Jag älskar, det gör jag faktiskt... Även när det ej förtjänas lr ej behövs. Det finns inget i min värld som heter älskade. Om du älskar någon för du det alltid, annars älska du aldrig. av de få jag älskar är inte alla kvar i mitt liv.. En som en gång betydde otroligt o var mej i mycket närmst finns ej längre kvar. Kanske ej till en början av fri vilja, men när tron på tid kom oss emellan blev viljan egenvald. Skulle tro från bådas sida. Men allt hon var o allt vi gick igenom kommer jag aldrig komma över än mindre glömma.
Med en annan är relationen ej den samma längre men vi har varann än i våra liv. Han vet precis vad han ska saja när jag hamnar fel. Att jag vet hur jag ska hantera mig och mitt är tack vare honom.
Min man, mitt bästa och finaste. Hade ej klarat en minut utan han. Över 15 år har han funnits i mitt liv och här kommer han alltid finnas. Han stöttar mej i alla mina dumheter men har ändå modet att saja nej. Detta med nej o respekt kanske bör diskuteras en annan gång!
Barnen, mina underbara barn. Nä, såklart ej.. ibland vill jag bara skjuta dom 👅 men i stora drag är dom mitt liv o min vardag.

Trött, började jobba i måndags förra veckan o börjar men en sexdagars vecka efter 4,5år hemma. Lika bra att köra på. Underbart jobb änsålänge, fick det jag helst ville ha. Schema e skitbra! Jobbet o folket passar mej ypperligt.
Han är såld, det gick smidigare än ja någonsin anat. Min fina stjärna som kom så otroligt långt på tiden vi hade tillsammans 💙
Ledig idag men jobb 0700 imon igen, så nu ska ja lägga ner för denna kväll.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Men undrar ändå om ja egentligen väntar. Vet vad ja borde vänta på men ändå vet ja ej om ja väntar. Nånstans hoppas jag ändå att väntan ej ska ta slut. Så egentligen väntar ja ju ej.... Konkret häst ska säljas så väntar på det, jobbintervjuer är klara så väntar på svar. Men jag vet ej om jag ens vill sälja häst o vill jobba. Vet jag ej klarar behålla häst så kan motivera mej att det ändå är ok att han ska säljas oavsett vad jag vill. Men jobb, ja nog vill jag jobba allt men är så förbannat rädd att jag ska misslyckas igen... Smärtan äter i mej o den tar ingen paus för att samhället kräver att jag ska jobba. Men sen igen jag måste ej, kan ta föräldraledigt lr vara sjukskriven. Men det vet jag att jag ej vill! Betyder det då automatiskt att jag vill jobba,inte direkt nej. Men vet iaf vad jag ej vill. Em förändring är ett måste oavsett hur den ser ut, oavsett vad den må kosta. Saknar nåt o detta nåt gör mej tom o kall... Inget ja längre önskar mej. Inte heller ångesten var eviga natt, ibland hoppas ja den bottnar i att ja känner mej misslyckad.... Isf bör den åtminstone kunna dämpas när annat än bara vara hemma förändras...
T nästa v bör mkt ha fått ett avslut, så kör på d!

Likes

Comments

Just nu känns de som jag inte längre gör det. E lixom under vattenytan men nära nog att precis få den luft som behövs för att klara ännu en minut. Börjar bli kluven till om jag vill klara en minut till.
Något har blivit för mycket jag vet ej vad och kanske att det ej är den en saken utan alla som jag inte tagit tag i.
Utbrottet ja precis fick kanske gör allt lugnt en stund. Eller så vaknar jag, vet ej vad som e värst men bryr mig inte heller.

