Header

Dagens positiva 2017

❤ Att jag tog mig iväg till vårdcentralen och att jag dessutom hade sån tur med telefontid! Jag vet inte om alla vårdcentraler har samma system, men här är det så att man ringer och blir erbjuden en tid att bli uppringd på. Jag ringde först och fick då erbjudandet om en telefontid efter klockan
13. Jag fick panik (haha telefonfobin) och la på och sket i den där tiden. Efter en stund tänkte jag sen men ge dig och ringde upp igen. Tydligen hade någon då avbokat sin telefontid eller liknande så jag fick en tid typ fem minuter efter att jag ringt. Sån tur! Hade jag blivit uppringd senare hade jag säkerligen inte fått någon tid den dagen och då tvingats söka akut på jouren. Tummen upp för den turen!
❤ Jag kommer troligtvis äntligen få sova gott inatt när jag har ordentligt med smärtlindring. Har varit så trött i och med att jag inte kunnat sova ordentligt på grund av smärtan så det blir skönt att förhoppningsvis få sova ut imorgon!

Likes

Comments

Hemma med ett gäng Citodon mot smärtan. Hoppas verkligen de hjälper nu så att jag inte är en av de få som inte har nån effekt av kodein, skulle inte förvåna mig med min otur om jag tillhör den stackars skaran det inte hjälper på, haha. Jag tänkte dock vänta till lite senare innan jag tar en tablett eftersom jag ska styra med mat och grejer nu. Brukar bli däckad av starkare smärtstillande nämligen.

Nu ska jag försöka röra mig minimalt, fixa lite mat (typiskt att jag inte har någon matlåda idag), dricka lite te och läsa. Imorgon skulle jag egentligen ha bowlat med mamma och Anders (för att fira min födelsedag), men mamma fick ringa och avboka det för jag vill ju inte precis spä på smärtan känner jag lite spontant sådär ;)

Likes

Comments

Hej på er!
Idag är det inte mycket med mig. Jag har så sjukligt jävla ont i revbenen! Igår kväll blev det bara värre och värre och jag skrek typ rakt ut vid minsta rörelse. Kunde bara ligga helt blixtstilla i sängen, minsta förflyttning slutade med tårar, men lyckades somna till slut. Imorse när jag vaknade gjorde det fortfarande lika ont och jag har suttit och gråtit konstant, tårarna bara forsar och givetvis gör det då ännu ondare, men det går inte att hålla emot. Det är till och med så illa att jag med min telefonfobi ringde vårdcentralen och bara storgrät i telefonen. Fick en tid redan vid 11.30 så det var ju himla bra. Det kommer bli knivigt att ta sig dit känner jag eftersom det frusit på ute vilket betyder att jag måste skrapa rutorna på bilen = Antagligen väldigt mycket AJ på den, men skitsamma. Jag måste ha annan smärtlindring nu än Ipren och alvedon. De hjälper inte ett dugg nämligen, eller i alla fall alldeles för lite. Står inte ut som det är nu :(

Hade egentligen samtal idag hos Bettan, men var tvungen att skicka sms och ställa in. Klarar inte av det nu när det är såhär, så jag fick en tid om en vecka i stället :) Hoppas jag slipper betala bara för sen avbokning. De har nämligen börjat med nu att man måste avboka SENAST 24 timmar innan annars får man betala 200kr och det oavsett om man vaknar sjuk till exempel. Så sjukt, men förstår samtidigt systemet. Det är nog många som avbokar eller skiter i att dyka upp och det drabbar ju tyvärr alla andra med.

