View tracker

Lucky me, fick precis en väldans fin adventskalender och oops, råkade visst vara amerikansk så tjugofem paket till mig. Tack tack.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Sista dagen mammaledigt imorgon, iallafall för en månad. Mitt gamla jobb som gasolfyllare behövde extrapersonal fram till nyår, varför inte tänkte jag så på torsdag morgon är det dags!
Vi hade tur att Kristoffer med så kort varsel kunde vara pappaledig en månad.
Mest glad är jag för honom som ska få vara pappaledig och det ska bli skönt att få komma ut och jobba lite och att få sakna det lilla (idag väldigt griniga) livet. 

Så taggad ändå!

En stycke sötkorv från i söndags då han åkte tåg för första gången, det var mycket spännande!

Likes

Comments

View tracker

Igår hittade jag alltså en bild på min som på någon annans bild på ett annat instagramkonto. Det var en mycket märkligt känsla måste jag säga. Jag sitter och skrollar, ovetande om vad som ska komma och ba stelnar till. "eeeh älskling, det är en bild på Lokes ansikte här på någons instagram"
Det var alltså en vanlig bild på ett "gäng" människor på en bänk varav den ena har Lokes ansikte..
Hur fan tänkte personen? Vad ville personen? Varför gör man så? Var det roligt? Vad det för att driva om min son? Varför? Att personen i sig inte har någon hjärna är ju uppenbart men ändå. Jag blev så jävla ledsen och arg. Och idag går tankarna på högvarv igen, vad kommer Loke få stå ut med. Kan vi inte bara vara sams och snälla. Det finns väl för fan ingen mening med att skratta åt, peka på, göra narr av eller håna någon annan människa. Så less på att det finns en norm och är man utanför normen är inte lika mycket okej som personerna i normen. Åh. Blir så ledsen och arg och kroppen har alldeles för mycket känslor i sig. Kan skriva av mig i en evighet för det ploppar bara upp nytt i huvudet hela tiden just nu.
Mitt älskade barn, man får se ut precis hur man vill och man får tycka om precis vad man vill. punkt slut

Likes

Comments

Hej! Min lilla bebis äter äntligen mat!
Alltså vid fyra månader var han nyfiken på mat så vi körde på i hans takt med smakportioner osv men sen efter sex månaders ålder kom stålläpparna och han ville inte alls ha någon mat. (Gröt och frukt har alltid gått bra)
Sen gick det upp och ner och fram och tillbaka fram till åtta månader och jag började ledsna rätt rejält på att köpa/göra mat värma upp och förbereda och sätta oss till bords och så fick man i tre skedar max sen var det gråt och protest och ibland skrik och det var fram med bröstet som gällde. Sen hittade vi knep, som att mata med rån istället för sked, att han "slickade" på kanten av tallriken och man kunde skopa in, varannan majskrok, mata med gaffel så han trodde det var vår mat eller att mata med våra fingrar.. många olika knep och sätt körde vi på men sen en dag plötsligt så vände det tvärt och nu äter han nästan vad som motsvarar en stor burk mat. Men inga klumpar får det vara, då hulkas det och stålläpparna kommer.
Så i början av november, efter att han i tre dagar ätit så pass mycket att han inte velat ha bröst efter så valde jag att sluta med amning på dagarna och det har funkat hur bra som helst! Har vid två tillfällen (då han varit alldeles för trött för lunch) gett ersättning.
Och det är sån stor skillnad på Loke! Han är så mycket nöjdare och det är inte alls gnäll efter 1.5 - 2 timmar för att han är hungrig. Han blir ordentligt mätt och håller sig nöjd. Helt underbart för oss båda! Tänk så mycket gladare man kan bli med en glad bebis! hurra!

Likes

Comments

Igår var vi alltså på sjukhuset igen och träffade läkare för att prata om vad det kan vara som gör att Lokes ena ansiktshalva "hänger" och inte riktigt hänger med.
Det ska alltså inte ha att göra med att han är trång i nacken även fast han tydligen är extrem trång där. (Tid för operation kommer vi att få i början på nästa år, för även om han inte är påverkad nu av det så skulle han komma att bli det med tiden han växer trodde läkaren).

Det vi mer fick veta var att det är väldigt ovanligt och att de inte riktigt vet vad det kan vara som gör det. Det skulle kunna vara att han har någon kort nerv som blir så pass utdragen när han sitter som gör det, men det var inget de kunde säga säkert heller. Och om det skulle vara det är det inte något man kan göra åt det heller, för det är inget man kan operera men det är något som kan växa bort med tiden.
Det var typ den info vi fick och de var glada att vi hade två små filmsnuttar att visa. Ena läkaren skulle återkomma igen när de diskuterat och tittat mer på det.
Det verkade heller inte som att det var någon fara så vi får åka bil och ha honom sittande. Men sen vi rullade en handduk och la bakom ryggen och nacken så har det blivit så mycket bättre och han gnällde inte ens i bilen igår varken till eller från Uppsala, så skönt för honom!

Likes

Comments

Nu äntligen kvart över fem en tisdag ringde läkaren tillbaka och neurokirurgen trodde inte alls att det hade med att det var trångt i nacken att göra.. nehe och jaha och va känner jag ungefär. Det lät så logiskt och nu tänkte man ju att så är det. Och med en operation så blir det hela bra. Men inte ens det är självklart.
Det var verkligen som att springa in i en vägg. Denhär ovissheten får mig illamående. Jag är helt apatisk och vill bara grina över situationen. Inte alls för att den behöver vara värre utan för att de inte vet varför han fått domningarna  (eller vad det nu är) i ansiktet. Tills på torsdag eftermiddag ska jag nu alltså låtsas om att allt är bra och ingen fara. Inte förns då får jag träffa en läkare och visa filmerna.
Vilket depp inlägg, sorry för det. Men det behövs det med ibland. 
Annars så gick badet idag toppen och Loke verkligen älskar det. Tummen upp för det iallafall!

