aspergers syndrom, familjehem, familjeliv, Robotdammsugare, städning

För nån månad sedan köpte jag mig en robotdammsugare. Med ett hus på dryga 200 kvadrat så är "Robert" som jag döpt honom till, en verklig lifesaver.
Jag har en högerarm som lagt ner. Tennisarmbåge. Värker som tok så fort jag belastar eller vrider så vanlig dammsugning gör mördande ont just nu.
Jag hade egentligen inga högre förväntningar men Robert är mycket bättre än vad jag nånsin kunnat föreställa mig.
Han får jobba ett par omgångar varje dag👍🏼
Just nu dammsuger han hallen medan jag sitter vid teven med sovande bebis i famnen...❤️

Men, men..., människan är av naturen lat och jag är definitivt inget undantag. Har beställt en sån här nu. Att lätt kunna göra rent golv, duschen, ugnen, mattor och möbler UTAN kemikalier och utan att gnugga armarna av mig tilltalar mig. Ska bli väldigt spännande att se om jag blir lika nöjd med denna som med min Robert.

Jag har ju Lillbebis som börjar fundera på att krypa nu också. Jag är inget hygienfreak men det känns gott att ha hyfsat rena golv då.
Han är så söt. Typiskt bebisar att köksredskapen är mer spännande än alla leksaker i världen😁
Idag är det dags för babysim. Maken jobbar till kl 19 på kvällarna just nu så jag måste rodda hemlivet ensam under veckorna.
Min dotter ska sköta babysimmet men jag är den som skjutsar då det är 3.5 mil härifrån. Kruxet är att detta är precis samtidigt som S12 slutar skolan. Så 10 tisdagar framöver MÅSTE S12 fixa att åka skolbuss hem och han måste fixa att gå in hemma själv. För en förälder med normalstörda barn låter det självklart att en 12-åring ska klara detta själv, men i en NPF-förälders vardag är det långt ifrån givet att det funkar.
Håll tummarna för oss!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

barnbarn, familjehem, familjeliv, husdjur, kattungar, scrapbooking

Igår flyttade två kattungar. Ett yngre par med hus men utan barn än så länge köpte dom. De har varit här vid flera tillfällen och hälsat på och kelat med de små och de verkar verkligen jättegoa, så det kändes som om det blir ett jättebra hem till de små❤️
S15 är hos flickvännen denna helgen vilket gör att livet härhemma speedar ner betydligt😁 S12 ringde storasyster och bestämde översovning hos henne igår så även han lämnade oss i går eftermiddag. Kvar härhemma blev jag, maken och Lillbebis.
Nästan barnfria typ!😄
Maken hann bygga rätt mycket på vårt nya staket medan min lördag i stort sett gick ut på att kånka på Lillbebis som inte riktigt var i slag igår. Han hade ju feber för ett par dagar sen, så det är väl nåt som rör i kroppen på honom. Idag ska jag köra hem honom till mamma och pappa i 3.5 timma. Ingen av hans föräldrar har körkort så det blir en massa skjutsande fram och tillbaka för min del.
Jag brukar passa på att göra sånt där som är svårt att greja med när jag har honom hemma.

Jag scrappar en del. Detta kortet är senaste alstret. Igår fick jag en ny beställning som jag ska fixa med i dag tänkte jag😊

Ett annat "projekt" härhemma är ett rejält röj i en del av våra skåp och hyllor. 3,5 sopsäckar med skräp har jag fått ihop hittills. Varför sparar man på allt liksom?

Likes

Comments

aspergers syndrom, barnbarn, familjehem, familjeliv, kattungar, nätverkshem

Imorgon flyttar två av våra fyra kattungar. Känns en smula sorgesamt trots att jag vet att de får det jättebra. Deras mamma dog när de var 5.5 vecka så vi har ju grejat väldigt mycket med dom. Undrar även hur vovven kommer att reagera. Hon har ju liksom gått in och agerat extramamma❤️

Lillbebis har haft feber i två dagar nu. Hans mamma D23 kom hit och sov över natten till idag. Hon hade honom hela natten fram till kl 06 så jag sov ovanligt mycket natten som gick.
Många av mina vänner säger att de ALDRIG skulle orka en bebis igen. Så har jag också sagt. Men man orkar när man måste❤️
Och vår Lillbebis är underbar. En rätt snäll och lugn bebis. Enda kruxet är att han är och har varit svår att mata. Han är ingen mullig bebis, och då lägger jag ändå ner mycket tid på att mata.