Likes

Comments

Japp e en sån tid just nu. Undersökningar har trillat in. Nerver i hand funkar ej som de ska plus pålagringar på höger hand. Axel va utan permanent skada, änsålänge, som läkare sa... Dock svullet o inflammerat påtala MRn. Rygg e katastrof... O denna halsböld från mitten av Jan r jag ännu ej frisk från, men va sajer man. Förvånas ej ens längre.
Ingen klarhet i nåt. Vet ej mö mer än att inget ljusnar o ja e trött på detta mående. Snart kommer sommaren o allt den bringar m. Jag hatar sommar!! Men den har klart blivit bättre men långt ifrån bra! Barnen är klara m dagis för denna gång så får vi se vart det leder tidsnog, men nu får d va hemma m mej iaf. Sjuka för tillfället så huet o kropp svävar i nån form av överlevnadsläge. Detta precis efter ja tagit bort allt mitt morfin. Hatar skitet tar sällan men fått göra sen halsböld. Nu blev de la fel m att ta bort det o sen sjuka barn på d så smärtan e lite av ett skämt efter två timmars sömn på två dygn. Jaja de blir bättre, det precis som allt annat!
Nä nog gnällt, e aldrig så illa som de verkar så litar på det!

Likes

Comments

Hur hamna allt så otroligt fel hur blev ångesten så påtaglig... Så länge sen men så igenkänt. Ledsen i allt förvirrad, inte veta inte kunna besluta. Okapabel att se vad som blir bäst. Men i nästa tanke inser ja att man aldrig kan veta. Söka bekräftelse, e d allt ja e ute efter. Isf vart kom ångesten ifrån?!  Den va min vän o blev idag min bästa vän igen, som om vi aldrig varit ifrån varann trots många års frånvaro. Saknad nog ej men kanske behövd så ja vågar ta något steg ut, oavsett vilket d må bli.
Dagis iaf avklarat idag, varit en stor oro som nu äntligen är löst. Jobb häst liv kvar. Insikt att som nu är inte kan fortgå finns även den.

Nä annan dag när tankar återkommit.

Likes

Comments

En spark lr en insikt, vad vet ja... Gå hemma eller jobba, vad vet ja... Bara att reda i men sökt jobb nu då gå hemma kanske inte blir det bästa under omständigheterna som uppstått. Att välja barnens bästa, vad e egentligen barnens bästa. Är det att jag jobbar lr är det att de bara får 15h dagis i veckan. Hursomhelst så la ja klart över det beslutet på tredje part, mesig som ja numera är. Får ja inget jobb kan ja ju ej jobba. Dock om ja får jobb hamnar bollen ännu en gång hos mej, men det tar vi då!
Min smärta söker mej, vissa tidpunkter mindre andra betydligt mer. Önskat få en paus, men ser också det orimliga i den önskan. Folk tycker jag är så stark, svårt med det, känner mej allt annat än stark. O egentligen e d ju så att folk ser bara det ja visar, inte vad jag slåss mot inom mej. Tror fortfarande livet hade varit lättare om jag varit korkad. Inga dumma tankar som bottnar i otillräcklighet, ej heller i min psykiska strid kring val. Kanske ej hade sluppit välja men hade åtminstone haft färre val. Hatar ännu kommentaren du är för smart o utbildad för att ta d jobb lr ect. Fan e min sak om ja väljer intresset för jobbet istället för pengarna de genererar. Hade ja velat tjäna pengar o inte trivas m mitt jobb finns d ju massa andra saker jag kunnat utbilda mej till!
Nä detta blir inget av något. E fan på gränsen till bitter denna dag o så får vi ju ej ha det 👅

Likes

Comments

Det första och det sista. Relation som varar hela livet o den e vilse igen. Jag söker något, säkert något ouppnåligt. Oro rastlöshet o irritation. Vet inte vem jag är i mitt liv. Rädd för vad nästa år kommer bära med sej, en spark i arslet eller ett måste till en insikt ja ej har o inte heller eftersöker att få. Känner att nåt kommer förändras o lät bli negativt oavsett om det gäller spark lr insikt.  Borde jobba borde kämpa, men vad är en tillvaro som ej är dräglig. När barn, hus, djur o man känns som en belastning... Istället för det bästa jag kan önska. När ja går sönder och inte längre kan hålla ihop mej. Allt för att jag är patetisk och inte kan inse mina begränsningar. Att vilja inte kan vinna i alla lägen. Fysiska begränsningar på ena sidan, egenvalda psykiska på andra. Egenvalda får det att låta så lätt, bara välj nåt annat o kör... Men strävan är ändå det som utvecklar oss. Så ta bort egenvalda så finns inte det som är jag kvar. Och det kan ja verkligen ej leva med! Vill inte heller för den delen.

