Header

.. och nu ringde Tinderdejten. Han hade en liten paus och ville snacka. Vi kommer förmodligen att ses på lördag eller söndag. Men inte helt traditionella dejter. Ses vi på lördag så är det tidigt för att hjälpa hans vän med en grej, är jag med på söndag så är det några timmars bilkörning tillsammans. Båda alternativen låter kul. Bra tillfälle att lära känna varandra. Det känns bra än så länge, men nu måste jag verkligen upp ur sängen.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Fortfarande "sjuk" från jobbet. Tog ut karensdag i måndags, lika bra att utnyttja hela veckan när jag ändå ska byta jobb om 3v. Aldrig gjort något sånt här, men gud vad skönt att bara skita i allt och vara hemma en hel vecka extra efter semestern. Vaknade av att mitt ex ville videochatta. Vi har kontakt, nästan varje dag. Oftast blir det videochattar av någon anledning, som att vi måste se varandra. Det var ett och ett halvt år sedan vi gjorde slut men någonstans på vägen tog han kontakt igen trots att det var han som gjorde slut. Ibland ses vi också, sexet är för bra för att släppa. Men så länge jag är under honom kommer jag aldrig komma över honom. Han är den enda killen jag verkligen älskat och fortfarande älskar. Faller lätt för nya spännande killar men tröttnar också ofta lika snabbt. Jag vet att han älskar mig fortfarande. Men saker är för komplicerade. Vi var ihop i flera år och jag var redo för nästa steg, men inte han. Det är han inte nu heller, och jag har ändrats. Vi mår bäst med varandra, så det är ändå lite av ett mysterium varför vi inte är tillsammans. Jag har flera gånger velat säga upp all kontakt vi har nu bara för att jag stundvis inte orkar. Men jag måste ha honom i mitt liv på något sätt, tills någon annan dyker upp och fyller hans plats. Den måste fyllas, jag kan inte fylla den själv med annat. Måste ha den närheten förr eller senare.

Äntligen fredag, massa groggar ska ner ikväll!

Likes

Comments

Det var längesen jag var på en riktig dejt där jag sitter ner med en kille ute någonstans, käkar något och pratar. Sånt tycker jag är sexigt. Man sitter där framför honom, han pratar och man följer varje rörelse. Tittar på hans händer, kropp och föreställer sig hur det hade känts att sitta gränsle över honom med dom händerna greppade runt midjan. På senaste tiden har jag sänkt mina krav bara för att vara nära killar och känna lite av den spänningen. Senaste killen jag snackade med och planerade en dejt med sket helt i det. Blev såå irriterad av det för vi hade snackat i mer än en månad. Var ändå nyfiken på honom så jag bjöd hem honom trots att jag sagt till honom att jag inte vill ses hemma hos mig. Just den gången hände inget förutom att vi pratade men ändå kände jag magknip efteråt, hade ännu en gång låtit en kille gå före mina egna krav. Jag hade snackat med honom länge, roliga konversationer och sexchattar. Nu vet jag att den killen bara vill ha sex, inte alls sugen på att lära känna mig. Egentligen så vill inte jag mer med honom heller men jag vill ändå bli tagen seriöst, vill att en kille ska vilja lära känna mig och säga typ "Groggen, du verkar skön..sugen på en fika någon dag?". Behöver inte ens vara en dejt utan "Kommer förbi snart så drar vi en sväng och snackar?". Det betyder inte att jag vill ha ett förhållande. Sexet för mig blir bättre när det byggs upp. När man ses någon gång utanför hemmiljön men i själva verket bara vill hem och slita kläderna av varandra. Så har det inte blivit på senaste tiden.

Igår var jag på en riktig dejt. Jag satt där och tittade på hans stora händer som rörde omkring skeden in tekoppen, hans breda axlar och hans blick rätt i min. Konversationen flöt på bra och vi fick varandra att skratta. Vi tog sedan en liten promenad i stan och han ville visa mig några utkiksplatser, så vi satte oss i hans bil och åkte till tre olika ställen. När vi var klara på det sista ställer började det bli sent och kallt. Han såg att jag frös så han kom närmare och kramade om mig hårt och länge. Först kändes det lite märkligt, jag har svårt för att vara gulligt intim med någon jag inte känner. Efter en liten stund kändes det skönt, det var som att alla spänningar släppte. Tror jag behövde den kramen. Den kramen ledde så smidigt och naturligt till en kyss. Åh så skönt det var att stå och kyssas. Behövde det med. På vägen tillbaka in till stan igen la han handen på mitt lår och klämde lite lätt med hans stora händer. Jag la min hand på hans och smekte den försiktigt hela vägen till stationen, vi kysstes och pratade om att vi ska ses igen snart.

