något som får dig att må bra - ofta!

Taget ur boken Underbara adhd med lite egna ord också.

Själv har jag svårt för att förstå varför folk kan bli less på oss, men det kanske är utmattande. Jag hatar att göra någon ledsen eller såra någon. Det har jag lyckats med flera gånger & jag mår dåligt över det än idag. Jag försöker göra mitt bästa varje dag för att alla ska vara nöjd & ibland krockar det. Jag hatar när någon blir så less på mig att dom blockar mig från livet. Det gör man inte mot en sån som har adhd, ge tid & berätta hur ni känner & andas. Jag blir jätte rädd att nån ska lämna mig & då blir det stressigt i min hjärna & allt bli kaos. Men lämna mig inte för att jag är som jag är, för hur kunde du annars komma in i mitt liv om du inte tyckte om mig? Alla människor har väl dåliga dagar ibland.

Tycker det är jätte hemskt för dom som bara blir bortkastad för att ha en diagnos. Vi ska hålla ihop & tillsammans blir man starkare. Det är skit jobbigt om man blir lämnad av någon för det tär en rakt in i hjärtat. Vi anklagar oss själv & känner oss så oerhört ensamma.

Sen kan vi med adhd bli lite less på er också för ni inte orkar försöka förstå oss. Det är nog det som gör att det blir mycket tjafs & massa skit bara. Men skaffa hjälp. Hade jag vetat att jag hade adhd när jag var liten så hade jag verkligen vilja ha hjälp av en expert!

SÅ TILL ER som klarar ett liv med en som har adhd, ni är guld värd & såna som er skulle varje person med adhd ha i sin närhet. NI ÄR BÄST!


Likes

Comments

Tänkte ta upp det här med medicin. Idag tar jag en medicin som heter Elvanse, tar 60mg varje morgon. Har även testat Concerta & Ritalin. Men dom fungerade inge bra på mig, jag hade fortfarande ilskan i kroppen & det blev bara tokigt med dom.

Elvanse har jag verkligen tyckt om från första början. Den fick mig att få tillbaka koncentrationen & få lite ro i kroppen. Det var dock bara i ungefär 1år den klarade av min kropp. Nu känns den inte alls nästan, jag känner mig inte koncentrerad & jag är trött hela tiden. Jag tar tabletten 1h innan jag ska kliva upp, så jag somnar om & när klockan ringer igen brukar jag vara piggare. IBLAND händer det att jag är pigg men nu senaste tiden så har jag inte ens hört alarmet & jag försover mig.

Den håller väl i ungefär 4h från jag vaknat om det är en bra dag, sen kanske jag går på lunch & sätter mig ned i soffan. Då vänder det, då är jag så trött så jag inte orkar ens ha ögonen öppna och så ska man orka gå upp & åka till jobbet igen. Vilket jag gör, tvingar mig till men när jag kommer till jobbet så är hela eftermiddagen förstörd. Jag kan inte koncentrera mig & jag är bara seg i huvudet, huvudvärk har jag också känt av några gånger & allt bli bara så jobbigt. Jag vill ju ha samma effekt som i början när jag var pigg & hade ork till allting.

Dom säger att Elvanse ska hålla upp till 13h. DET GÖR DEN INTE! Inte för mig iaf. Den försvinner efter 6h kanske, ibland 8h. Det är olika men den känns inte, jag blir så himla låg & efter jobbet orkar jag aldrig hitta på någonting. Jag har verkligen ingen ork att gå ut med min hund ens. Som jag älskar att göra, det är att promenera & va med min hund. Inte ens det orkar jag. Även så älskar jag att va & fiska, gå upp för berg & bara vara ute men inte nu, jag har inte fiskat mycket & jag har inte gått en enda topp!! Helt jävla sjukt.

När man då åker till läkaren på psykiatrin så hör dom inte riktigt på det jag säger & hur jag mår. Dom lyssnar inte. Ibland måste jag säga till dom att "NI HAR INTE ENS ADHD, hur fan kan ni veta det här då?" Och så är det tror jag, dom har inte forskat noggrant i den här diagnosen så dom vet ingenting om hur det är för oss med ADHD. Nån läkare kanske kan, men dom jag varit hos nu kan inte förstå mig. Utan dom tänker väl på vad dom har läst om oss med ADHD & går efter det.