Jag skjutsade hem dottern vid middagstid. I samma veva fick jag kika in hos gammelmormor och lägga om hennes bensår för att sedan hasta vidare och hämta S12 i skolan.

Fullt ös, medvetslös!

Likes

Comments

adhd, aspergers syndrom, barnbarn, familjehem, kattungar, städning

Igår hade S12 slöjd och hemkunskap. Praktiska och lite ostrukturerade lektioner som tröttar en hjärna utan filter något alldeles enormt. Idag orkade han bara inte så idag fick han bli hemma. Vi upprepade dock gårdagens uppgift i hemkunskap och bakade scones tillsammans.

Inte snygga men vääääldigt goda.
S15 har börjat Individuella programmet på gymnasiet, men idag blev det klart att det blev en plats ledig för honom på det yrkesförberedande programmet för fordon. Sonen blev såklart själaglad!😁
Han är en praktiskt lagd person. Maken bygger ett nytt staket runt tomten och sonen fick en slant för att ta ner det gamla.

Swoosch så var det fixat. ADHD i rätt sammanhang ÄR verkligen en superkraft. Nu hoppas jag att han kan ta fram samma superkraft och ta bort det gamla virket också!😄
Annars så har jag börjat röja i skåp och lådor. Jag har suttit och plockat i teckningar och pyssel som min 25 och 23-åring gjorde.., så jo.., det var ett tag sen jag städade dessa skåp.

Jag har fin "hjälp" av såväl Lillbebis som kattungarna som synes❤️

Likes

Comments

adhd, aspergers syndrom, barnbarn, familjehem, familjeliv, ekonomi

Ibland tycker jag att livet är rätt orättvist.
Jag är sjuksköterska men har skaffat mig en rad olika specialistkompetenser. Drygt 320 högskolepoäng. (Jag har läshuvud och har kunnat plugga mycket hemma eller sittande på mina barns skolor.) Men vem är det av oss vuxna som alltid fått jobba 100%? Inte jag iallafall. Jag är den som alltid fått höra att "ja, du har ju såååå mycket med dina barn..." på utvecklingssamtalen med chefen. Jag har alltid fått vabba. Och jag är den som går på kvartssamtal, krismöten och den skolan ringer till när det skitit sig. Skolan ringer om S12 MINST 3 gånger i veckan. I snitt måste jag även hämta sonen tidigare 3 gånger varje vecka.
Det har successivt blivit allt svårare för mig att sköta ett arbete. När jag jobbade natt fick jag inte sova för att skolan ringde pga meltdowns. Höll på att bli sjuk av trötthet.
S15:s skolgång har också varit ett helvete! Nu HOPPAS jag att gymnasiet blir bättre för honom❤️
Jag har lagt ner mina fritidsintressen och en stor del av mitt sociala liv.
Men ibland tänker jag att det kanske fanns en högre mening med att jag skulle bli familjehem åt barnbarnet. Mina barn får ju även de tillgång till mamma 24/7.
Och när offerkoftan är så tung som den är nu tänker jag på vem som kommer att tacka mig om 50 år. Inte är det eventuella arbetsgivare i alla fall.
Häromdagen fick jag tacka nej till en kortare utbildning i barn och ungdomspsykiatri som jag sökt, mest för att jag är så intresserad av detta. Insåg att så som S12:s skolsituation ser ut så kommer jag ALDRIG att få "komma ifrån" en dag i veckan utan en hysteriskt ringande telefon.
Maken är fantastisk på många vis, men han prioriterar jobbet. Alltid.
Så idag fick jag nog!
Sa till honom att då han låter mig axla allt tungt härhemma och framför allt med alla våra diagnosbarn så inser jag att jag aldrig kommer att kunna arbeta fullt ut igen. Jag skulle kunna ha betydligt högre lön än honom om jag skulle jobba 100% men då skulle våra barn och vårt hemliv krascha.
Jag sa till honom att han får börja plocka ut 5000kr extra i månaden (han är egen företagare). Dessa pengar tänker jag sätta undan. Till mig. Som en säkerhet. Och som en kompensation för all ATP som jag aldrig kunnat få in. Det låter kanske hårt men jag tycker nånstans att rätt ska vara rätt.

