Är jag nöjd nudå? Nä, ingenting är jag någonsin nöjd med. Vad vill jag? Vad känner jag? Vem är jag egentligen? Vad håller jag på med? Vad händer i min kropp och vad händer i mitt huvud?

Jag antar att de är pga allt det här jag pundat och druckit på, att slippa känna och att slippa bry sig. Jag mådde inte bättre då heller.

Känslor är så fruktansvärt fast samtidigt himla vackert.

Just nu skulle jag behöva Miss C men jag vill inte väcka henne. Jag vet inte hur jag ska tackla morgondagen..

Jag vet inte hur jag ska tackla allt som just hände?

Vafan håller jag på med?

Jag önskar jag fann den/det som kunde sjukskriva mig ifrån mig själv.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Jag känner mig förvirrad. Vilsen. Så mycket känslor. Saknad och sorg. Jag kan inte sätta fingret exakt på vad det är. Är jag missnöjd? Klumpen i magen är där.

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Likes

Comments

AA - DAGLIGA REFLEKTIONER

EN NY MEDVETENHET

Hon har fått en gåva som innebär en ny medvetenhet och en ny tillvaro.

Vi är många i AA som grubblar över vad ett andligt uppvaknande är. Jag letade efter ett mirakel, något dramatiskt och världsomstörtande. Men det som vanligen händer är, att en känsla av välbehag och frid för oss upp på en ny medvetandenivå. Det är vad som hänt mig. Mitt vanvett och mitt inre kaos försvann och jag gick in i en ny dimension av hop, kärlek och frid. Jag tror att graden av mina fortsatta upplevelser i den nya dimensionen helt beror på den uppriktighet, grundlighet och innerlighet jag lägger ner i mitt arbete med AA:s Tolv Steg.

NA - BARA FÖR IDAG

Likes

Comments

Jag var endast tvångsinlagd en vecka. Jag skulle med polis eskort direkt från psykiatrin upp till psyk 15 mil bort. Min far övertalade att få köra mig själv och en vän följde även med mig. Han finns kvar idag och är fortfarande min vän. Mina föräldrar kan aldrig tacka honom ordentligt. Utan honom hade jag redan varit död vid det här laget.

När jag anlände till psyk blev jag inlagd på fel avdelning. Jag hamnade på psykosavdelningen. Jag minns att jag var rädd och mådde dåligt. De övertog min medicinering, jag fick inte i mig det jag var van vid. Två dygn stannade jag kvar på fel jävla avdelning. Tillslut kom jag över på rätt.

När jag fick premis hade läkaren från psyk satt i mig värre mediciner.. Jag hade fått iktorivil, 8 mg om dagen, 150st tabletter per bruk dessutom. Inte var det bara de tabletter jag kom hem med. Jag var då uppe i ca 24 ordinerade tabletter per dag från läkare. Jag var fortfarande bara 18 år.

Efter tvångsinläggningen blev jag bara värre. Jag vägde nu 37 kg. Jag var bara skinn och ben. Man kunde se varenda benknota i min kropp. Vartenda revben och varenda kota fråb svanskotan upp i nacken. Många av de vänner jag haft tog avstånd. De stod inte ut att se mig. De vågade inte längre röra vid mig. De var rädd att jag skulle gå av om de omfamnade mig.

Min mor bara grät när hon såg mig. Hon sa att jag var en vuxen kvinna fångad i en 10-11 årings kropp. Jag minns att jag handlade kläder på barnavdelningen, de var också förstora (allt för små storlekar blev kort i armar och ben). Vi hittade ett par jeans jag hade i storlek 142, de var för stora. Min mamma har återberättat att jag stått och dragit i byxlinningen och skrattat och sagt "mamma titta, dom är för stor!".

Den 10 år äldre killen jag träffade lämnade mig. Han klarade inte av mig längre. Han klarade inte av att se mig. Jag förstår honom idag.

Jag minns inte heller det här riktigt själv, men jag sov hos min mor en kväll för att försöka träffa min dotter. Jag klarade inte av att höra mitt lilla barn gråta eller skrika och fick alltid en panikångest attack, jag skrek alltid TA BORT HENNE! De gjorde för ont i mig. Jag fick ännu mer ångest utav det såklart. Min mammas man tog min dotter och min ena lillebror och åkte iväg. Jag gick och la mig och slängde i mig minst 10 stilnoct 10 mg då, i hopp om att däcka. Jag hade tagit massa annat innan också så tyckte de var en självklarhet att jag borde somnat. Jag somnade inte. Min mamma hade satt sig på sängkanten för att prata med mig. Mitt i allt försvann jag och drog iväg på övervåningen och flöddrade rejält. Min mamma fick passa mig rejält och ångrade sig att hon tagit bort babygrinden höst uppe i trappan. De är hemskt. Att låtit min egen mamma se mig sådär och behöva passa på mig som ett litet barn. Jag kan nog aldrig gottgöra henne tillräckligt. Min stackars underbara mamma. 

