View tracker

Det är den första december och som ni kanske förstår har jag ingen som helst julkänsla med 25 grader varmt har i Nairobi. Trots mina försök i att hjärntvätta mig själv med julmusik och julpyssel vill känslan inte riktigt komma tyvärr. Det kanske blir bättre med tiden då jag hade tänkt kolla om förra årets julkalender som jag verkligen älskar! Igår införskaffade jag mig två chokladkalendrar, en till mig och en till Clara för att festa till det lite på mornarna dom tre sista veckorna innan hemgång. För ja, tro det eller ej, idag är det exakt tre veckor tills jag faktiskt lämnar Kenya för ett litet tag, på gott och ont. Jag vill gärna hem och äta upp mig på kebab, julskinka och thaimat på Heron City. Jag vill gärna krama lite extra på Markus (my brothaa) och övriga familjemedlemmar. Jag vill sitta framför JVM i Hockey och äta kesomackor med paprika, tomat och citronpeppar. Tror ingen förstår hur mycket jag vill pussa och krama på mina vänner hemma i Sverige som jag snart inte sett på 4 månader. Men jag vill inte lämna den sköna värmen Nairobi erbjuder. Dom mysiga frukostarna på helgen och Pizzan vi överkonsumerar när det är fisk i skolan. Herregud, jag får det att låta som att jag aldrig kommer tillbaks hit till Nairobi, det är tre sköna veckor i Sverige och sen får jag 4,5 härliga MÅNADER i Kenya. Snart har halva tiden konstigt nog gått, det känns bara sorgligt faktiskt.

Just ja, det är ingen idé att gömma denna lilla ”överraskning” längre då jag redan gett min kära Mor (och säkert halva släkten) ett smärre nervsammanbrott, jag har gaddat mig, på foten. Jajamensan, ni läste rätt. Sen är det ju en ganska objektiv fråga ifall jag är dum i huvudet eller inte, låt inte mamma svara på den frågan!

Jag är skitnöjd och nej detta var inte speciellt spontant heller, har planerat detta i flera månader och själva objektet till tatueringen i lite mer än ett år. Hade egentligen velat lägga upp dom här bilderna den 24 November då det var 25 år Freddie Mercury dog, en av två meningar med min tatuering.


Glara tatuerar sig på handen

Här tatuerar jag mig, visst det sved lite men för mig med ganska hög smärtgräns så var det värt det

Den har inte riktigt läkt ännu men sårskorporna är påväg bort och jag ser fram emot att slippa tvätta och smörja in den 24 timmar om dygnet :)


Ha en bra första december så hörs vi!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Två sega dagar i streck. Idag har dom allra värsta lektionerna varit och det är verkligen en lättnad att det äntligen är över. Speciellt när städkontrollen redan är fixad. Igår hände annat. På eftermiddagen var vi påväg till Junction för att handla lite men vi kom tyvärr inte speciellt långt. Det är inte ofta jag påminns om att jag befinner mig i ett land som inte är 100% säkert. Här är människor trevligare än svenskar och många skulle jag gärna ha som föräldrar då folk verkligen bemöter en med så mycket kärlek. Det är ett helt fantastiskt land som igår var tvungen att visa sina brister. Tidigare har det varit demonstrationer nere i centrala Nairobi. Kvinnor har där visat sin ilska över att inte ha kunna ha på sig vilka kläder dom vill ute på gatan. Det är ju en självklart i Sverige och egentligen inget konstigt att vara missnöjd över. Det har i vilket fall spårat ur helt och hållet och motdemonstranter (ja, dom finns, bara män såklart) började gå till attack. Det har även blivit så illa att Matatu och City Hoppa chaufförer stannar sina bussar när dom ser en kvinna med vad dem anser för lite kläder på sig och antastar henne och/eller sliter av henne kläderna, enligt dem så kan en kvinna med så "lite" kläder på sig likväl gå naken. Vi vet ju sedan innan att Matatu förare oftast är helt skeva i huvudet men att det finns folk som gör såhär är ju helt sjukt egentligen. Vi på internatet har blivit uppmanade att inte gå ut med shorts eller med urringningar för att minska risken av att vi blir utsatta, man vet aldrig vem som kör förbi och får konstiga tankar. Detta tyckte vi ändå kändes avlägset då vi inte bor speciellt centralt i Nairobi men igår fick även vi se hur Kenya fungerar när folk är missnöjda.

