One more cup of coffee av Bob Dylan är en låt från 1976 på albumet Desire som handlar om en kvinna av zigenarhärkomst och en man som träffas varpå mannen fattar tycke för kvinnan men de kan inte vara tillsammans eftersom deras öden tvingar dem bort från varandra.

Inspirationen till låten kommer från en zigenarfestival i Sydfrankrike som Dylan var på tillsammans med målaren David Oppenheimer. Det är rimligt att anta att Dylans fängslande av den zigenska kulturen och den pågående skilsmässan mellan honom och hans dåvarande fru Sara Dylan var orsaken till att låten blev en kärleksbeskrivning av den zigenska kvinnan eftersom hon antas vara Sara. Detta kan förstärkas av att andra låtar på Desire också handlar om Sara, exempelvis låten Sara och Oh Sister.

Huruvida One more cup of coffee handlar om Dylan själv och hans fru Sara eller inte går att diskutera och tolka i all evighet, något som Dylan redan efter att ha släppt ett av sina första album, The freewheelin’ Bob Dylan, där hans låtar tolkades som politiska, har hatat. Många började att se honom som en förgrundsfigur för hela medborgarrättsrörelsen men den bilden tröttnade han själv snabbt på och började aktivt arbeta för att folk inte skulle se honom som någon frontfigur för hela generationen utan istället som en artist som vilken som helst. I en intervju med Bill Flanagan berättade han att det var jobbigt att folk såg honom som en förgrundsfigur eftersom det satte så stort ansvar på att allt han gjorde behövde bli perfekt.

Under 1965 gjorde han en brittisk turné och på Newport Folk festival gjorde han sitt första elektriska framträdande. Det ledde till att han blev utbuad eftersom de flesta som kom på hans konsert var fans som ville se förgrundsgestalten Dylan uppträda och de blev irriterade när han hade bytt ut den akustiska gitarren mot den elektriska.

Med tiden kom Dylans musik att utvecklas som motrörelser till de tidigare epokerna. Exempelvis gick Dylan tillbaka till folkmusiken 1967 efter att under några år ha spelat elektrisk gitarr och med tiden följde dels en kristen period, dels en judisk period och efter det en frank Sinatra inspirerad period under 2000-talet. Att Dylan under alla år har orkat att gå sin egen väg under alla dessa år gör honom väldigt cool och även idag gör han saker på sitt eget sätt vilket går att se i hans bemötande av nobelpriset där det tog två veckor innan han svarade på om han skulle ta emot priset. Dylan är med andra ord världens coolaste 75-åring.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Min älskade vän,

Den första dagen på gymnasiet var jag väldigt pirrig. Jag var pirrig inför att bli yngst igen efter att ha varit äldst ett helt år, pirrig för att jag hade så stora förväntningar på vad det skulle innebära att börja en ny skola med skolföreningar som MV och elevkåren och dessutom pirrig för att hamna i en helt ny klass.

Kanske var jag mest pirrig inför att jag hade hamnat i samma klass som dig. Visst, vi var bekanta och till och med vänner sedan tidigare men på en ytlig nivå där vi träffades på fotbollsträningar och på en och annan fest. Jag hade hört så mycket skit om dig; att du låg runt med tjejer, att du var väldigt grabbig och att du ofta fejkade skador i närkamper inom olika sporter. De här ryktena tog jag till mig och jag vill mena att de speglade hela vår relation det första året. Hörde jag något som angränsade till det vulgära från dig var jag snabbt framme och kritiserade dig. Inte gav det någon effekt utan istället försökte du att göra mig mindre pretentiös och mer levande än den gubben jag var.

Tvåan kom och nog jag började förändras. Jag var mindre pirrig och skämtade på ett annat sätt än tidigare. Det som vi kallar för roasts var först obehagligt men efter ett tag fruktansvärt kul eftersom det var så förbjudet. Att skämta på någon kompis bekostnad var liksom inte tillåtet utan uppfattades av vissa som ett sätt att kasta skit på varandra. Ärligt talat funderade jag väl en del själv på hur mycket av skämten som var sanning och hur mycket som var skoj. Nu i efterhand går det däremot att se att roasten skapade en atmosfär i vilken vi hade full frihet att närma oss varandra psykiskt vilket gjorde att vi blev allt bättre vänner.

Tråkigt nog var det andra året inte bara ett pirrigt vänskapsbyggande i dur utan också en girig och elak kamp i moll från min sida. Du skaffade en flickvän som jag först var väldigt kritiskt inställd till på grund av rykten jag hade hört om henne men efter en period förändrades det till att jag tog hennes parti i de diskussioner ni hade emellan er trots att din var den korrekta. När ni gjorde slut kritiserade jag och var elak mot dig bara för att din flickvän hade blivit en kompis. Jag insåg inte hur dålig vän jag var mot dig förrän jag själv blev dumpad och du fanns där för mig. Många gånger har jag velat säga förlåt men aldrig tagit mod till mig att göra det.