Håll tummarna för att läkarbesöket går bra nu är ni gulliga ❤

  • 99 readers

Likes

Comments

Dagens positiva 2017

❤️ Att jag lyssnar på mina tankar men låter dem vara just bara tankar.
❤️ Att jag kan lyssna till mig själv och analysera på ett helt annat sätt.
❤️ Jag var hemma hos mamma förut och åt kaka och drack te. De var trevligt :)

Likes

Comments

Anorexi

Nu har jag tänkt skriva det här ganska länge, men det är dom att både fingrarna och tankarna helt hopar sig, men när jag väl börjar skriva brukar orden komma av sig självt så det gör det säkert nu med ;)

Det jag tänkte skriva handlar om det som hände för några dagar sen, på min födelsedag närmare bestämt faktiskt (fint tajmat). Helt plötsligt fick jag sån sjuk kroppsångest. På någon ynka sekund eskalerade paniken inom mig och jag fann mig med mina händer över hela kroppen. Jag mätte, jämförde, svettades, mätte lite till och blev helt uppslukad av alla tankar. Jag kände där och då fy tusan vad jag har lagt på mig! Jag förstod ingenting, fick ännu mer panikkänslor samtidigt som jag försökte resonera med mig själv. Jag har inte haft de här känslorna på extremt länge så jag hade nästan glömt hur det var att ständigt granska sin kropp, men på den där lilla ynka sekunden var det som att alla sjuka tankar i hela världen for igenom mitt huvud. Magen stod ut, låren hade blivit större, armarna kändes som klumpar och jag var förvirrad och rädd. Kände mig så otroligt svullen över hela kroppen och det enda jag till slut tänkte på var att jag dagen efter inte skulle äta någonting. Jag stod där framför spegeln och hade bestämt mig att nu blir det ingen mer mat på ett tag för det här går ju inte, det är inte okej.
Som skrivet var det så längesen jag ens tänkte såhär, visst att någon tanke ibland kan fara förbi, men absolut inte på det viset. Jag har aldrig tidigare velat svälta mig själv igen, men den här dagen la jag mig för att sova med en hemsk känsla i kroppen och jag fortsatte med min body checking där under täcket (vilket jag inte ens gjorde när jag var som sjukast för att tillägga). Jag försökte desperat känna efter om jag kanske inte bara inbillade mig, men nej, jag var helt klart uppsvälld. Vaknade på morgonen med samma känsla och med ett hjärta som kändes som en tickande bomb. Dessutom kände jag mig så skyldig och jag skämdes över mig själv för det här beteendet har jag ju slutat med, såna här tankar har inte jag, det är bara fel, fel, fel.
När jag skulle klä på mig där på morgonen kände jag bara för att skrika och riva sönder kläderna som helt plötsligt satt som korvskinn vad det kändes som, men jag lyckades med bedriften att inte byta kläder 5373747 gånger utan jag svalde helt enkelt ångesten, behöll kläderna på och försökte i stället sätta ord på vad tusan som hände. Varför kom de här tankarna sådär från ingenstans? Jag kom fram till några saker i alla fall:

- För det första: Jag har säkerligen varit svullen tidigare, men att jag då inte ens lagt märke till det eftersom jag inte har känt något behov. Det är dessutom normalt att ibland samla på sig lite vätska, särskilt när man är tjej.
- Jag har mått väldigt dåligt och känt en stor inre stress vilket säkert har stor bidragande orsak till att det här kom upp i huvudet igen. Jag känner att jag tappar kontrollen i livet igen vilket leder till att jag vill få tillbaka någon form av kontroll och där är maten en "enkel" utväg.
- Jag har sovit dåligt och har ont och med det blivit känsligare vilket leder till tankefällor av olika slag.

Jag hade bestämt mig för att inte äta, men redan dagen efter kände jag att fan vilken dum idé , vad håller jag på med?! och jag klarade av att stå över det där och åt som vanligt även om det tog emot en aning (dock inte så illa som jag trodde). Det är fortsatt jobbigt även idag, men när jag kan se varför det troligtvis blev såhär så känns det enklare på något vis. Lite som att jag kan klappa på mig själv och tycka lite synd om mig själv som inte mår särskilt bra, men fy tusan alltså för den här skamkänslan. Jag som tänkt att jag är förbi såna där tankar, men tydligen inte! Försöker dock säga till mig själv att det är okej att tänka och det är okej att känna. Jag är inte mer än människa och ibland är jag lite svagare än vanligt.