Så ah, jag fick en riktig dejt tillslut. Eftertankarna får bli ett annat inlägg. Groggen out.

Likes

Comments

Har alltid varit en dagrömmare. Gränsar ständigt in i min egen parallella värld jag skapat upp i mitt huvud och försvinner in i den lika lätt. Ofta på jobbet, på bussen, ute på krogen, under konversationer. Är ständigt frånvarande. Troligast den största anledningen till att jag uppskattat mina ensamma stunder. Att bara ligga helt själv i sängen och försvinna långt bort i mina egna tankar och bort från omvärldens brus. Oftast tankar om hur en liten händelse kunnat ta en hel annan vändning om jag hade gjort något annorlunda, om jag hade sagt något annat eller om jag helt enkelt hade befunnit mig på en annan plats. "Varför gjorde jag inte så?", "varför sa jag inte det?". Överanalyserar allt. Kan inte ens släppa ett enkelt möte med någon random person utan att tänka på 10 möjliga utfall som hade kunnat utspela sig om jag hade sagt eller gjort något annat. Sen något år tillbaka har detta dessutom mynnat ut en känsla av cringe pch ånger.

Mina ensamma stunder är därför inte längre mina goda stunder. Dem framkallar sällan något annat än ångest längre. Precis som sex, men det får bli ett annat inlägg.

//Shotten

Likes

Comments

Sjukanmälde mig två dagar sedan, är inte ens sjuk. Behövde bara några extra dagar av frihet efter semestern. Dansar nu omkring i nattlinne och färgglada klackskor i vardagsrummet till Shania Twain - That Don't Impress Me Much. Jag har en bubblande känsla i magen, är glad! Lite nervös också. Har en tinderdejt ikväll med en yngre kille och snapar lite med honom nu. Han skickar massa emojis och hjärtan. Varför gör killar så? Försöker typ imponera med emojisar och överdrivna komplimanger. Vi kommer ligga med er även utan sånt trams. Jag tänder på konversationer och när jag märker att en kille finner mig intressant och speciell. Den här dejten är bara en fika, classic jag. Måste ju prata med killen först, se vem han är och hur han för sig. Jag har bara haft två one night stand-upplevelser som knappt kan räknas som det. En gills inte för jag träffar honom fortfarande och den andra blev jag fullkomligt kär i. Har fortfarande inte släppt honom, men han har släppt mig. Skulle aldrig försöka övertyga honom på något sätt, jag vet att det aldrig kommer bli något men han fastnade. Ikväll är det en ny kille som ska in i ekvationen. Får se hur det går. Försöker gå in i nya möten förutsättningslöst men tankarna vandrar alltid iväg och jag målar upp scenarion som förmodligen aldrig kommer hända. Ska fortsätta dansa nu och försöka nollställa tankarna, vill ändå tro att jag likt Shania är svår att imponera på.

Likes

Comments

Cringe. En ständig känsla som jag infinner mig i. Den smyger sig inte ens på mig längre. Den är ständigt närvarande och utlöses av minsta lilla handling utanför min comfort zone. Närhet - cringe. Känslor - cringe. Dagen efter - megacringe. Mitt ständiga grubblande över vad jag gjort, hur jag gjorde det, varför jag gjorde det och vem jag gjorde det med - CRINGE. Jag kan inte släppa tanken av mina handlingar och hoppar därför från det ena ligget till det andra. Vill inte bli ihågkommen. Vill inte att de ska börja analysera mig så som jag analyserar mig själv.

Likes

Comments

Jag behöver hitta ett sätt att hantera allt. Med allt menar jag allt jag går igenom, alla intryck jag tar in och alla känslor som uppstår. Det har hänt så mycket på så kort tid, och jag har inte hunnit processa alla förändringar. Jag är i en period då jag är lyckligare än någonsin samtidigt som mitt psyke tar mer stryk än någonsin. Jag är lite rädd för att möta varje känsla, men jag vet att jag måste börja i någon ände. Min ände just nu får bli bloggandet. Ett och ett halvt år sedan var jag en helt annan person, låter klyschigt men det är sant. Inom loppet av 18 månader har jag hunnit bli singel efter ett 5 år långt förhållande, börjat på mitt första jobb kopplat till min utbildning, flyttat hemifrån till en helt ny och större stad, börjat festa varje tillfälle jag får, använt tinder som en galning samt fått min första ångestattack. Jag måste skriva ärligt, utan censurer och helt rått för att själv kunna se ett mönster av rätt och fel. Finns det ens fel eller är allt jag gör bara en följd rätta handlingar vars enda syfte är att stärka mig? Så här är jag - obalanserad, galen och 20ish.

Likes

Comments