Påväg till Junction korsar vi en väg som går precis förbi skolan, Makindi Road. Det var verkligen fullt med trafik och exakt alla matatus, personbilar och lastbilar stod huller om buller. Trafiken i Kenya är generellt sätt väldigt knasig på eftermiddagarna så vi tänkte inte speciellt mycket på det. När vi kom ut på huvudvägen Ngong Road så märkte vi att det var helt tomt på vägen. Inte ett enda fordon, här brukar det nästan alltid vara galet med bilar och matatus som kör race uppe på trotoarerna. Vi tänkte inte på det här förens vi kom fram till bensin macken och Chicken Inn som ligger 2 min från Junction, här var det fullt med människor längst vägen, vilket är väldigt ovanligt för iallafall oss. Folk stod mitt i vägen och kastade och tände eld på däck och sprang runt och skrek. Folk kom ut från sina grindar och ställde sig med sina vakter för att kolla vad som händer. Längre fram såg vi bussar som stod huller om buller och tutade på varandra. Folk kom från alla håll och gick på långa led med händer och bildäck i luften. Vi anade redan här att något var på gång men kunde inte riktigt avgöra om det var en farlig situation (ja, jag vet, riktigt korkat, väldigt uppenbart att det är upplopp men vi är oerfarna, okok?)  så vi var påväg att gå vidare när en Kenyan kom fram till oss och berättade att han inte rekommenderade oss att gå dit. Som sagt, folk här är så sjukt omtänksamma om man jämför med den typiske Svensken. Han berättade att det var upplopp och vi som inte riktigt är vana med detta inte borde gå förbi allt kaos. När en Kenyan som känner till systemet säger att man inte går dit, då lyssnar man och vänder om, vilken vettig människa som helst hade tänkt samma sak. Vi vände om och ringde Boardingen för att kolla hur läget låg till och om vi kunde gå till GreenHouse (ligger åt andra hållet på Ngong Road, där trodde vi inte att demonstrationerna pågick) Christian tyckte att vi skulle komma hem och började genast att kalla hem folk som var påväg till Junction och/eller bad folk som redan var där att stanna inne tills situationen var säker. Boardningen hade inte fått veta att detta skedde innan vi ringde så Christian fick verkligen stressringa massor av människor. Vi tänkte inte mycket mer på det när vi kom hem 10 min senare. Vi var där tidigt i skedet och speciellt mycket hann inte hända. På kvällsmötet fick vi höra att demonstrationerna startades av missnöjda universitetselever och att det mycket väl kan blossa upp igen. Demonstrationerna slutade tack och lov med att ingen dog men folk blev sprayade med tårgas och vatten. Polisen blev inblandad vilket inte är speciellt positivt egentligen, den Kenyanska polisen vill man inte gärna bråka med. Det fungerar INTE som i Sverige där man kan anmäla ifall man blivit orättvist behandlad. Polisen hade skjutit varningsskott och spärrat av för att lugna situationen. Det fungerade för den här gången

Folkmassor bildas otroligt lätt och när man väl är fast i en så finns det ingen som riktigt kan hjälpa dig. Du kan bli alltifrån rånad, antastad, eller nedstampad beroende på situation. Jag är väldigt glad att vi valde att gå tillbaka och att vi inte valde att gå vidare till Junction, det slutade tur nog bra den här gången men med Kenya så kan man aldrig riktigt veta. Med tanke på det extrema kaoset som pågår i Uganda just nu så känns det inte allt för bra att vara så nära en oorganiserad demonstration, allt kan hända. Har ni mot alla odds missat vad som hänt i Uganda kan ni läsa lite här & en liten snutt som Aftonbladet skriver om här (helt sjukt hur medveten man blir av att bo i en kontinent som resten av världen väljer att ignorera)

Vi tänker aldrig på hur illa det faktiskt kan gå i det här landet. Trots det trivs jag mycket bättre här än vad jag trivs i Sverige. Det säger ju en del, gör det inte?