Likes

Comments

Hej och godmorgon!
Vaknade med en jädrans huvudvärk idag, så nu vet jag i alla fall att jag har ett huvud och det är ju bra! Har tvättstugan idag och vägen dit ut var fasen inte nådig alltså. Det snöade ju järnet igår för att sen börja regna och då vet vi ju alla hur själva marken kan se ut... Is, is, is, rent livsfarligt att gå på och jag är ju extra ängslig nu i och med mia stackars revben, men två vändor har jag lyckats med utan skador så alltid något, hehe.
Jag tyckte att revbenen var lite bättre igår, men det verkar gå fram och tillbaka det där för idag har jag minst lika ont. Det känns verkligen som att någon kramar åt riktigt hårt och det känns som att jag har en rejäl låsning som skulle behöva knäckas rätt. Nu var det en vecka sen jag skadade dem så förhoppningvis är det väl snart bättre! Jag står ju ut, man vänjer sig en del med tiden.

Sitter nu med en kopp te och en tänkande hjärna som sällskap. Gud så mycket det är som snurrar i huvudet, det är allt och ingenting på en och samma gång. Innan jag klev upp förut körde jag på med den där övningen vi fick igår på gruppterapin (mindfullness), eller en liten egen variant av den för jag orkade inte dra fram pappren, men tankarna bara far iväg. När de far iväg ska man acceptera det och leda dem tillbaka till det man höll på med, men det är ju inte så lätt när de glider iväg så pass att jag glömmer att jag ens höll på med en övning, haha, men övning kanske ger färdighet!

Önskar er en fin dag ❤

Likes

Comments

Dagens positiva 2017

❤ Jag var inte alls lika stressad efter dagens gruppterapi. Sist höll jag ju på att gå upp i atomer och jag tror det berodde mycket på att vi då var tvungna att sitta still i nästan två timmar och bara lyssna. Idag, efter lite bensträckare, var jag mycket lugnare när jag kom hem.
❤ Jag har klarat av att resonera på ett klokt sätt med mig själv idag. Det behövdes efter gårdagens bryt. Tror jag ska skriva mer om det imorgon, idag har jag varit tvungen att smälta det en del. Vill inte riktigt skriva om det i affekt.
❤ Jag blir glad av mina tulpaner jag fick igår. Så fina!
❤ Något av det bästa jag vet är att spara på att läsa bloggar till vissa tidpunkter. Vill liksom ha flera stycken inlägg att grotta ner mig i. Det finns inget skönare än att lägga sig tillrätta med en kopp kaffe eller te och bara läsa och leva mig in i andras liv.

Likes

Comments

Idag var det dags för andra tillfället med adhd gruppen. Det var inte riktigt lika segt idag jämfört med första gången, men ändå bra segt alltså. Vi fick till oss att allt det här kommer bestå mestadels av föreläsningar och det känns väl inte optimalt enligt mig. Jag trodde mer att det skulle vara gruppdiskussioner, att vi skulle få dela med oss av eventuella tips och strategier till varann, men nej, det blir tydligen en massa lyssnande framöver då = svårt. Jag tog återigen upp att jag behöver mer pauser under tiden och flera höll med mig så efter en halvtimme fick vi oss en liten bensträckare och fyllde på kaffekopparna.
Under första timmen hade jag det väldigt kämpigt med en hel del ångest. Satt och kämpade mot tårarna hela tiden och det var nära på att det brast till och med. Funderade på hur jag enklast skulle ta mig därifrån om det skulle bli akut, men jag klarade mig och det lugnade sig efter en stund som det i stort sett alltid gör. Det är dock för närvarande total kaos i mitt huvud och jag mår verkligen inte bra.
Hemuppgiften den här veckan är att varje dag öva på mindfullness och att låtar tankarna komma utan att värdera dem på något vis eller döma oss själva för de tankarna vi har så det är väl något jag ska kämpa lite extra med för det behövs verkligen nu. Jag är så himla kritisk till mig själv och värre än värst har det varit de senaste dagarna. Det gick ganska bra en sväng med acceptans inför mig själv, men när jag mår sämre blir tankarna automatiskt väldigt negativa, men jag vet att saker och ting blir ljusare så det är väl bara att härda ut och vänta helt enkelt.

