Header
View tracker

Hejsan!

Min älskade sambo har blivit sjuk.. - Förkyld :(
Och som alla vet, när en kille blir förkyld.. Då blir han RIKTIGT förkyld!

Jag tycker så synd om honom och vill självklart kunna göra något som får honom snabbare frisk.
(Det är ju skönt för mig också att han blir friskare fort, då han har en tendens till att.. gnälla.. en del.. ;)

Så jag har googlat en massa och sett lite knep och knåp.. men inget som jag verkligen fastnade för..
Christoffer pratade om Bisolvon, så jag fick gå till affären och köpa det åt honom.. Men ändå så tyckte jag inte riktigt att det var.. tillräckligt..

När jag googlade runt så upptäckte jag massor med soppor.. förkylnings-soppor med kyckling.
Varför inte testa? Det kan ju inte direkt skada.

Så jag var till affären, handlade alla dem ingredienserna som jag inte hade hemma och började göra i ordning soppan!
Och jag måste bara säga en sak.. doften.. SÅÅÅ LJUVLIG DOFT!!

När vi väl smakade på den.. Mums säger jag bara!

Det roligaste med soppan är att två av ingredienserna i den, var ingredienser som jag annars aldrig använder i min egna matlagning, så det var något nytt.. och otroligt nog - Gott!

En till rolig sak var när Christoffer och jag hade börjat sörpla i oss soppan.. så började näsan att rinna! Så vi var tvungna att snyta oss mitt i allt, Haha!
Det känns ju ändå som ett gott tecken tycker jag!

Nej, nog med allt skrivande.. Nu till receptet!

(För fyra personer)

Ingredienser:

2 finhackade vitlöksklyftor
2 msk finhackad ingefära
2 msk smör
4 små mjöliga potatisar i tärningar (Jag använde två stora potatisar, dock fast postatis)
2 små skalade och skivade morötter
2 små skalade och skivade palsternackor (Jag använde en stor istället för två små)
1 liter kycklingbuljong (av tärning)
400g kycklingfilé
2 dl vispgrädde
Salt & Peppar

Gör såhär:

1. Fräs vitlöken och ingefäran i smöret tills vitlöken har fått lite färg.
2. Tillsätt rotfrukterna och låt svettas några minuter.
3. Häll på buljongen och låt soppan sjuda under lock tills rotfrukterna är mjuka.
4. Skär under tiden kycklingen i små kuber eller strimlor.
5. Mixa soppan med en stavmixer eller en matberedare.
6. Späd med grädden och kanske lite vatten om det ser för tjockt ut.
7. Smaka av med salt och peppar.
8. Tillsätt kycklingbitarna och låt koka i några minuter tills kycklingen är genomkokt.
9. Servera!

Smaklig måltid!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej allesammans!

Har ni, precis som jag, en dubbelhaka?

Visst är det FULT? Jag verkligen HATAR min dubbelhaka! Speciellt på kort som någon tar ifrån sidan! Så hemskt :(

Men nu, när jag bläddrade igenom Facebook, så kom en länk upp där det stod ''Got a double chin? This exercises will help you get rid of it FAST''

Självklart klickar man ju in på det för att man är så himla nyfiken!
Och dääär, fanns en video, på olika övningar som man ska göra varje dag, och det ser inte ens jobbigt ut haha!
Så detta är något jag verkligen kommer att testa!
Det står att det tar ca 14-15 dagar tills man ser något resultat!
Får hålla tummarna på att detta kommer att fungera <3

Här är videon:







Likes

Comments

View tracker

Hejsan alla där ute!

Idag har jag varit extremt trött! Men trots det så har jag faktiskt varit ute och gått!
Dock inte i 30 minuter på en och samma gång! (Ångest deluxe p.g.a. det) Tycker det är lite fusk ändå.. så funderar starkt på att gå ut och gå lite senare... Ska diskutera det först med min alldeles egna ''PT nr 2'', vilket är min kusin Johan!