Likes

Comments

Var dag försöker jag starta min dag genom att läsa ett stycke ur både NA:s Bara för idag och AA:s Dagliga reflektioner. På så sätt kan jag känna frid och lugn. Att ta dagen som den är. Och NEJ jag är inte kristen. Jag har inte heller funnit min högre makt än. Ens högre makt eller "Gud, så som vi uppfattar honom" kan vara vad som helst, för dig kanske ett suddgummi, gubben i himlen,  och för mig mitt program eller what´s so ever

AA - DAGLIGA REFLEKTIONER

EN MÄKTIG TRADITION
Åren innan boken "Anonyma Alkoholister"gav ut hade vi inget namn... Med liten majoritet blev besluten att kalla vår bok "Vägen ut"... En av våra första medlemmar utan grupp... hittade exakt tolv böcker som redan hade titeln "Vägen ut"... Därför blev "Anonyma Alkoholister" vårt nästa val. Så gick det till när vi fick ett namn på boken med våra erfarenheter, ett namn på vår rörelse och, som vi nu börjar skönja, en tradition med mycket stor andlig innerbörd,

Alltsedan Bills minnesvärda beslut i Akron att hellre gå in i en telefonkiosk än i hotellbaren har en Högre makt ofta gjort sig känd vid kritiska ögonblick i vår historia, Den betydelsen som anonymitetsprincipen så småningom skulle få kunde blott svagt (om alls) anas under rörelsens tidigaste år. Turen tycks ha spelats in, till och med när vår gemenskap fick sitt namn.
Gud är inte främmande för anonymiteten och visar sig ofta i mänskliga angelägenheter i form av "tur", "slump" eller "sammanträffande." Om anonymiteten, lite av en slump, blev den andliga grundvalen för våra traditioner, kanske Gud agerade anonymt för vår sak.



Bild nedan

NA -BARA FÖR IDAG


Likes

Comments

Det finns många olika droger du kan fastna för, de alla har sina baksidor. Handen på hjärtat - JAG ÄLSKAR DOM. Drogerna tar över dig, dom tar dig fullständigt, dom tar dina beslut och tar ditt liv.

Mina absoluta favoritdroger är alkohol, benzodiazapiner och cannabis.

Det hela började väl egentligen från då jag började inta alkohol. Sommaren jag skulle börja 7an. Jag var en jäkel på att dricka visade det sig. Jag var inte den där tjejen som smuttade på vin, cider eller drinkar. Jag föredrog alltid all form av öl och när ölen inte fanns tillgänglig gjorde alltid spriten det. Det skulle från denna första dag ta mig 12 år att inse att jag var alkoholist.

Jag växte upp under ändå ok omständigheter, visst mina föräldrar separerade när jag var 6, flyttade ihop igen och separerade åter igen när jag var 8-9 år. Min pappa bräde hembränt under alla dessa år, skadade väl ändå inte mig egentligen men vad blev jag? Jo, alkoholist. När jag var 15 år träffade jag en 7 år äldre kille som visade sig bränna hembränt han också, de gav mig en väldigt stor tillgång till spriten och dessutom sprang han på bolaget åt mig.

Det värsta började efter jag födde min dotter. Jag hade precis fyllt 17 år. De gick väldigt bra till en början till mitt dåliga mående besteg sig igen. Vid 17,5 års ålder fick jag 4 olika mediciner från BUP som jag dagligen skulle inta. BUP hade väldigt svårt att ha mig där, jag var inte myndig men klassades även som "vuxen" då jag hade ett eget barn.

När jag fyllde 18 år slussades jag över till psykiatrin. I hopp om att de skulle kunna bli bättre, blev det de? Nej. Vid mitt första läkarbesök skrev de ut Sobril. Sobril är en av de mildare bensodiazepinerna. Benzo är extremt farliga preparat, de ska endast användas i korta perioder vid tex trauma.

Jag led utav fruktansvärd ångest, panik ångest, tvångstankar, tvångshandlingar, oro, stress och grava sömnproblem.