Nu ska jag ta dagens andra dusch (jävlar så renlig jag har blivit!) för jag fryser som tusan. Vädret är ju inte precis top notch. Snöade som fan imorse för att sen givetvis övergå till regn... *positiva klubben*

Likes

Comments

Somnade jättesent igår. Slog väl inte ihop ögonen förrän runt tvåtiden och sen vaknade jag tidigt imorse plus en massa uppvaknanden innan. Hoppas verkligen inte att jag kommer hamna i ett dåligt flow med sömnen nu igen. Blir så himla påverkad av att inte kunna sova ordentligt, känner mig som en zombie nu minst sagt. La mig dessutom med väldigt jobbiga tankar och jag vaknade även med dem tillsammans med en dos av hjärtklappning. Får se om jag skriver något om det senare. Det är en grej jag skäms över så jag får tänka igenom det lite innan.

MEN MEN, sångträningen igår var SÅ rolig! Det är dock ganska svårt, men det är ju genom att ha problem man lär sig. Jag är inte alls van vid den här sångstilen eller att sjunga i stämmor, så för att vara en liten nybörjare på det så är jag ändå stolt över att det ändå flyter på hyfsat. Hade jag kunnat allt redan från början hade det ju inte varit särskilt utmanande alls, men jag är ju sån att jag vill sätta allting på första försöket så jag klankade ner på mig själv en hel del igår innan jag faktiskt kunde lyfta blicken och se att många av de andra faktiskt också hade problem. Det var alltså inte bara jag och helt plötsligt lättade känslan en aning. Vi är ju faktiskt där för att träna, men ja, jag blir rädd att bli bedömt som ett misstag, någon som inte kan någonting och med det bli utesluten i gruppen. Nu kommer vi dock få ljudfiler med våra, samt de andras, stämmor och då kommer det nog kännas bättre, när man kan öva för sig själv hemma på kammaren ;) Jag har dessutom noterna nu och kan sätta mig och klinka min stämma på pianot.
Annars upptäckte jag igår att jag inte alls hängde upp mig så mycket på min röst. Jag tänkte inte alls på om jag sjöng bra eller dåligt utan jag bara sjöng och fokuserade på stämman utan att lägga någon vikt vid något annat. I vanliga fall när jag sjunger lägger jag mycket fokus på just rösten och kan lätt haka upp mig på den och tycka att det låter fult (eller fundera på om andra tycker att det låter fult....). Ingenting sånt kände jag igår utan det bara flöt på liksom :) Det känns som en väldigt bra och trygg liten grupp! Glad över det :)

Nu har jag precis duschat och tvättat håret. La mig med smink igår (jag kan verkligen inte komma mig för att tvätta av det när jag kommer hem sent eftersom jag då är ganska uppvarvad och har svårt att hitta ett lugn) så det var rysligt skönt att tvätta bort det, skrubba och smörja in det, så nu är jag fit for fight (ehh, noo) inför adhd gruppen som börjar vid 13. Ser inte precis fram emot det, men det blir nog bra att fördriva lite tid och dessutom träffa min vän igen. Kul verkligen att vi är i samma grupp! Det känns tryggt :)

Hoppas ni har en fin dag!

Likes

Comments

Dagens positiva 2017

❤ Min födelsedag har varit väldigt fin. Jag är så tacksam för alla grattishälsningar och mina presenter. Tack!!
❤ Sången! Finns inte ens ord för hur mycket jag älskar det! Överväldigande!
❤ Revbenen börjar kännas lite bättre. Skönt! Hoppas det håller sig så nu!

Likes

Comments