Likes

Comments

Okej, jag tänkte inte skriva om detta men nu känner jag för det ändå och bloggen är ju lite som min öppna dagbok.

Igår kom en vän och hennes son över och Loke blev lite rädd vid något tillfälle och började grina, grinade då "snett" med munnen, som att ena ansiktshalvan inte riktigt hängde med.
Liten stund senare sitter vi och äter mellis - samma sak händer men det försvinner när jag tar upp honom från stolen. Tänkte inte mer på det trots att det var väldigt konstigt. När K sen sitter och matar med gröt på kvällen så händer det IGEN. Då nämner jag att det hänt tidigare under dagen och då kommer vi båda på att ena sidan av ansiktet hade sett ut så i helgen också när han grinade. Vi ringde 1177 och det var bara att åka till barnakuten i Uppsala.
På akuten kollade det lite på honom och frågade frågor men kunde inte veta varför det blivit så riktigt men förmodligen var det för att han är trång i nacken och att nerverna på något vis hamnar i kläm. Så himla typiskt att vi för en vecka sen träffade läkare och kirurg och inte såg någon panik med operation, det blir nog annat nu, hoppas jag!
På vägen hem från sjukhuset (tar cirka 40 minuter) fick vi stanna fyra gånger för att Loke plötsligt vaknade och skrikgrinade och ena ansiktshalvan gjorde precis samma sak.. När det hände tredje gången började jag störtböla och vi ringde tillbaka i hopp om att få prata med läkaren vi fick träffa på akuten men självfallet får man inte det utan det var ett val att vända eller åka hem. Eftersom det är en bit och det hände om och om igen så valde vi att åka hem (hade ändå fått klartecken på att det inte var något allvarligt).
Annars mår Loke som vanligt och vi har inte sett något tecken på att han skulle ha ont, förutom igår kväll i bilen då, om det kanske var därför han bara vaknade och skrikgrinade?

Vi skulle få samtal från sjukhuset idag men väntar ännu... tror ärligt inte vi kommer få något samtal.

Nu hoppas jag verkligen inte att det händer igen för även om det inte är allvarligt så är det riktigt läskigt och obehagligt. Jag hoppas verkligen också att vi får ett samtal från sjukhuset så snart som möjligt.

Men nu är det helg, vi ska mysa massor och fira första far dag på söndag! puss!

UPDATE: Läkaren ringde och ska försöka få tag på en kirurg i helgen för att påskynda till operation. Han bad oss även undvika situationer som gör att det blir så vilket är sittande, så ingen bilåkning. 

Som tur var så var Loke nöjd och plastmuggen var ju superkul!

Likes

Comments

Min mamma har alltid en ledig dag i veckan och då passar vi på att ses, oftast hela dagarna så inget undantag idag. Halv åtta imorse knackade det på dörren och vi började med en frukost ihop.

Jag behövde handla till middagen och mamma behövde mjukisbyxor och M klädhuset ligger precis bredvid coop så vi slank in även där, vad vi inte då visste var att butiken ska upphöra och att det var 50% på allt. Efter 45 minuter i kön (haha galet) så kom jag ut med detta. Plus lite strumpor och annat smått.

När vi stod i kön såg jag precis innan det var vår tid att betala den söta lilla "julgrisen". Jag gav den till Loke som var övertrött och less på de leksaker han hade i vagnen, sa puss och tog den mot hans mun. När jag nu senare ikväll packade upp den och han fick den sa han direkt "bpu" (supersvårt ljud att få ner i text) men det betyder puss för Loke. Han sa det i helgen när Kristoffer och jag pussades och han gör en speciell min eller tar ut tungan när jag säger puss. *vill lägga in en smiley med hjärtögon*

Jag hittade även en (till) baddräkt. Imorgon är det ju dags för bad med habiliteringen med Loke. Köpte den blåa i lördags men den kändes inte helt hundra. Så nu har jag två. Hade gärna köpt en speedo som var shapeup men för 699 så kunde jag bara inte.

Nu ska jag slöglo en stund på tv innan tidig läggdags för morgondagen är fullspäckad.
Hembesök av bvc, öppna förskolan och bad.

Likes

Comments

En svag känsla av söndagsångest idag. Veckans sista dag och det betyder att vår vecka ihop är slut. Varför går tiden så fort? Skulle gärna ha det såhär för jämnan.

I torsdags var vi som tidigare skrivet på besök på sjukhuset för att träffa Lokes läkare plus neurokirurg för att gå igenom vad magnetröntgen visade.
Det visade sig alltså att skallbenet växer för tajt med ryggraden och att en operation behövs. Ett tecken på att det är så trångt att nerverna är i kläm är att armar och ben blir drabbade och svagare men eftersom Loke inte alls verkar drabbad så såg inte kirurgen någon brådska med operation men skulle kolla med en kollega och återkomma. Så när den blir av vet vi inte ännu. Man kunde även se att han hade lite vätska i huvudet men eftersom han följer sin kurva så ökar inte trycket men om det gör det så kan det även bli aktuellt med shunt i framtiden.
Vi hade självklart hoppats på att Loke inte skulle behöva bli opererad men vi är så pass pålästa om Akobdroplasi så vi var nästan beredda på det ändå på något vis. Det känns även bra nu i efterhand att röntgen är gjord och att man ser såna här saker redan nu, innan det är ett problem för honom.

En bild från gårdagens nomnom middag som vi både stresslagade och stressåt.

Och en bild från fredagens tapas middag. Helgens mat har verkligen varit 5/5.

Likes

Comments