Det var i slutet av sommaren 2010. Jag och pappan till mitt barn hade just separerat och jag hade fått min egen lägenhet. Vid det här laget hade jag börjat gått ner mig rejält. Inom loppet av någon vecka stod min vikt på 46kg. Jag minns det så väl - jag var med mina närmsta killkompisar, vi umgicks jämt. Till försvar var dessa grabbar bra, drack endast alkohol och höll sig undan alla annan form av droger. Jag stod på vågen i badrummet hemma hos en av dem, tyckte absolut vågen borde visa fel då min normalvikt är runt 55-57kg. Alla grabbar kom in och testade vågen, deras vikter var normala. Vågen var inte trasig. Men jag såg inte själv hur tunn jag börjat bli.

Vid nästa läkarbesök fick jag istället stesolid. Stesoliden var lite värre. I kombination med detta fick jag även zopiklon, en annan bensodiazepin för insomning, för att kunna sova hade jag även flytande theralen och diverse antidepressiva tabletter.

Alkohol och tabletter började ta över mitt liv. Jag stod inte ut att vara utan mina piller, alkoholen var även rolig att inta sisådär 3-4 dagar i veckan, alltid minst 7.0 or eller sprit. Krogen hängde jag ofta på, hade mina fina piller i bakfickan på jeansen. Jag blandade många olika benzo under dessa kvällar och sköljde såklart ner dem med öl eller shots. Många gånger bar mina vänner mig hem, jag minns inte mycket utav den tiden. Det enda jag var kapabel till var att droga, supa, knulla och slåss. Jag vet inte exakt hur många jag dragit iväg med för ligg. Slagsmål och bråk lika så.

Jag tog såklart inte bara de ordinerade tabletterna jag fick utskrivet, svarta marknaden fanns ju såklart. Jag hade vänner i dessa kretsar också från tidiga tonåren.

För den som inget vet om benzo, OBS taget från flashback:

Bensodiazepiner:
Många som provar bensodiazepiner i russyfte blir väldigt besvikna. Vissa hävdar att man måste lida av ångest för att kunna njuta av bensodiazepiner, men det är inte riktigt sant, men tro inte att bensodiazepiner är piller som innehåller morfin eller MDMA eller något sånt!

Bensodiazepiner känns lite som den senare, slöare delen av ett alkoholrus. Du blir fumlig, dåsig och avtrubbad. Har du ångest, stress, sömnproblem eller social fobi är bendodiazepiner väldigt användbara, men även om du är fullständigt psykiskt frisk så är det klart att du kan uppskatta ruset eftersom det faktiskt är rätt så avkopplande.

Dessa lugnande bensopiller är dock sånt som de flesta knarkare tycker om att ha tillhands eftersom de kan kombineras med en massa andra droger, här är några exempel om hur bensodiazepiner används av knarkare:

Benso + alkohol = benzombie! Hjärnan dör och kroppen vandrar runt som en zombie som bara följer sina primitiva grundinstinkter - att äta, att dricka (helst sånt med alkohol i), att para sig, att knarka (gärna mer benzo) och att slåss. När du till sist vaknar ur det fruktansvärda benzombie-tillståndet minns du ingenting om vad du gjort medan du var ett vandrande lik, men tyvärr minns din omgivning det. Och ingen tror på dig då du säger att det var benzombien och inte du som gjorde det!


Zolpidem & Zopiklon (Stilnoct & Imovane):
(För den som inte vet är dessa också benzo)

Dessa droger är hypnotiska insomningstabletter gör sitt jobb genom att söva ner hjärnan. Det är däremot ditt jobb att se till att du ligger i sängen då effekten sätter igång. Om du fortfarande står på fötter då pillren börjar verka är risken mycket stor att du går omkring i sömnen. Eftersom din hjärna är sövd blir dina upplevelser väldigt drömlika, du kan se en massa galna synvillor och dina tankar blir sådär typiskt drömlikt konstiga. Då du vaknar minns du ungefär lika mycket av din upplevelse som du vanligtvis brukar minnas av drömmar. Med andra ord är det högst antagligen bara små fragment här och där som du kan dra dig till minnes.

Att ta dessa piller i russyfte är väldigt farligt eftersom du kan göra dig själv och andra mycket illa under ditt drömlika, overkliga rus. Lura dig inte till att tro att du kan kontrollera detta bara för att du kan kontrollera konventionella hallucinogener som svamp och LSD, hur bra självkontroll du har gör ingen skillnad eftersom det ändå inte är du som är i kontroll under denna upplevelse. Speciellt stor är risken förstås om du tar många piller eller blandar med alkohol, men även om du inte gör det kan det hända att din sovande kropp går och plundrar medicinskåpet eller barskåpet efter att du tappat kontrollen. Om du skall flumma på dessa insomningstabletter rekommenderar jag starkt att du har en eller flera kompisar med som håller koll på dig!

