Header

Jag minns när du ringde mig 2 veckor innan du skulle åka hem från behandlingshemmet.  Du var nedstämd och orolig. " Snälla Alida, jag är så orolig att jag kommer börja igen om inte du bor hos mig. kan du inte bo hos mig?"

Det var det sista riktiga telefonsamtalet vi hade. Jag var så rädd för att må dåligt igen så jag ville inte. Jag fortsatte bo hos mamma de sista två åren av pappas liv. Den enda kontakten vi hade var när någon av oss fyllde år eller när det var något speciellt. Jag kom aldrig och hälsade på och inte pappa heller.

1 vecka innan pappa dog så ringde pappas grannar mig för att de var oroliga för honom. De hade fått mata honom och åka o handla åt honom. Han kunde ingenting själv. Min första instinkt var att nu håller han på med något igen det aset!

Åkte hem till honom dagen efter för att kolla till honom. Han öppnar dörren i bara en t-shirt. Han säger att han inte minns vart han lagt kalsongerna eller jeansen. Han lägger sig på soffan och mumlar om pengar. Jag skriker på honom " hur kan du vara så dum i huvudet att ta droger igen"?! Han säger att han inte tagit något på 2 veckor för att han inte orkar så jag börjar bli orolig att han blivit sjuk.

Jag ringer mamma och min bror som kommer dit direkt. Så fort de ser honom så ringer dem ambulansen fastän pappa insisterar på att vara hemma.

Ambulanspersonalen kommer och säger att det finns inget mer val än att ta in honom. Efter att de fått klä på honom kläder så åker de in till sjukhuset och vi börjar packa ihop en väska till honom. Jag tar mig en sista titt på den miljö min pappa levt i.

Jag ser spyor på borden och på golvet. Ett berg av disk. Kalsonger som hänger i lampan. Kackerlackor som kryper överallt. Jag har aldrig varit så ledsen i hela mitt liv och där och då klandrade jag mig själv för att inte ha hälsat på honom tidigare så jag kunnat hjälpa honom.

Skulden var olidlig och jag kunde inte hjälpa att tänka " tänk om jag flyttade hem till pappa den dagen han bad mig"?

När vi kommer ut från pappas lägenhet så möts vi av hans grannar. Kvinnan säger till mig " Jag är så ledsen att din pappa är sjuk, han är en underbar man ska du veta. Han var så tacksam igår när vi hjälpte honom och han sa till oss att han är så tacksam för oss för han har ingen annan " .

Jag fick så jävla ont i bröstet av att höra det. Där och då så kände jag att jag misslyckats som dotter. Jag fanns inte där för min pappa men hans grannar gjorde. Än idag kan jag få ont i bröstet när jag tänker på vad han sa. Jag hade önskat att jag tänkte annorlunda då, att jag skulle passat på medan jag kunde. Men samtidigt undrar jag vart jag hade stått idag om jag stannade kvar? Hade jag levt idag? Hade jag också börjat med droger?

En vecka senare dog han på sjukhuset. 56 år gammal.

Finns så många saker jag hade velat göra annorlunda och sorgen äter upp mig mer och mer för varje dag. Saknaden är så jävla brutal att jag inte ens vet hur jag ska hantera den ibland. Jag sätter mig så många sysslor som jag egentligen inte klarar av för orken inte finns.

Men det blir säkert bra en dag. Är så tacksam för min familj. Min fina älskade familj. vad hade jag gjort utan er? 💕

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag minns när du ringde mig 2 veckor innan du skulle åka hem från behandlingshemmet.  Du var nedstämd och orolig. " Snälla Alida, jag är så orolig att jag kommer börja igen om inte du bor hos mig. kan du inte bo hos mig?"

Det var det sista riktiga telefonsamtalet vi hade. Jag var så rädd för att må dåligt igen så jag ville inte. Jag fortsatte bo hos mamma de sista två åren av pappas liv. Den enda kontakten vi hade var när någon av oss fyllde år eller när det var något speciellt. Jag kom aldrig och hälsade på och inte pappa heller.

1 vecka innan pappa dog så ringde pappas grannar mig för att de var oroliga för honom. De hade fått mata honom och åka o handla åt honom. Han kunde ingenting själv. Min första instinkt var att nu håller han på med något igen det aset!

Åkte hem till honom dagen efter för att kolla till honom. Han öppnar dörren i bara en t-shirt. Han säger att han inte minns vart han lagt kalsongerna eller jeansen. Han lägger sig på soffan och mumlar om pengar. Jag skriker på honom " hur kan du vara så dum i huvudet att ta droger igen"?! Han säger att han inte tagit något på 2 veckor för att han inte orkar så jag börjar bli orolig att han blivit sjuk.