Det kan störa mig! Jag vill inte ens ta tabletter men jag känner ändå att jag behöver medicin för att hålla ut en hel dag. Men jag vill ha bättre hjälp & bättre medicin för att jag ska kunna må bra. Jag är jätte lätt stressad & får ofta ångest över så mycket. Dom ger mig alltså sömntabletter & antidepressiva. Effekten på dom är att dom inte ens fungerar på mig. Jag mår bara sämre. Sömntabletter har jag gett upp med. Antidepressiva tar jag ännu & ingen skillnad.

Jag tror inte att det är bara för ADHD tabletterna jag blir såhär fuckt up men jag vill ju bara få hjälp att få till mitt liv. För det här går ju inte, ni ska bara veta hur sjuka mardrömmar jag har haft i några månader nu. Har ringt till min mamma & frågat om hon lever. Folk måste se oss som människor också, inte bara som en människa med en diagnos. Dom måste förstå att vi kan få fler problem även fast vi har en diagnos.

Nu ska ni inte ta ur min synvinkel på medicin & tänka att allt är skit med medicin för det är inte alltid så. Man måste bara hitta rätt medicin för att det ska gå bra. Det kan ta sin tid & det suger. Men förmodligen blir det väl värt det om man hittar en medicin som passar en. Ni kan alltid testa om det skulle hjälpa er, för vi alla är olika & det påverkar oss olika. Hoppas även ni får bättre hjälp än vad jag har fått. Hörde iaf igår att min läkare har slutat så jag ska få en ny. Hur bra är inte det :D Då kanske jag får någon som fan förstår mig. Annars ska jag bli läkare så ska jag hjälpa alla oss med ADHD att få det bästa hjälpmedlet & massvis med andra olika redskap att klara oss här i livet.

Är det någon annan som har några funderingar eller tips eller bara vill berätta om sina mediciner så skriv gärna i kommentarerna :) Jag är nyfiken på hur alla har det & vad ni får för medicin & för hjälp.

Likes

Comments

I alla mina stora stunder i livet, har hon funnits där. I mina mörkaste stunder, har hon funnits där.
Hon har burit mig, hon har burit mina möbler, hon har suttit på min sängkant när min natt varit som mörkast.
Hon har tagit mig i sina varma trygga armar, när någon annan gjort mig så illa med deras.
Hon har stått vid min sida, suttit tyst vid min sida, tagit mig på oslagbara äventyr.

Lina är den som ger mig dom varmaste kläderna för att själv ta de lite tunnare då det är viktigare för henne att jag har det bra.
Jag säger aldrig att man ska prioritera andra framför sig själv, men för henne är det ett självklart val.

Det, är vad man får, när man har lärt sig att förstå henne.
Det, är vad jag kallar lojalitet i allra högsta grad.

Kombinationen av dig och mig, är allt annat än mild. Du gasar, jag tjoar.
Jag gasar, du garvar.
Gråter du, så gråter jag.
I vår relation, finns inget som heter broms.

Tillsammans med dig, så finner man styrkan att ta livet med storm.

Lina, jag är så oerhört fascinerad av dig, din styrka och ditt mod.
Jag är så fascinerad över det ansvar du har tagit, över din diagnos och ditt liv.
Du skyller inte ifrån dig på någon diagnos, du tar tag i den. Du har lärt dig att hantera den och du förstår dig själv så mycket bättre än vad många andra gör.
Det, för mig är ansvar.

Jag är så tacksam och lycklig över att ha precis just dig i mitt liv, du är en hjälte, en kärleksspridare.

Du har gett mig gnistan för livet tillbaka, och jag hoppas av hela mitt hjärta, att min hand hjälper dig att finna din.

Jag älskar dig, du som har extra allt, du som har ADHD.

