​Det är väldigt länge sedan jag lyssnade på musik. Ännu längre sedan jag var på Spotify och gjorde mina spellistor.

På nåt sätt får jag svårt att lyssna på musik då jag mår dåligt, eller sörjer.
Och, så här lång tid har det tagit... sedan min mamma avled... (på min 50-årsdag) och sedan jag opererades... och sedan skrämseln då sambon fick sin Cancerdiagnos...

Har du någon spellista på Spotify?
Tipsa gärna mej. 😊🎶🎤

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Vi har ett ganska långt tag haft elavbrott i halva huset. Hur vi än bytte propp i skåpet ute på stolpen så gick den bara. Så, vi drog en skravsladd ifrån en fungerande kontakt.
Och, så hade vi det sen jättelänge.

Häromdan kom en elektriker och hjälpte oss att få igång elen i hela huset, genom att koppla bort den fasen som hela tiden gick.

Idag gick de andra 2 faserna också. Hela tiden, hur många proppbyten det än blev.

Så... nu hade vi ingen el alls istället.
Och, frysen full av mat som vi hamstrat på oss under 1 månads tid.

Vi fick dra skarvsladd från det närmast belägna stallet och in till oss, så att vi åtminstone kan hålla igång kyl och frys.

Och, en lampa, så man inte slår ihjäl sej då man rör sej under de mörka timmarna.

Sambon började gräva under kvällen... för att komma åt kabeln som går mellan stolpen och huset.
För, antingen är felet där... eller så är felet i det antika proppskåpet på stolpen där ute.

​Detta kom efter att"solen gått i moln" och "rullgardinen dragits ner" beträffande mitt företag... och mitt jobb.
Det kostar fortfarande mer än vad vi har råd med... efter 8 månader.
Men, att ge upp känns inte som något jag vill göra. För, jag känner mej själv, och vet att jag inte mår så bra med mej själv om jag inte klarar av detta - min sista chans till ett jobb.

Jag hoppas att elproblemet fixar sej... och att läget med jobbet vänder uppåt-

Likes

Comments

Och jag var väldigt trött i hela kroppen ungefär vid 17-tiden... och då hade jag en hel del kvar att gå... (insläpp av hästar, låååångt bort ifrån stallet, veckohandla på ICA Maxi, kvällsfodra heeela gården, i mååånga hagar osv...) + kvällsrastning av 4 hundar...


Men... då jag slutligen satte mej med min middag, vid datorn... då klockan var strax före midnatt...

Då hade jag faktiskt gått 100% av de steg jag behöver gå varje dag.

Det är SÅ svårt och smärtsamt jobbigt att gå alls på fötter, och med ben, som värker, är stumma och ibland inte bär en...

Så, det här var bra gjort!

​Så...

Nu är det dags att ta sej ut. Och, se om jag kan göra om det!

Likes

Comments

Vi bor väldigt litet på våra 28 kvm (1 rok)
Det här killen bor större än oss på sina 24 kvm.

Likes

Comments

Fick en jättetrevlig läkare på SkinDoc, som tittade på mina orosprickar.
Två i hårbotten, en framför vänstra örat, några undet armhålorna och på insidan av vänstra överarmen och på ryggen.

Hon berömde mej för min bleka hud och sa att det var bra att jag inte solat så mycket i år.
För det är ju solen som är farlig och ger hudcancer.

Jag berättade om att min mamma dog av sin hudcancer och hon förstod min oro.
Och hon berättade att ingen hudcancer var synlig på min kropp.

Jippi...vad härligt det kändes att gå ut därifrån, och känna sej två ton lättare.

Vi firade med en promenad inne i Mörby Centrum, och jag kände inte igen mej alls. Så dom måste ändrat masdor sedan jag var där och hängde 1983.

Nu är det dags att hugga in på dagens jobbskörd igen!

Jag såg också några märkliga träd...som såg ut som nån blandning av lönn och ek på bladen.
Nån som vet vad det är?

Jag lyckades åka rulltrappa också...Det är jag vanligen för vinglig för numera, då mina ben inte lyder som dom ska.

Likes

Comments

Väntar...
Var i god tid och fann P-plats i Centrumgaraget.
Nu sitter jag o väntar...

Likes

Comments

​Så var nu dagen här... då jag ska visa upp några hudförändringar hos hudläkare, och hoppas, hoppas, hoppas att det inte är hudcancer.