Likes

Comments

adhd, barnbarn, familjehem, familjeliv, Vänner

Helgen gick i rallyåkandets tecken. Maken kör och S15 är kartläsare. De kom sexa i sin klass och var jättenöjda med sin insats. Bilar och att meka är S15:s stora intresse. Ibland tycker jag liiiite synd om maken som verkligen får ligga i för att hänga med i tempot. "Jag har ADHD, jag är inte BRA på att lugna mig" får vi höra. Hahaha... Han är go mitt i allt speedade jobbiga❤️
S12 och jag hängde hemma. Ingen av oss är intresserade av rally och ska jag vara ärlig så har jag aldrig sett dem köra. Tänker att det är tur att vi har olika intressen. Jag och S12 åkte iväg och storhandlade på söndagen då Lillbebis var hos mamma och pappa. Jag försöker att klara av sånt utan bebis. Ofta vill S12 följa med och då får vi lite ensamtid tillsammans. S12 kan tycka att Lillbebis ställer till det lite i hans liv: han kommer och snor hans föräldrar, sover i deras säng, skriker och låter. Även om jag, när jag jämför med mina fyra barn, tycker att Lillbebis är världens snällaste så ändras ju rätt mycket i vardagen.

Jag börjar boa för höst. Idag var min väninna C här på kaffe. Vi njöt av kaffet, varandras sällskap och av skenet från levande ljus. Jag försöker anstränga mig för att vara social och för att sköta mina relationer. När man var 22 år och mammaledig så hade jag ju massor av kompisar i samma sits.
När man är 45 är det inte riktigt lika lätt. De flesta jobbar heltid och väntar på barnbarn.
I kylen har jag en halv flaska vitt vin. Jag öppnade den i juni! För inte kan jag dricka när jag har Lillbebis. Det är likadant för maken. Barskåpet står orört. Och jämför vi med jämngamla par så är det ju mycket mer alkohol och kalas oftast.
Igår beställde vi och ett kompispar dock biljetter till en show i höst. Ska bli jättekul!

Likes

Comments

adhd, aspergers syndrom, barnbarn, familjehem, husdjur, kattungar

Våra små kattungar börjar bli stora. Detta är Torsten. En riktig myspropp❤️
Det kommer att bli tomt när de flyttar.

Lille Björn och syrran Mimmi ska flytta till samma familj. Det känns lite gott.

Ibland när livet känns motigt så tänker jag så... Man stärks av motgångar.
Igår dippade jag lite. Lillbebis ville bäras, bäras, bäras... S15 smsade x 1000 om att få stanna kvar i stan efter skolan. "Det är inte bra för min ADHD-hjärna att ta det lugnt!" Och S12 fick hämtas på skolan för att ansträngningen i att klara av en hel skoldag är såpass mycket att skolbussen hem blir droppen som får bägaren att rinna över.
Häromkvällen när Lillbebis verkligen skrikit hela dagen och propsat på att bli buren såg nog min S12 att jag var helt färdig. När jag nattade honom sa han till mig att "sådär stressad och trött som du känner dig nu mamma, så känner jag mig VARJE dag i skolan." Min kloka pojk!❤️

Likes

Comments

adhd, aspergers syndrom, barnbarn, depression, familjeliv, familjehem

Idag har jag fixat lite med min nya pysselhörna. Den får vara i vårt sovrum. Mitt pysselrum ska bli sovrum till Lillbebis❤️ Han har feber och är allmänt tagen, den lille. Mormor är också rätt sleten. Vi rockar fett nattetid!😴
S15 fick höjt sina lyckopiller fr.o.m. idag. Dock stannade han hemma även idag. Tryck i bröstet. Tror att livet snurrar på väl mycket runt honom. ALLT är kul och ALLT ska han hänga med på. Och det är inte lätt att stävja en tonåring med ADHD.