Skrivet av min närmaste, underbaraste, starkaste, bästa vän Evelina.
Våran vänskap är det starkaste bandet. Jag kan berätta allt för henne & hon kan berätta allt för mig. Med dig kan jag vara mig själv, med dig kan jag säga vad jag vill utan att du tar illa vid. Du har jämt kloka ord som får mig att tänka till & du hjälper mig i alla situationer. Så som jag finns där för dig, jag gör allt för dig. Du har fått världens finaste son Nelion. Som blev min finaste skatt i livet. Du är världens finaste mamma och du har ett hjärta av guld. Du har varit med om saker som inget barn skulle ha få varit med om. Men du är absolut den starkaste personen jag vet, du klarar allt om du bara vill. Dina äventyr du redan har hunnit gjort i livet och som du fortfarande gör. Att jag ibland får vara med på dina äventyr är ju magiskt! Det finns ingen som dig. Det bästa med oss är att även fast vi inte pratar varje dag, men när vi väl gör det och när vi väl ses så är det som vi aldrig har varit ifrån varandra. Jag mår så bra med din närhet, du förstår mig som ingen annan gör. Du vet hur du får mig att bli på bättre humör! Du är en sån otrolig vän, jag älskar dig!

När jag inte svarade på att hon ringde till mig så ringde hon min mamma och sa att jag blir inte av med henne så lätt, hon vill bara veta att jag lever. Hon vet att jag inte är sur eller nånting om jag inte svarar eller sådär. Hon är bara för bra. Hon har så många kloka ord och hade hon haft en blogg. Då hade ni fått läst så fina texter om hennes liv & nära & kära. Hon har haft det tufft men hon är så jävla stark & ingen kan ogilla denna människa. Hon är omtänksam, rolig som fan, underbar, snäll och beeengan! Skulle jag lägga upp alla snapchatsvideos eller bilder på oss så trodde ni nog säkert att vi vore helt störda. Vi kan sitta på varsin sida av soffan och ändå börja asgarva för ingenting. Vi har aldrig tråkigt tillsammans. Alltid är det något vi hittar på.
Varje gång jag har kommit hem till Sandviken så har jag träffat Evelina. Vi har haft våra kvällsterapier med att måla väggar, trappor osv. Även åkt till Värmland för att hämta en säng & tv. Alltid är det något.

Det bästa var när du, jag, Emma & Josefin bodde i samma lägenhetshus. Var som att vi bodde på ett kollektiv, vi hade "Halv åtta hos mig" & hade jämt massa mysiga kvällar. På julaftons morgonen så åt vi frukost allihopa och bara myste! Det var livet det. Det saknar jag!

Likes

Comments

Jag måste få tacka till alla som har orkat stått kvar vid min sida även fast jag har mina utbrott ibland. Det finns ingen bättre känsla än att veta att just NI kommer vara kvar även fast jag kan säga dumma saker ibland, inte förstå allting & ta vissa saker på fel sätt bara för jag inte fattar egentligen vad det menas.

En som alla er skulle varenda människa behöva i sitt liv, iaf dom med ADHD för att veta att det finns människor som inte har diagnosen som kan tycka om en iaf.

Jag vet att jag är otroligt bra på att försvinna ibland, att jag är dålig på att höra av mig eller att bara umgås. Mestadels är det nog för att just då mår jag inte så bra, eller så vill jag bara vara ensam. Det är inget personligt mot någon av er, jag har jätte svårt att komma ihåg allting även fast jag verkligen vill komma ihåg så hinner jag som sagt tänka på flera olika grejer så jag blir helt utmattad och glömt bort vad jag har sagt och lovat.

Det skulle ta en väldigt stor bit av mig om jag förlorade just er, mina vänner i Arjeplog. Vi har ju blivit som ett litet tjejgäng och jag älskar bara att få vara med er. Det går inte att direkt må dåligt med er. Vi gör alltid någonting kul och det älskar ju jag. Sen kan man bara sitta tyst om man vill utan att ni liksom bryr er på att jag är tyst. Eftersom jag pratar ju mest men ibland är det bara skönt att vara tyst en stund. Lyssna på vad alla andra säger och bara njuta av sällskapet. För jag är nöjd av att bara få vara med er! Skulle kunna skriva en hel novell till er mina kära vänner. Sen är det ju även vänner som jag kanske inte är med varje dag men som jag bryr mig väldigt mycket om. INGEN NÄMND INGEN GLÖMD! För ni vet vilka ni är, och jag är sämst på att höra av mig men det bästa med er är att när vi väl ses så är det som att INGENTING har förändrats och vi är som vanligt. Det är ÄKTA vänskap tycker jag!!

Självklart är ju inte det här bara till mina vänner i Arjeplog. Jag har otroligt fina vänner i hela Sverige och jag bryr mig om er allihopa. Jag önskar jag kunde samla alla på en och samma plats och umgås med alla lika mycket. Men jag försöker verkligen att hinna med alla, även fast det inte är det lättaste för mig jämt.