Polis vid Uhuru Park som ligger i centrala Nairobi i samband med valet 2007

Militär från Uganda

Likes

Comments

View tracker

God förmiddag. Idag & igår har stort sett hela internatet varit borta. Många har åkt iväg till Amboseli för safari och avslappning på hotellet, några andra har haft fotbollsturnering. Vi som är kvar på internatet har varit och kollat lite på Julmarknaden som Svenska föreningen stod för. Det var lite kaos på morgonen då vi tydligen skulle äta frukost en timme tidigare, det blev istället frukost uppe i Zebra och Giraff framför Baksmällan samtidigt som personal här på skolan fixade i ordning nere i köket. Jag skulle från början hjälpa till med att stå i Santa's House när julmarknaden väl började men eftersom att dom inte verkade vara i ett större behov av hjälp så gick jag och tog lite längre sovmorgon istället. Kvar blev Clara som fick stå för fiskedamm i tre timmar. Det hela var ganska oklart faktiskt och tillslut bestämde jag mig för att gå att rädda Clara ur sitt arbete och istället går och köpa lite choklad. Till min lycka fans Marabou Apelsinkrokant så jag och Clara gick och köpte en varsin. Det såldes även glögg för 200 ksh som Clara glatt köpte, hon var riktigt nöjd när den lilla koppen tillslut var slut. Den här helgen har varit väldigt mysig och lugn vilket kan vara skönt ibland. Igår kväll startade ett ordentligt regnoväder så hela Nairobis trafik stannade upp i flera timmar. Vi hade tänkt ha julpyssel och julbak för att fira första advent så ett gäng och Marie tog en skolbuss och gav oss in i trafiken för att ta oss till Junction som ligger ca 10 min bort till fots. Det blev en resa med galna Matatus och City Hoppas (eller mer galna än vanligt) i en trång skolbuss där vi mosade in 15 elever. Tror vi satt där i trafiken i minst en timme (vilket inte är speciellt länge då det kan ta mycket längre tid med Kenyas trafik) innan vi kom fram till Junction tillslut. Lisa, Maja och jag gick upp till Pizza inn samtidigt som resten av gänget gick och handlade ingredienser på Nakumatt. Glara kom till oss när vi kom tillbaka från Junction och tillsammans bakade vi och hade julpyssel med resten av internatet.

Det var verkligen en jätte mysig lördag och idag planerar vi bara att plugga och ha det lugnt och skönt innan resten av internatfolket kommer hem från sin safari resa. Ikväll är det dessutom Tacos till middag, har inte ätit det på tre och en halv månad så jag är sjukt taggad. Missar inte det för allt i världen. Imorgon väntar skola (ugh) och fotbollsträning.

Ha en mysig första advent så hörs vi sen,

Clara med sin älskade glögg

På julmarknaden fanns det flera olika nordiska medborgare. Här dansar några ringdans till finska och norska jullåtar

Likes

Comments

Här kommer en liten video jag redigerat ihop från Claras helg i Hell's Gate. Jag själv hade varken humöret eller viljan att stiga upp 06.15 i Lördags men Clara är ju inte direkt känd för att vara morgontrött. Hon fick med sig min GoPro i uppdrag om att filma lite kul till en video. Hon har postat ett inlägg om Hell's Gate som ni jättegärna får läsa om här, hon har även skrivit lite om sina 100 dagar i Kenya och massor av bilder där jag (!!!9 (starstruck omg omg) finns med.

Idag är det Torsdag och vi alla taggar inför helgen då många elever ska iväg på safari, vi får alltså hela internatet för oss själva. Förstår ni hur bra internet det kommer vara? Sen blir det antagligen lite sushi och andra upplevelser, det blir även julmarknad som jag och Clara ska hjälpa till med, vi är ju så otroligt snälla ;)

Tills dess hörs vi!

Likes

Comments

En målstolpe är uppnådd och idag firar vi på internatet 100 dagar i Kenya vilket är helt fantastiskt. För exakt 100 dagar stod jag där på flygplatsen med två helt okända människor, Martin och Maja och stod inför mitt livs äventyr. Idag anser jag dom två "okända" människorna vara en av mina närmaste vänner inklusive flera andra människor jag lärt känna. Clara gjorde ett inlägg med lite bilder från tidiga dagar här i Kenya. Clara gav mig idéen strax innan kvällsfikat idag så jag tänkte slänga upp lite bilder från min Snapchat som jag sparat. Adda mig på Snap om ni missat att jag lägger upp bilder där typ hela tiden! @alexandraalma heter jag där :)))



Minns jag inte fel var det här kanske 2-3 veckor in på terminen. Rosa lyckades inte bli godkänd på städkontrollen och riskerade att bli groundad tills hon städat ordentligt. Nedan kan ni även se en typisk "kvällsfika" som vi kallar det. Massor av kex, en sketen macka och frukt.