Därför gör det så ont i mig att det nu är för sent. Att jag aldrig under alla de dagarna vi satt i skolan och pratade tog upp det som plågade mig. Den plågan kommer att finnas med länge och den har verkligen öppnat upp ögonen för min egen självkännedom vilket har gjort att jag har blivit mer medveten om hur jag behandlar andra. Förlåt mig för hur jag behandlade dig.

Jag älskar dig.

Likes

Comments

Sverige likt de flesta andra länder har alltid varit uppbyggt av ett klassystem där olika klasstillhörigheter har styrts av de ekonomiska resurserna varje människa har. På samma sätt finns det ett klassystem idag men kanske baseras systemet på något annat än ekonomiska förutsättningar, såsom kultur och sociala skillnader. Hur påverkar klasskillnaderna livet för unga i Sverige?

I artikeln ”Vi gick på bio – inte teater” i Dagens nyheter (2012-06-19) redogör Thomas Lerner för studenten Hanna Adenbäcks bild av klassamhället och hennes eventuella tillhörighet i någon av klasserna. Adenbäck berättar att hon hade en diffus uppfattning av de olika klasserna när hon var liten men att hennes vetskap kring klasser växte när hon började på konstskola. Där observerade hon en klasskillnad som baserades på kulturella och sociala skillnader snarare än ekonomiska och hon berättar hon att hon inte kände sig fattigare än de andra studenterna vad gällde ekonomi utan åberopande den kulturella och sociala kompetensen. Däremot kände hon sig högre ställd än andra på hennes jobb trots att hennes kollegor tjänade mer än henne. Hon ville inte prata om populärkultur eller dieter utan om finkultur och poesi. Därur menar hon att klass handlar till lika delar om materiella som kulturella tillgångar.

Fortsättningsvis uttrycks liknande åsikter i ett utdrag från boken ”Jag är Zlatan Ibrahimovic´- Min historia” (Bonniers, 2011) skriven av David Lagercrantz och Zlatan Ibrahimovic´. I utdraget berättar Ibrahimovic´ med hjälp av Lagercrantz att hans barndom präglades av klasskillnader som gick att se på utseendet. Det var tydligt att han kom från Rosengård på grund av hans gympadojor och träningsoverall. Trots att han med tiden köpte finare kläder kände han att det fortfarande märktes att han kom från Rosengård. Fortsättningsvis menar de att det inte går att iklä sig en roll av den man vill vara utan att det syns vem man är och att det därför inte är lönt att låtsats tillhöra en klass man inte är del av. Trots att det går att ändra utsidan går det inte att ändra insidan vilket Ibrahimovic´ och Lagercrantz menar innebär att klasstillhörighet handlar om mer än ekonomiskt ägande precis som Adenbäck.

Vidare till Michael Ekmans artikel ”Den ofrivillige wallraffaren” (Svenska dagbladet, 2009-09-29) skriver Ekman om ett utdrag från författaren Kristian Lundbergs självbiografi Yarden i vilken Lundberg berättar om sin period som ekonomiskt svag. Under den perioden var han tvungen att arbeta som timanställd på ett bemanningsbolag i Malmö hamn. Lundberg menar att arbetet som timanställd i hamnen kunde likställas med att stå så långt ner på samhällsstegen som det går. I romanen skriver Lundberg om diskrimineringen och mobbningen som förekom mellan de anställda i hamnen och dessutom försöker han påvisa hur svagt skyddsnätet är för en människa på samhällets botten.

Utifrån de tre källorna går det att dra slutsatsen att klasskillnader påverkar ungdomars liv genom att det frambringar deras identitet och därför har stor relevans. De kulturella, sociala och ekonomiska villkoren som utgör en klass hjälper varje individ att identifiera sig med gruppen och hitta sin plats i samhället. Det går också att konkludera att klasskillnader delar in samhället i olika grupper vilket Lagercrantz menar kan bilda en ”vi och dem”-känsla vilket kan bidra till något så negativt som utanförskap vilket kan leda till missuppfattningar och fördomar grupperna emellan. Å andra sidan kan det också vara något positivt eftersom det kan skapa en känsla av tillhörighet och därmed en gemenskap. Betydelsen av klasser finns därmed fortfarande kvar och påverkar i förlängningen Sverige.

Även om uppdelningen av människor i klasser fortfarande påverkar Sverige har det ändå skett en stor förändring vilken går att se i samhällets accepterande av folk från olika klasser. De olika klasserna kan beblanda sig med varandra idag medan de förr hade behövt anpassa och forma sig mycket mer efter sin klass. Adenbäck hade exempelvis inte haft någon möjlighet att studera på en konsthögskola utan hade behövt ta ett jobb som passade hennes klass. Påverkan av klasser är alltså inte lika betydande som förr vilket har medfört att människor från olika klasser knyter kontakter med varandra.

Likes

Comments