Året har gått han finns kvar... Psyket mitt är lite lugnare men ändå ej. Kan inte andas ut o på nåt sätt inbilla mej att om inget hänt på ett år så e allt bra. Det är inte bra. Hopas bara inte det är så dåligt som mitt jag påtalar. Vill inte finnas kvar längre än han.

Likes

Comments

Mycket är så himla lätt just nu, bara flyter med lixom... Undrat ofta den senaste tiden hur vettigt det egentligen är för mitt psyke. När det tar slut lixom ... Nöjd e väl sin sak, men passade inte mej. Passar kanske nu... Eller så faller ja, om än väldans långsamt. Vill så mycket men kan så lite. Smärta under kontroll om ja inget gör mer än det nödvändiga. Vill ju så mycket mer.
Mörkt nu, alltid gillat mörkt, men här uppe förstörs det mörka av snön. Det gör det ej där nere. Men vill inte för den saks skull ner igen, lagom m hälsa på ibland. Saknar ändå det mörka, energin det gav som hjälpte mej genom sommaren. Sommaren har blivit stabilare sen ja flytta upp, den förstör mej ej på samma sätt som förr.
Oron drar i mej nästan tär på mej, snart gått ett år sen han dog. Eller vad vi ska kalla det... Tänk om ja ej hade lyckats få liv i han... Vill ej ens tänka så... Kan ändå ej släppa känslan att han kommer försvinna. Känns i varje millimeter av mej att min lilla loppa inte kommer växa upp. Känns Så hemskt att sätta ord på, men känslan finns varje dag hela tiden. Ser förändringar i han nu, saker som i efterhand även var där förra året vid denna tiden. Tänk om han försvinner från mej redan nu... Är ej redo vill ej tänka så, kan ej sluta. Ej släppa att min lilla loppa kommer lämna mej. Min loppa är för alltid älskad.
Blää på detta gör mej så lessen! Måste leva med han nu, ta vara på all tid vi får. Sörja måste vänta, vänta tills det blir oundvikligt.
Tänk vad svag jag blev när jag fick barn, antar dock i mitt fall att det varit övervägande positivt. Ja ser o känner så mycket mer ljus nu. Det positiva ljusa o vem vet kanske det som gör mej stabilare i det riktiga ljuset...

Likes

Comments

Ge mej ett ögonblick, så jag kan reda ut sanningen i lögnen.

Tänk när ja levde livet så, när där inte var någon skillnad på sanningen o lögnen. Allt var bara en lek. Ibland vill ja sakna detta då men kan ej förmå mej.
Saknar väldigt lite av det som en gång var av betydelse. Det som då fyllde mitt liv har nulängre inte någon plats. Det finns lite att sörja när dagen är kommen, men det mesta är över och förbi.
Att återkomma till du måste älska dejsjälv för att kunna älska enannan... Stämmer betydligt bättre än ensamhet är frihet. Finns nog tyvärr inte något som binder dej värre än vad ensamheten gör...
Att våga dela har alltid varit mitt problem. Har nu delat i snart fyra år o känner mig helare än ja varit förut. Har nogfan mer frihet också. Inger mer vi delar på kärlek, du tar kär ja tar lek 👅
Nä nu spårar det ur, dax att lägga ner för denna gången!