Detta är även en annan version av kvällsfikat. Extremt mycket passionsfrukt och varm choklad

Detta var nog min första eller andra dag i Nairobi. Vi åkte på en citytour och tog en liten paus vid en utsiktsplats där man såg ut över skyskraporna i centrala Nairobi

Även här tidigt in på vistelsen här i Kenya. Det är tradition att kolla på Lejonkungen (såklart) och många av oss satt nere vid poolen, frusna, fulla med myggbett men nöjda och sjöng med till The Circle Of Life

Jävligt suddig bild som föreställer Agnes på golvet med en Cicci som twerkar på henne. Detta hör egentligen inte till mitt äventyr i Kenya men det var min hejdåfest. Känns som väldigt långt bort just nu

Första läxis. Lisa har redan här börjat sina tendenser med godis vid varje plugg. Jag lyckades fånga ögonblicket hon försökte äta upp sin hand.Mar

Martin och jag testar på Akrobatik. Jag kan ju inte säga att jag är proffs på att stå på händer men helt värdelös är jag inte heller

Vääärldens bästa Janet. Verkligen en helt fantastisk vän. För er som inte vet så är Janet skolans städerska, tvättansvarig, mattant. Hon är helt underbar och nog den snällaste människan jag träffat

En klassisk lunch på Art. Rosa ser lite halvnöjd ut med att inte ha fått sin mat än samtidigt som Martin verkar tycka tvärtom. Notera även det Kenyanska paret som är högst ovetande om att dom fotobombar

Mitt i mattelektionen började några fransmän ha akrobatik utanför oss. Det var en typ av uppvisande för grundskolan. Bredvid tjejen i kjol ser ni Johnny (idrottslärare) med sin svenska fotbollströja som vanligt

Om det skulle vara en läsare som är intresserad av att gå här nästa år som är lite orolig över hur Svenska traditioner håller sig kvar här i Kenya så kan jag försäkra er om att vi firar precis som vanligt här. På bilden ser ni våra Svensk/Kenyanska bullar med strösocker istället för pärlsocker som tyvärr inte finns här

Här hoppar jag Bungee jump. Elmer som står bakom mig ser lika tveksam ut som jag känner mig just då. En video om Savage Wilderness finns och går att se här

För ett par veckor sedan så började Junction att juldekorera. Minns jag rätt hade det inte ens blivit November än

Jag testar mina skills som trummis, går väl helt okej tycker jag personligen men är tveksam om Lisa som sitter vid Keyboarden håller med

Världens snällaste, underbaraste och coolaste Ellen spontan rakar av sig håret (!!) Kan insistera att hon verkligen blev svinsnygg och även ett föredöme för andra

Ja, detta har hänt. Ja, mamma och pappa, mormor, Christer, vänner och andra, jag tatuerade mig i Kenya. Nej jag har inte Aids eller Hiv, tatueringsstudion var helt safe och pålitlig. Vi får helt enkelt prata om det här i helgen ;))

Tro det eller ej men det finns sushi här i Kenya och den är verkligen svingod. Vi ska nog dit redan i helgen

Lisa försöker lista ut vad hon äter för något

Förrätt i form av Miso Soup och en sallad som bara jag och Ellinor verkade uppskatta

En av våra många konstverk under läxis

Tilan som är asproffsig när det kommer till att jonglera med eld försöker lära oss hur man gör, på ett lite säkrare sätt dock. Ni ska se Clara, hon är sjukt duktig och lär sig snabbt som fan

Plötsligt händer det, här sitter vi och äter middag från Art

En av väldigt många underliga händelser här på internatet. Någon verkar ha försökt tända lampan med en potatis i handen men brutalt missat. Vi får aldrig veta om detta är en fyllehistoria eller om det bara var ett genuint misstag

I en tatueringsstudio, Guggis och jag drog dit förra veckan och spenderade 2-3 timmar där. Glaras tatueringar blev så sjuuuuukt fina, nej vi har inte blivit sjuka. Det var ett säkert ställe I promise!

Likes

Comments

Och så är tiden kommen, det sköna schemat i period ett är över och naturkunskap 5 lektioner i veckan med period två är tyvärr redan här. För er som kanske inte riktigt förstår, alla scheman här på skolan är uppdelad i tre perioder, lektioner kommer och går beroende på vilken period vi är i. Jag har njutit med 2,5 h håltimme på måndagar och ett slut på dagen 12:20 tre dagar i veckan, även en sovmorgon till 09:50 på fredagar, ett nice schema. Men somsagt, dessa glansdagar är tyvärr över. Men jag är inte bitter!

Idag är det den 15 November, en tillsynes tråkig tisdag med 80 min Kiswahili som avslut, men det är även exakt tre månader sedan jag faktiskt kom hit till Nairobi. Det är bara 37 dagar tills jag faktiskt kommer hem till det snöiga Sverige igen och spenderar två veckor med julmys och det jag längtat mest till, Kebab! Ja, det är faktiskt det jag saknar mest med Sverige, en riktig Felinokebab.