Jag ringer mamma och min bror som kommer dit direkt. Så fort de ser honom så ringer dem ambulansen fastän pappa insisterar på att vara hemma.

Ambulanspersonalen kommer och säger att det finns inget mer val än att ta in honom. Efter att de fått klä på honom kläder så åker de in till sjukhuset och vi börjar packa ihop en väska till honom. Jag tar mig en sista titt på den miljö min pappa levt i.

Jag ser spyor på borden och på golvet. Ett berg av disk. Kalsonger som hänger i lampan. Kackerlackor som kryper överallt. Jag har aldrig varit så ledsen i hela mitt liv och där och då klandrade jag mig själv för att inte ha hälsat på honom tidigare så jag kunnat hjälpa honom.

Skulden var olidlig och jag kunde inte hjälpa att tänka " tänk om jag flyttade hem till pappa den dagen han bad mig"?

När vi kommer ut från pappas lägenhet så möts vi av hans grannar. Kvinnan säger till mig " Jag är så ledsen att din pappa är sjuk, han är en underbar man ska du veta. Han var så tacksam igår när vi hjälpte honom och han sa till oss att han är så tacksam för oss för han har ingen annan " .

Jag fick så jävla ont i bröstet av att höra det. Där och då så kände jag att jag misslyckats som dotter. Jag fanns inte där för min pappa men hans grannar gjorde. Än idag kan jag få ont i bröstet när jag tänker på vad han sa. Jag hade önskat att jag tänkte annorlunda då, att jag skulle passat på medan jag kunde. Men samtidigt undrar jag vart jag hade stått idag om jag stannade kvar? Hade jag levt idag? Hade jag också börjat med droger?

En vecka senare dog han på sjukhuset. 56 år gammal.

Finns så många saker jag hade velat göra annorlunda och sorgen äter upp mig mer och mer för varje dag. Saknaden är så jävla brutal att jag inte ens vet hur jag ska hantera den ibland. Jag sätter mig så många sysslor som jag egentligen inte klarar av för orken inte finns.

Men det blir säkert bra en dag. Är så tacksam för min familj. Min fina älskade familj. vad hade jag gjort utan er? 💕

Likes

Comments

Har tittat färdigt på 13 skäl varför nu vilket handlar om mobbning, rykten och självmord.  Saker som händer dagligen bland unga och vuxna människor. Det är fruktansvärt, vet själv hur mobbad jag var på lågstadiet och högstadiet. Varje dag var en kamp för att passa in, man var beredd på att göra vad som helst bara för att kunna bli accepterad. Även ifall det skadade någon annan.

Jag hade också självmordstankar men jag är otroligt tacksam över att jag inte genomförde det och istället valde livet. Tyvärr finns det dem som inte ser någon annan utväg och väljer att ta sitt liv för att han eller hon inte "passar in".

jag avskyr dagens samhälle o allt som min dotter kommer att få genomlida.  Att folk tycks ha rätten att påpeka hur någon annan ser ut och dela in oss i grupper. Att det är vuxnas fel hur barnen beter sig. Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör!

INGEN har någon som helst rätt att säga något dumt om hur någon annan ser ut, tycker man massa så kan man hålla det för sig själv. Och för guds skull, säg inget framför barnen. Något så lite som att du säger att du känner dig tjock kan forma ditt barn till att må dåligt över alla ideal som finns i framtiden.  Alla är inte självsäkra men man behöver inte smitta av sin osäkerhet på barnen.

Denna serie tycker jag är superbra och en riktig tankeställare. Den borde få visas på högstadiet/gymnasiet så att man blir medveten av att sina handlingar kan få hemska konsekvenser.  Alla tar allt olika. Att kalla en annan fet kan göra så att den personen begår självmord!

Skulle jag en dag få reda på att min dotter mobbar eller är elak mot en annan så vet jag faktiskt inte vad jag gör. Finns nog inget straff i världen som kan gottgöra det. MEN Jag ska göra allt i min makt att hon aldrig kommer att göra det och jag kommer aldrig att acceptera det. Skulle bli så fruktansvärt arg och ledsen. Det är INTE okej! Gråter av bara tanken på hur många barn där ute just NU som går hem från skolan med en klump i magen, som känner sig ensamma. Usch det är så hemskt. Vill prata med varenda en o tala om att ni är inte ensamma! Och ni är värda precis lika mycket som alla andra o ni är bra precis som ni är!❤

Likes

Comments

Ligger i soffan just nu medan lillan fortfarande ligger och sover i vagnen efter promenaden med Chippen.