Just nu så sitter jag och väntar.. för om ganska så exakt 30 minuter så är mitt fröknäcke klart i ugnen, så gott <3


Recept? Javisst, kommer här:

Ca 1-1½ plåt

Ingredienser:
2 dl Majsmjöl
1 dl Solroskärnor
1 dl Sesamfrö
½ dl linfrö
2 & ½ dl kokande vatten
½ dl rapsolja
Flingsalt

Gör såhär:
1. Blanda majsmjölet i en bunke tillsammans med alla frön.
2. Häll i rapsoljan och det kokande vattnet. (Rekommenderar starkt att använda en vattenkokare).
3. Lägg ett bakplåtspapper på en plåt och häll sedan på degen.
4. Bred sedan försiktigt ut degen med hjälp av en slickepott.
5. Strö över flingsaltet och sätt sedan in plåten mitt i ugnen på 150 grader ca 1 timme.

Tips!!
Jag tycker om när knäcket är tunt! Vilket är väldigt tålamodskrävande om man ska använda sig utav en slickepott.
Jag rekommenderar att ta ett till bakplåtspapper uppe på degen för att sedan använda händerna till att bre ut degen. Går jätte bra faktiskt!
Annars kan man nog lika bra använda sig utav en kavel!
Gör det som känns bäst helt enkelt!




Likes

Comments

Nu är det äntligen 2016 gott folk!

Som alla andra år så brukar dem flesta skaffa sig ett nyårslöfte eller två.. och samma gäller mig!
​J​ag har ett nyårslöfte! 
Ett nyårslöfte som jag faktiskt tror på, något jag har peppat upp mig inför, till det nya året. Det är ett nyårslöfte som förhoppningsvis kommer att gå bra tack vare hjälp av min omgivning som kommer att stötta mig igenom detta! 

Nyårslöftet är: ​Jag ska gå ner i vikt, 30 kg. 

​Det här är något som jag inte brukar göra.. offentliggöra en sådan här sak. Inte bara för att skäms över mig själv, utan också för att jag är rädd.. rädd för vad andra kommer att säga. 
Jag vet själv att 30 kg är mycket.. och skulle jag inte gå ner alla 30 kg så har jag iallafall försökt! Och det är det som är huvudsaken! 
Det svåraste med denna resa som jag nu har framför mig, är framförallt att inte ha för bråttom. Att inte köra fullfart nu i början, för att sedan tappa motivation och lägga av med det hela - som jag tidigare gjort. 

Jag har en plan, iallafall hur jag ska börja detta, sedan fortsättningen får komma med tiden.

Min plan är:
1. Sluta äta socker. Allt som innehåller socker, förutom kolhydrater och fruktsocker. 
MEN!! För att inte tappa motivationen till detta, så ska jag börja med att jag faktiskt får äta socker på Lördagar, måttligt. 
2. Börja äta regelbundet. Var tredje timme, små portioner - men ofta!
3. Ut och gå i 30 minuter varje dag. 

Det här kanske inte verkar ''mycket'', eller att ni tycker det låter som en ''lätt match''.. Men för mig är de inte det! För mig är detta en extremt stor ändring! Och jag måste börja någonstans!
Ni som tror på mig, att jag kommer klara detta.. Stötta mig! 
Och för er som inte tror på mig, håll det för er själva! För jag tänker inte acceptera negativ energi i min omgivning. 
Eller om det är så.. prata skit om detta med era kompisar or what ever, om det nu känns så mycket bättre! 

Ha en bra dag! 




Likes

Comments

Ja snart är det dags att fira in det nya året 2016!

Men hur har mitt år 2015 sett ut då?

Joo, det har innehållit sorg, glädje, lycka, tragedi och massor mer!

Det bästa med 2015 är att jag har fått tillbringat hela detta år tillsammans med Christoffer! Från och med första dagen på året så blev vi ett ''par'' (offentligt på facebook). Sedan dess har vi hunnit flyttat ihop, tillbringat glädje och tårar och framför allt förlovat oss!