Så slut e ju hemskt. Fjärde sprutan biologisk medicin idag. Vet ej om ja ska skratta lr gråta. Första natten va en befrielse sov sex timmar o vakna med mild smärta. Detta att jämföra med normalt sova fyra timmar gå upp o gå 1-4 gånger, vända mej en gång i kvarten o vakna med enorma smärtor o ännu tröttare än när ja la mej.
Dock blev d bara en natt med vettig sömn men e ändå i det hela bättre i ryggen än innan, så alltid nåt. Biverkningar haum huevärk litta då o då men e la överkomligt. Kissar hela tiden, tröttsamt men ej otippat. Asont i halso bihålorna plus feber två dagar efter spruta men lugnar sej t dag tre.
Dessvärre e axel riktigt dum mot mig, fick kortison men upplever bara den typ blivit värre. Min högra hand e även den en katastrof.

Nog om detta. I övrigt ny ponny kommen, ser illa ut just nu men potential finnes! Flyter på fint i stall utöver dum smärta o jobbigt många borstar som tappas hela tiden 👅
Hemma är åxå som ett borde, barn o man lever 😉

Likes

Comments

För att inte gnälla i verkligheten får ja la gnälla här 👅
Smärtan är ätande just nu och o axel av alla ställen inget typiskt ställe för min smärta. Hemsk smärta konstig smärta men framförallt ny smärta. Finns inte mkt som e värre än ny smärta. Inte veta hur den kommer påverka mej. Kom i onsdags värre varje dag idag var det kallsvett yr o äcklig ätande smärta. Provade m kyla utan effekt tog Alvedon blev iaf kontrollerbart då. Fattar ej var den kommer ifrån ens.... 😑 sjukgymnast sa vi ska avvakta t nästa v o se hur den artar sej. Ibland undrar jag varför det ej bara kan räcka med hand, si-leder, rygg o den vanliga runtgående smärtan. Den som ja antar kallas fibromyalgi alternativt kroniskt smärtsyndrom eller varför inte smärtöverkänslighet...  Helt beroende på vilken läkare som yttrar sej precis då... Namn kan la kvitta då vad den än må kallas blir den ju lixom ej bättre 👅
Ibland undrar jag antar det är fel i huet lr nået...  Jag har inga problem m att få medicin utskriven får betydligt mer medicin utskriven än vad ja ens ber om. Min läkare skäller på mej för ja ej vill ta narkotikaklassade mediciner... Ja brukar ge mediciner en chans men hatar kräka!!!  Samtidigt som jag har det så är där tydligen massa människor som ej ens får utskrivet de som de anser sej behöva.  Undrar ju ändå lite kring missbruk men tycker det är så otroligt många,  alla de kan väl ej missbruka!? Vad vet ja men tycker det ändå e konstigt när de beskrivs om smärta som jag iaf uppnever/de ger sken av är så mkt svårare än min..  Bara en fundering! Sen till detta att leva med smärta, känns lite som just det begreppet är nyckeln. Ja det gör ont vissa dagar önskar jag mej död... Men jag väljer att leva och då är det med smärta då inget alternativ finns! Jag har diverse diagnoser de flesta inom det reumatiska spektrumet. Men oavsett så är jag här jag klarar mej jag existerar inte bara utan jag lever. Är det min attityd som tillåter detta? Är det faktumet att jag ingen sjukdomsinsikt har? Eller har jag ej egentligen ont utan bara psykiskt och eller omedvetet inbillar mej det? Förstår åxå att det ej finns svar på detta men ibland gör dessa frågor mej så otroligt förvirrad o förstörd...  Jag vet ja har MR fynd som ej e vackra jag vet jag har vissa diagnoser mm.  Men ändå!
Försäkringskassan är en annan del...  Varit sjukskriven mer eller mindre i fyra år typ. Får alltid beviljat inget tjat om arbetsrelaterade insatser och liknande. Så i slutändan kanske det trots allt e dax o uppsöka en psykolog o börja arbeta med min sjukdomsinsikt...  Eller så skiter jag i det för uppenbarligen förnekar jag eller hör nået annat fiffigt som leder till att jag klarar leva och inte bara existera...  Och vilken idiot jag skulle bli om jag ändra på det!!
Jag vet oftast mina begränsningar, jag lever efter dom. Är tacksam för allt positivt o existerar igenom den värsta smärtan.
Natt!

Likes

Comments