Tittar på 13 skäl varför, en superbra serie som jag varmt rekommenderar! Man vill bara se mer 😀

Har även haft en underbar helg hos mormor, blev dock inte som det var tänkt från början men jag har fått lugn och ro ändå. Massor med tid att bearbeta mina tankar. Varit några dagar nu som det varit upp och ner i mitt huvud men det är slut med det nu. Uppskattar verkligen mitt liv och skulle inte för en sekund vilja förstöra det! Och mitt barn, mitt älskade barn. Vad vore jag utan dig? Finns så många som älskar dig och skulle göra allt OCH lite till för dig. Det är du värd ❤

Likes

Comments

Den 8 januari, mitt livs bästa dag. Dagen då min underbara dotter föddes, dagen då mitt liv fick en mening.

Jag kan inte föreställa mig ett liv utan henne, hon är verkligen ljuset i mörkret för mig! Självklart känner jag samma med Emilio och Alma men jag fick ju aldrig följa dem från start och se deras framsteg. Emilio var ju 1,5 år och Alma var 4 när vi träffades första gången.

Jag tycker att det är så underbart att få följa ett litet liv från start, att se henne utvecklas. jag känner mig behövd och älskad ovillkorligt! Vi är allt hon har och hon ser upp till oss. Mammas fina tjej ❤ Älskar att börja dagen med att vakna upp brevid dig och älskar att avsluta dagen med att ligga brevid dig.

Likes

Comments

Tårtan är fixad inför dopet, blir en tvåvåningstårta med rosa färg och antingen en bebis lr nalle på toppen. Blir lite av en överraskning för mig med 😀

Dopklänningen är typ färdig, mormor sätter i ett band bara och sen är det klart!

Kajsa och Gabbe ska sjunga lejonkungen - vi är en vilket kommer bli superbra!

Simba:]
Du ska lära på din färd,
att vår gåtfulla värld,
är mycket stor.
Den är svår att helt förstå,
inget brukar nånsin gå,
så som vi tror.
Men vi följer din väg,
ger dig stöd för varje steg,
om än allting känns hopplöst min vän.
Vi står stolta och ser,
hur du lär dig mer och mer.
Vi är mer än du tror,
vi är en.
[Kör:]
En ... En ... En familj, en familj, vi är en.
En familj, en familj, vi är en.
[Kiara:]
Alla vet hur jag ska va’,
men jag vill bara va jag,
just den jag är.
Får jag bli sån som jag vill,
eller är min vilja till,
mest till besvär?
[Simba:]
Våra förfäder rår,
och dom följer vart vi går.
Dom följer din väg lilla vän.
Genom gråt, genom skratt,
dom går med oss dag och natt.
Vi är mer än du ser,
vi är en.
[Kör:]
En ... En ... En familj, en familj, vi är en.
En familj, en familj, vi är en.
[Simba:]
Vi är ett hör ihop,
som två träd med samma rot,

och jag är för alltid din vän.
När jag kan ger jag svar,
och den kraft vår kärlek har.
Den ger mer än du ser,
[Kör:]
vi är en ...
En ... En ... En ... En ... Som en familj, som en familj, vi är en.
Som en familj, som en familj, vi är en. (x7)
... som en familj ...

tänker på pappa i näst sista versen. sååå fin

Likes

Comments

Idag har jag bäddat rent i barnens sängar, tvättat, dammsugit , duschat båda barnen, påskpyntat med Emilio OCH haft massor av egentid!!! Detta är typ som terapi för mig, att pyssla och göra rent i hemmet medan basse tar hand om Elly. Och viktigast av allt, i min takt 😀

Nu sitter jag o slappar i soffan innan mamma kommer och hämtar oss. Barnen ska hem till deras mamma och jag ska hämta en babygunga vi har fått av henne ❤

kram

Likes

Comments

God morgon!

Idag startade jag dagen med en välbehövlig dusch. Efter det så åt jag frukost tillsammans med Alma. Nu väntar vi på att gå till skolan framför tvn 😀

När jag lämnat henne så har jag bestämt mig för att gå o lägga mig igen med lilla Elly.  Hon sussar så gott igen efter lite mat. Och det är på tiden att jag vilar lite på dagen Med, något jag alltid gjorde förr.

Idag kommer Emilio hem med och senare är det ju kör, Kommer bli kul.

Likes

Comments

Nu har jag skalat och skurit äppel, bröat långpanna och smält smör.

Snart ska jag ropa ner Alma och då ska vi göra en äppelkaka tillsammans, hon älskar ju att baka så det blir nog en rolig överraskning. Har även köpt henne ett hopprep idag 😁

Likes

Comments