Idag har det idiotregnat HELA dagen. Jag har kånkat ledsen bebis och längtat ut till växthuset. Nu börjar man kunna skörda frukterna av sommarens idoga vattnande.
Dagens roligaste var att S12 klarade hela dagen i skolan OCH att ta bussen hem. Han ringde bara hem två gånger.
De var halvklass idag och det spelade såklart in.
När Lillbebis skrek nu ikväll och han såg att jag var trött och sönderstressad när jag skulle säga godnatt sa han "att sådär som du känner dig nu mamma.., sådär känns VARJE dag i skolan för mig!"
Min kloka fina kille. Tänk att ha det så varje dag...? Inte konstigt att det blir meltdowns av och till😞

Likes

Comments

adhd, aspergers syndrom, barnbarn, familjeliv, familjehem, husdjur

Förra veckan var INTE rolig. Inom loppet av en vecka blev två av våra tre katter påkörda och dödade😢 Jag har verkligen fulgråtit i en vecka. Och barnen har sörjt nåt alldeles enormt😢Den ena hade dessutom kattungar. Så nu har vi fyra moderslösa små❤️ Tack och lov hade de börjat äta annat så smått så de klarar sig ju.
Sen skolstart på det. Idag har båda killarna varit hemma. S12 hade ett totalt meltdown i skolan igår och idag kom S15 hem med ont i bröstet. Jag fick ringa BUP och i samråd med dom så höjer vi de antidepressiva för honom fr.o.m. imorgon.
Lillbebis har nog nåt virus eller nån elak tand på gång. 38.4 i feber och har skrikit i princip hela dagen idag. Hans mamma, D23 är också hängig, så det blir nog inget umgänge imorgon.

När jag berättar att mitt barnbarn bor hos oss på heltid får jag höra att "åååå, vad myyyyyyysigt" och "guuuuud, vad du får njuta". Och jodå! Jag myser och jag njuter. Men ibland känner jag att jag får allt det där goa som min dotter skulle ha haft. Jag kan nästan få dåligt samvete över det. Min kloka man säger till mig att jag är knäpp som tänker så: "Hade vi inte funnits så hade hon kanske inte fått träffa honom mer än varannan helg" Jag VET att han har rätt. Men ändå. Det är en sorg att min dotter inte får ha honom fullt ut. Samtidigt som det är en enorm glädje att få ta hand om denna fantastiska lilla person..., iallafall när han inte har feber🙈

Här ligger våra katter begravda❤️

Likes

Comments

aspergers syndrom, depression, familjeliv, npf, adhd

Jag sitter och matar Lillbebis❤️
Jag har ena ögat/örat på telefonen.
Ständigt.
Mina båda yngsta söners skolgång fungerar dåligt.
För två år sedan anmälde jag S12:s skola till skolinspektionen pga bristande stöd i skolan. Det var effektivt. Han fick assistent som är med och läser av och fångar upp honom innan han kraschar.
S15 har mått riktigt dåligt i skolan och har fått obefintlig hjälp trots sin ADHD och trots att vi verkligen legat på. Han gick ur 9:an med ofullständiga betyg och får nu läsa upp de på Individuella programmet på gymnasiet.
Fighten med skolan har jag gemensamt med många NPF-föräldrar.
Men ibland känns det som om jag själv går på ständig sparlåga.
Vi började för drygt 12 år sen när D23 var 11 år och eländet har aldrig pausats.
Inte konstigt att man är trött kanske?

....

Lillbebis somnade för en stund sen. Mor, far och brorson kikade in under tiden. Medan de var här ringde S12 två gånger, tredje gången var det skolan som ringde. Sonen orkade inte och måste hämtas. Min snälla papps erbjöd sig. Så jobbigt för lillebebis att ryckas upp ur sin sömn❤️

Jag vet allvarligt talat inte hur jag skulle kunna jobba "på riktigt". Det finns få arbetsgivare som tolererar att man tvingas hämta barn i parti och minut.

Likes

Comments