Anyways, idag är en riktigt seg tisdag, tyvärr. Men jag & Glara hade tänkt hitta på något i eftermiddag så förhoppningsvis slutar dagen rätt positivt ändå. Det har varit riktigt segt med uppdatering här, till större del pågrund av att det faktiskt inte har hänt något som är värt att skriva om tyvärr. Eller jo, i Söndags så kände en grupp här på skolan att det var dags att hitta på något. Vi tog en promenad till YaYa (ett köpcentrum som ligger ca 35 min bort, nära Toi) och senare ta oss vidare till barnhemmet New Life Hope. Trust. Där bor föräldralösa barn från några veckor till tre år gamla och barnhemmet förlitar sig på donationer och volontärer, vilket vi agerade som idag. Att mata och bära ett minimalt barn är ju inte riktigt min grej, jag gör hellre lite mer administrativa arbeten. Men det var en upplevelse i sig och barn verkar tycka att jag är rolig att kolla på. Det var ganska sjukt ändå, att veta att många av dessa barn är HIV positiva, att en bor på barnhemmet för skydd då den är Albino ( När dom blir äldre kan dom bli förföljda och/eller mördade då deras inre organ anses vara heliga och därför säljs extremt dyrt) Zika viruset som spred sig i SydAmerika är ingen nyhet här, ett av barnen led av dom symptomen. Man fick av ren självklarhet inte ta bilder, kan tänka mig att folk faktiskt åker dit för att visa hur "duktiga dom är"

Det var iallafall en upplevelse i sig, vet inte om jag åker dit igen dock.


New Life Home Trust


Likes

Comments

Det blev tillslut ett uppvaknande här på bloggen. Efter en veckas höstlov och 4 dagar av skola så kände jag att det var dags att uppdatera lite. Just nu sitter vi i b8 (klassrum) med milkshakes och pizza från Art och kollar på skräckfilm. Utanför oss hör vi grundskolan springa runt och skrika. Halloween börjar närma sig och idag har det varit Haunted House och försäljning av kakor och annat gott. Vi fick en liten höstkänsla trots det varma vädret här i Kenya. Vi har också fått flera islag av regn (låter som en vädernisse??) vilket jag i Sverige inte hade uppskattat men här uppskattas det enormt,

Det många antagligen är sugna på att läsa om är väl hur veckan i Diani var, vad vi har gjort och hur varmt det var? Kan säga såhär, det var svinvarmt. Det var helt underbart med andra ord. När vi kom till färjan efter en timmes flygresa hade tydligen färjan som vi skulle åka med fått förhinder då en annan buss hade gått sönder och fastnat (!) på färjan. Vi fick stå i ca 1 h med luftkonditioneringen på. När vi väl gick ut fick man nästan springa till skuggan för att inte bli stekt. Diani är väldigt fuktigt så man kände sig bara allmänt äcklig efter att ha gått ut.

För mig blev det lunch och sen direkt ner till Baracuda Diving där jag skulle påbörja utbildningen för ett dykcertifikat, som jag tillslut fick! Grattis till mig :)) Det var verkligen ashäftigt att vara så långt ner under vattnet och kunna checka av det från listan av saker man bara måste testa på. Självklart var det även en lite äcklig känsla att behöva genomföra "skills" under vattnet. Det sista man vill göra när man är 10 meter ner i vattnet är att ta ur tuben ur munnen och kasta bort den eller att ta av sig masken för att sedan rensa den (vilket jag faktiskt är jäkligt duktig på nu) Men jag klarade provet och fyra dyk med 12 m och 30 min x 2 och 18 m och 35 min x 2. Mellan dyken mådde man piss kan jag säga nu direkt. Jag brukar inte bli sjösjuk men herregud vad dåligt jag mådde, usch.

Jag har verkligen tagit ca 0 bilder, på ett ungefär. Anledningen till detta var för att jag helt enkelt inte tänkte på det/ inte orkade. Semester är ju inte semester om jag måste använda hjärnkapacitet i onödan. Dock har min fantastiska vän Clara tagit lite bilder. Hennes inlägg om Diani hittar ni här. Alla bilder här under tillhör henne. I helgen blir det Halloween parteeey och en resa till Nairobi National Park.