Helgen innan Halloween hade jag och min ena tjejkompis fest hemma, de var en väldigt trevlig fest men mycket folk och rejäl fylla. Kvällen var ju toppen, förutom att jag var för väck innan kl 23 och blev nerbäddad i sägen av en 10 år äldre kille jag då träffade.

Två dagar efter detta blev jag tvångsinlagd på psyk, alltså en riktigt psyk avdelning. Ni kan väl bara gissa hur illa däran jag var redan där?

Likes

Comments

Förra veckan började jag och min sponsor gå igenom material. Med mitt minne kommer jag inte ens ihåg vad det heter. Det är en föreläsning med 5 olika delar.

Det hela handlar om sitt ego. Att omvända och få bort den satans egoisten man har inom sig. Allt handlar inte bara om mig. Världen kretsar inte kring mig.

Mitt ego vill aldrig mitt bästa
Mitt ego vill att jag ska vara ett offer

Detta är skrämmande sant. Satans vilket ego jag är. Jag stör mig ärligt talar på allt och alla. Bilköer, bilförare som kör sakta, personer i tex kön framför eller bakom mig. You name it.

Dessa personer är mina ettor. Mina tvåor är personer som jag stöter på fler gånger, vissa bekanta kan man kalla det. Mina treor är min familj. Alltså - min far, min dotter och min partner.
Dessa ettor, tvåor och treor - istället för att klaga och klanka på. Eller haram jag utför mot dem. Istället för att harma ska man omvända det och se det till att de är mina prövningar. Dessa är det jag ska öva på. Man får aldrig mer än vad man klarar av. Dessa är utsedda till mig för att öva. Att göra det på rätt sätt gör mig till en bättre människa.

Varenda gång man blir tex arg då man missar bussen eller varför inte då att flygplanet blir inställt. Blir jag arg gör jag enbart fel mot mig själv. Allt handlar inte om mig. Världen kretsar inte kring mig. Vad gör det bättre att jag brusar upp till en atombomb som exploderar av ilska och skriker extremt avskyvärda ord? Det blir vad jag gör det till. Vissa saker kan jag inte göra något åt. Nästa gång ska jag försöka säga "Jaha, se där! Fantastiskt". Jag kan inte påverka det som inte har med mig själv att göra. Jag kan endast ändra på mig själv. Och all förändring börjar i mina tankar.

Likes

Comments

Idag firade vi min nyktra tid på AA kvinnomötet också. Klart jag ska samla från både NA och AA. Mrs A tyckte självklart att jag skulle göra de, trots att min sponsor tyckte jag skulle välja en av dem. Andra medlemmar firar båda, det finns inga regler så jag gör det som känns bäst för mig.

Mitt mynt:

1 MONTH RECOVERY
To thine own unit
Self be true service

God grant me the serenity to accept the thinks I cannot change, Courage to change the thinks I can and Wisdom to know the difference.

Likes

Comments

Efter en makalös lördag känner jag mig uppfylld av ro, glädje, hopp och förväntningar. NA:s talar dag i kyrka kan man inte förklara som Mrs A sa. Man måste uppleva det själv för att förstå. Talarna var duktiga och förde bra budskap. Jag fick mig en bättre uppfattning och ett mer öppet hjärta för NA. Countdown - WOOOWHH!! De var as häftigt. Jag var så inne i det och gick upp och tog allas kramar tillsammans med de andra som hade 1 månad nykter. Jag må säga, de här är bättre än att inta droger och alkohol. Trots min stora kärlek jag har kvar till cannabis och alkohol är detta bättre. NA och AA ger mig hopp. Min pojkvän köpte boken "Bara för idag". Denna hoppas jag att få in på rutin att läsa varje dag. Om morgonens korta tid låter mig kommer jag att försöka starta dagen med att läsa stycket ur denna.

Likes

Comments

Idag var jag på NA möte. Igår hade jag 1 månad nykter. För er normisar "låt säga normala människor" låter det säker väldigt enkelt. Men för en beroende är det ett underverk att ta sin första månad. Det är stort. Bara en dag att vara nykter är ett blodigt slagsmål med sig själv.

Att få brickan kändes väldigt bra, mäktigt på något vis. Jag har faktiskt klarat av att vara nykter en hel månad. Tidigare har jag inte ens haft 10 nyktra dagar separat under 7 år. En stor klapp på min egen axel. Ett stort tack till NA, AA, Mrs A, Miss C och familj.

Likes

Comments