Nästa steg blir väl att ta tag i den ojämnt aktiva sköldkörteln och inflammationerna under båda fötterna.
Mina benmuskler har börjat svika mej flera gånger under gång också, nu. Så, även det bör väl ses över.

Man kan ju undra om flera symtom härrör från samma orsak...

Håll gärna tumme för mej nu idag, då jag ska kolla hudförändringarna vid 14:15.

Likes

Comments

För 3 år sedan var vi på marknaden i Edsbergsparken - vid Edsbergs slott - den 16 september, som var våran 30-årsdag som sambos.

Det var den 2:a marknaden - som jag minns - som jag varit på, i vuxen ålder.
Den innan var 1986 då jag, sambon, yngsta dottern och våran ängel (sambons mamma, min "svärmor", dotterns farmor) var på Malmköpings marknad.

Igår var det dags igen, för marknad i Edsberg.
Liksom på Hästivalen, på samma plats, förra veckan, så mötte vi upp med min yngsta kompis och hennes mamma.
Hennes mamma har varit min personliga coach några gånger då vi ridit ut. Och, jag hoppas att vi ska kunna rida ut ihop igen.

Det blev en riktigt trevlig stund (ca 3-4 timmar).
Sambon tog en fika, medan vi tjejer gick på vårt håll... tills sambon ringde och sa till oss att komma till slottet.
Väl där fann vi att han nappat på att byta telefonabbonemang, till 3...och fått ny telefon och hörlurar. Hans nummer skulle flyttas med dit... vilket senare visade sej inte helt lätt, då hans kontantkort är oregistrerat.
(så nu får jag försöka klura ut det)

Då vi ändå var vid slottet så gick vi tjejer in och tittade runt lite.

Dit vill jag gå igen!

Vi tävlade med Itrim också. Jag lyckades hålla högerhanden uträckt med 4 kg i handen i 29 sekunder.
Vi såg mycket som inspirerade mej i mitt skapande.

Pokemonmössan provades bara. Inget köp.
Däremot fick My en ny mössa, som gjorde henne väldigt glad.

Jag bjöds på en god Donut, och sambon pratade häst en stund med Jultomten, som traditionsenligt var där och sålde korv.
Sambon köpte 3 korvar till sin kompis, som inte kunde gå i år. Och, 3 till oss själva. Ren, Björn och Älg.

Likes

Comments

Det var fredag, precis som ikväll, den 16 september 1983...
Jag flydde hemifrån då min pappa gick bärsärk på mej för femtioelfte gången i ordningen...
Jag tog mej till mina kompisar som nyligen flyttat till Jordbro... tjejen var inte hemma. Hon var hos sin mormor, som fyllde år.
Men killen var hemma. Och en kompis till dom, som jag träffat 2 gånger tidigare, var där.

Vartefter klockan blev mer så blev jag mer o mer orolig för att åka hem, och möta min pappa.
Jag fick erbjudande av kompisen att stanna hos honom över natten.
Jag sov på hans soffa...

Och... resten är historia...som det så fint heter.
33 år ikväll...sedan jag flyttade hem till sambon.

Många svåra år och flera ännu svårare har vi hunnit med...
Jag hoppas fortfarande på att vi ska få lite mindre kämpande och liite mera flyt...

Likes

Comments

Igår - måndag - gick vi, som vanligt, ut i hagen för att hämta in Oskadis och Dis. Dom var längst bort i hagen, men kom genast springande till oss då vi ropade.
Oskadis sprang först, i full fart.
Nästan ända framme så stupade hon... hon landade på ansiktet och halsen vek sej som ett "Alfa" (upp-o-ner-vänt V). Det såg riktigt otäckt ut. Och, jag tänkte att "Nu dör hon!"

Då hon stod upp igen så var hon vinglig och ruskade en massa på huvudet.
Hela vägen hem till boxen gick hon och skakade på huvudet, och hon gick i sidled och vinglade.

Idag har hon verkat mera som sej själv... men, nu har hon fått en blåtira under vänstra ögat. Och, ovanför ögat är det svullet.
Jag hoppas verkligen att hon blir helt återställd!


Det händer lättare än detta att hästar bryter nacken. Och det syns inte alltid genast.

Så, jag funderar på att få hennes halskotor röntgade.

Likes

Comments


Better Blogging Nouw