My ultimate boo Guggis (Clara) Vi hade balkonghäng typ all the time och hon garvade ordentligt åt mig när jag slog i huvudet stenhårt i en brandslang som konstigt nog satt i huvudhöjd vid trappan. Vi hade det så jävla mysigt och kommer verkligen sakna vår balkong ordentligt.


Input.: Det var så extremt mycket apor över hela hotellområdet. En morgon efter frukosten drog jag och Clara ut på balkongen och upptäckte då att ett glas hade åkt i backen utan någon som helst förklaring. Det kan lika gärna varit Lisa som klättrat upp på balkongen och försökt pranka us men vi valde att skylla på aporna istället.

Input 2: Vår kämpe Maja som spenderade en natt på sjukhuset pga ett astmaanfall återkom till oss på flygplatsen. Big up to my girl *applåder*

Likes

Comments

Här kommer en video från Savage Wilderness. I detta nu sitter vi inne i d2 och kollar på Now You See Me. Jag som har lite läxor och göra försöker multitaska lite lätt, det går bättre än förväntat. Nu är det iallafall äntligen helg och på söndag väntar Diani och höstlov. Tror alla på internatet är extremt taggade och har sett fram emot detta väldigt länge. Imorgon firar vi in 2 månader i Kenya med en resa till Westgate, mest känt för terrordådet där 67 människor dog 2013. Det ska bli intressant. Nu ska jag återgå till svenskan och sen prata lite med Mackovich ( le brother)

Ha en trevlig fredag så hörs vi sen!



Likes

Comments

Klockan 07:13 i den 8 Oktober, en lördag, drog ett litet men komfortabelt gäng iväg till River Rafting, Bungee Jump, Klättring och andra häftiga aktiviteter. Två timmars bussresa passerade väldigt snabbt vilket är något av det ovanliga här i Kenya. Vi kom dit runt 09:30 och hade en kort introduktion och rumsindelning. Det var alltså inga tält denna gång och vi 26 elever hånlog lite smått för oss själva, det var nämligen så att vissa inte följde med till Savage för att dom inte orkade sova en natt i svettiga tält där man inte vet var man har sina saker. Så blev det inte denna gång. Vi gjorde lite gruppövningar och åt sedan lunch. Savage erbjuder somsagt många roliga aktiviteter, det är ett ställe jag verkligen ser fram att åka till igen då vi förhoppningsvis får göra ännu mer häftiga saker. Det blev klättring och lite hinderbana. Det var så otroligt varmt att många av oss inte riktigt visste vad vi skulle ta oss till. Det blir gradvis varmare här i Nairobi och vi är uppe i ca 23 grader under en medeldag. Savage som ligger vid Makuyu, en liten bit neråt från Nairobis höga höjd var helt otroligt fint. Det var första gången jag såg ordentligt, tjockt, grönt gräs på sjukt länge. PÅ MARKEN! Det tillhör inte direkt vanligheterna då det finns röd sand ÖVERALLT här i Kenya. Svenskarna var alltså sjukt nöjda. Det blev en sjukt rolig resa med allt ifrån Bungee Jump till River Rafting. Kändes inte direkt stabilt när Lexi (en av ledarna) berättade att det finns krokodiler och flodhästar i dessa vatten, det hör dock inte till det ovanliga. Jag vet forfarande inte om hon skämtade med mig eller inte. Mörbultade och trötta elever kom hem till internatet. Där bestämde vi oss snabbt för att beställa middag från Art. Blev milkshakes och pannkakor samtidigt som vi kollade på Mulan 2 i D2 (klassrum) En nice avslutning helt enkelt.

Lägger in lite bilder som vår bordingvärd och svenskalärare Mr Spång tog under resan. Det kommer även en video imorgon och sen lite bilder som personalen på Savage tog på oss under vår Rafting. Tills dess så hörs vi!


Likes

Comments

Idag har det varit en helt vanlig skoldag med historie seminarium och riktiga skitlektioner. Detta var på grund av att jag verkligen vaknade på fel sida trots mina 8,5 timmars sömn. Det blev en lunch på Art och det muntrade upp hela gänget att klara resten av dagen. Idag är det kanelbullensdag vilket vi på internatet inte undgått att missa. Kan säga att alla var extremt sugna efter att kompisar och familj skickat bilder via snapchat, facebook, instagram etc på nybakade bullar. Vi i ettan tog tag i detta och bakade över 100 bullar till hela internatet. Det tog över 4 h men tillslut var dom klara. Smakade självklart inte exakt som dom gör i Sverige men resten av internatet verkade uppskatta det iallafall.

Likes

Comments