Men bli aldrig arg på mig om jag är dålig på att höra av mig eller att jag kanske nekar att vara med någon eller så. Det beror exakt på vad jag är på för humör. Inget annat. För jag älskar er lika mycket ändå fast jag inte ger er den tid som en normal människa ger till sina vänner. Glöm aldrig det! För jag glömmer iaf ALDRIG er!


Likes

Comments

Rutiner är väldigt bra för dom som har ADHD! Det har jag börjat lärt mig, sakta men säkert.

Förr så gick jag upp lite när jag kände för det och efter jag började med tabletterna så har det varit jätte krångligt att få till dosen och allt. Men då har jag börjat förstått att rutiner gör mig gladare.

Jag ställer klockan 1 timme innan jag ska kliva upp (tro inte att det alltid funkar) och tar mina tabaletter. Somnar om, och vaknar antingen av mig själv före klockan eller så vaknar jag till klockan. Efter det är min dag faktiskt väldigt bra, jag kan ha svårt med rutinerna på dagarna men just det där på morgonen är väldigt viktigt. För jag blir faktiskt piggare av att ha sovit lite efter jag har tagit tabletterna eftersom dom börjar börjar verka efter 1h ungefär.

Men jag brukar antingen börja jobba 6.30, 8,30 eller 14,00. När jag går upp 6,30 så tar jag ju tabletten 1h innan. Det brukar gå alla gånger men ibland är min kropp så trött att jag inte änns vaknar av alarmet. Men den här tiden gör att jag är mycket piggare på dagen och klarar av ganska länge också. Börjar jag 8,30 så går det faktiskt segare. Jag tror att det är för att på morgonen på mitt jobb så räknar jag antingen kassan eller börjar baka bröd osv. Vi är även bara 2st på morgonen så jag blir som ensam på morgonen och jag hinner liksom piggna till utan att någon kommer och skriker på mig för jag är inte jätte pratglad på morgonen. Det är jag verkligen inte!

Så det brukar vara skönast att jag får börja i min egna takt än när jag börjar 8,30 för då börjar resten av gänget och då blir det för mycket folk och det blir mycket prat och jag hinner bara bli less. Inget illat mot mina kollegor, men min hjärna har bara inte riktigt startat än! Det kan även ändras att jag är från att vara på bra humör till att bli på riktigt dåligt humör, det är om någon låter lite extra sur mot mig. Eller säger åt mig att göra de och det.

Jag vill inte vara den som jämt verkar vara sur osv. men det är bara så jag är, alla är olika och man måste acceptera alla för hur dom är. Jag menar aldrig något illa med att verka vara sur, men jag har 10000 tankar i min hjärna och jag kan bara inte få bort dom dåligt nog.

Så förlåt till alla som har jobbat med mig eller som jobbar med mig att jag inte är den enklaste människan att jobba med. Måste även få säga att min chef, hon är som en extra mamma för mig och jag har försökt förklarat för henne om min ADHD och hon börjar äntligen förstå lite grann nu hur det är att vara jag. Så det går så mycket lättare nu på arbetet när hon vet hur jag fungerar. Stort tack till dig!

Men jag är absolut inte lat på mitt jobb, jag älskar att jag har fått testat allt i butiken och jag gillar att testa nya saker. Blev även mejeri ansvarig, vilket är det roligaste jag vet på jobbet. Jag tycker själv att jag sköter det jävligt bra, jag är alldeles för noggrann! Fast vissa dagar kan jag ha en dålig dag, då kan det bli att jag inte gör exakt det jag ska göra och jag hamnar i min egna värld och då glömmer jag mycket och blir stressad så jag blir lätt irriterad.

Jag personligen skulle ALDRIG kunna ha ett stillasittande jobb, typ som att jobba framför en dator varje dag i 8h. Jag mår som bäst när jag får röra på mig samtidigt som jag använder hjärnan.

Man undrar ju varje dag vad man ska bli när man blir stor, jag skulle vilja plugga mig till något men då har jag bara 1000 olika saker jag vill bli. Vi får väl se vad man blir. Kanske föralltid är kvar på Coop, vem vet :)


Likes

Comments