Något mer bra som har inträffat är att jag har fått min diagnos Borderline, som jag har strävat efter i många år! Så nu kan det bara bli bättre, delvis när man nu vet vad det är man har lidit av i alla dessa tidigare år, samt att man nu kan få den rätta hjälpen som man faktiskt behöver för att kunna bli bättre!

En till, väldigt bra sak, som har hänt detta år, är att jag bytte skola till Praktiska Gymnasiet ifrån Thorén Busniess School. Att byta till denna skola har blivit en sådan befrielse, att få komma ifrån all den stress som jag har haft när jag gick på Thorén så är detta ett av dem bästa valen detta år. Självklart är Thorén bra på sitt sätt, och jag saknar mina gamla klasskompisar enormt mycket. Men om man ska tänka på sig själv, vilket man faktiskt behöver göra för att må bra, så är mitt val extremt positivt rent psykiskt.

Den värsta dagen under detta år är 17:e Maj, då huset vi bodde i började brinna, och vi var tvungna att flytta därifrån. Smärtan, sorgen, ångesten som fortfarande finns kvar är obeskrivlig. Aldrig kommer vi komma ifrån det som hänt, men det gäller att se framåt och hur jobbigt det än är att behöva ha detta minne i bagaget.
Så mycket saker man förlorade är förvisso tråkigt, men att både jag och Christoffer klarade oss så bra är ändå det viktigaste.
Jag tror nog att vissa saker händer av en anledning. Även om det är svårt att acceptera det.
Jobbigaste av allt är när man är ute och känner en doft av brandrök. Den panikångesten som uppstår, får en att bryta ihop inombords.

Nu kan man inget annat än att se fram emot 2016! Nytt år, nya möjligheter! Som jag längtar <3



Likes

Comments

Vad gör man när man som jag och min sambo; Bor i en liten etta på 27 kvm med för lite plats för att kunna ha en julgran?

Joo, självklart gör man en egen gran att hänga på väggen!

Idén till denna julgran har jag tagit ifrån en bild på Google, som jag hittade och tänkte ''Wow vad fin, en sån ska jag göra!''

Och som sagt.. Det var bara att traska ut i skogen och leta efter grenar på marken för att kunna skapa detta mästerverk!

Vill du göra en likadan julgran som mig, så kommer mallen här nedan:

En sak kan jag ju säga.. Det är omöjligt att få dessa pinnarnas storlek och dess mellanrum exakt på millimetern, om ens centimetern.. men ingen gran är perfekt!
Dock är jag väldigt nöjd! (För att mer eller mindre vara perfektionist gällande saker som detta)

Likes

Comments

Jag ska snart beställa min studentmössa, för snart tar jag äntligen studenten!
Men jag har beslutsångest över vilken färg jag vill ha.. silver eller guld?
Så jag vore tacksam om ni ville hjälpa mig att bestämma vilken jag ska välja!

Guld eller Silver?


Likes

Comments

Jag har en fråga som jag har funderat på hela dagen igår och fortsätt tänkt på idag.. Frågan lyder:
Är det fel att vara tjock?



Varför är ni så rädda för att bli tjock? Tror ni verkligen att folk kommer att förnedra er? Antagligen, med tanke på att 90% tar illa upp om man frågar om någon har gått upp i vikt.



Men jag vet att 90% skulle ändå svara på frågan att det inte är fel på att vara tjock. Eller rättare sagt, "det är inte fel att någon annan är tjock bara inte jag är det".
Men varför?!



Varför ska alla vara så dubbelmoraliga?



Igår frågade en bekant mig om jag var gravid. Hade personen frågat någon annan så hade den personen tagit jävligt illa upp och förmodligen skällt ut den personen. Helt klart.
För det är tydligen en oskriven lag att man inte frågar en sådan fråga, för att det är förnedrande.



Men varför? Varför är det förnedrande?
Jo för är man gravid så blir man tjock och går upp i vikt.
Och är man inte gravid och någon frågar om man är det så klassas det som att man har gått upp i vikt. Och det är förnedrande. För ingen vill ju vara tjock?
Men varför är det då inge fel med att man är tjock då för?



Jag personligen tar det hela som en komplimang. Jag tycker inte alls att det är något fel med att folk frågar om man är gravid. Att vara gravid är det naturligaste som finns här i världen. Så varför ta illa upp?



Kom igen människor, skaffa er ett bättre självförtroende och bättre självkänsla. För det är exakt det de hela handlar om.



Fred 👌



  • 72 readers

Likes

Comments

Jag har börjat älska julen. Allt som har med julgodis, julbak, dekoration och advent att göra.

Min längtan efter att få börja dekorera vår lilla lägenhet på 27 kvadratmeter. Ta fram tomtar, ta fram juliga dukar, sätta upp julgardiner, ta fram mycket ljus. Eller att baka lussebullar, knäck, ischoklad, saffranskaka, pepparkakor.
Längtan är verkligen enorm, då jag redan har inhandlat lite juldekorationer redan!

Något jag tycker om är att kolla på hemsidor, webshops med juldekoration och sådant. Men tyvärr är besvikelsen extremt stor. Det finns inget som helt ''juligt'' med dagens produkter som man kan köpa. Det är för modernt! Julen är en tradition, inte något som man ska ''moderna upp'', inte i mina ögon iallafall! Visst är det kan vara roligt att förnya sig lite grann. Men min förknippning med julen är färgen RÖD. Och det är precis det som är den största besvikelsen. Nästan ingenting som finns är rött längre! Det är så himla irriterande och faktiskt sorgligt.

Jag kanske låter lite töntig, men jag blir nästan förbannad. Varför ska man förstöra en tradition med massa skit som inte ens ser juligt ut?

Nej, tillbaka till den riktiga julen Tack!


Likes

Comments

I dagens samhälle finns det väldigt många, - precis som mig själv, som är psykiskt sjuka och en av symtomerna som ''ingår'' i dem flesta sjukdomarna är just trötthet/orkeslöshet.

I mitt fall så går tröttheten/orkeslösheten upp  och ner. Gör jag mycket saker, alltså om jag orkar göra mycket, så passar jag självklart på att ta mig tiden till att använda orken så mycket som det går. Men därefter kommer alltid bakslaget -Tröttheten/Orkeslösheten. En del dagar när jag är som mest trött och inte har någon ork så ligger jag i sängen hela dagen, jag äter knappt, går kanske på toa någon gång men sen inget mer. 

Jag vet att det hela handlar om att hitta en balans mellan att göra saker och vila. Dock ska ni veta att det verkligen är sjukt svårt! 

Det är många som önskar att man skulle orka göra mer, eller att man skulle slippa behöva vara så trött som man är. Men det går inte att göra någonting åt det hela och det måste jag säga är jävligt jobbigt. 

Men hur mycket bör man som sjuk orka göra då?
Jag vet inte om det finns något riktigt svar  på den frågan, men det är ett väldigt intressant diskussionsämne. 

Kanske man ska omformulera frågan till: Vad bör man orka? 

​På till exempel en vecka, hur mycket bör man orka göra?
Alla har sina sysslor att göra varje dag, som att laga mat, städa, diska, tvätta, jobba/gå i skolan och göra sina intressen. Bör man orka göra allt detta mer eller mindre var dag?
Bör man eller ska man eller vore det bra om man orkar göra allt detta var dag?

Såklart det är bra om man orkar göra så mycket som möjligt, men man måste faktiskt också orka vila, orka ta det lugnt. För när man är trött/orkeslös så är det inget man väljer att vara, utan det bara är så, det ingår, det är ärligt talat något man också måste orka göra. 

Men det är som sagt svårt. Svårt att hitta balansen. 




Likes

Comments