Jag har skrattat med den här person, verkligen mått bra och har kunnat vara hur konstig som helst med den. Jag har dansat runt i mitt kök med denna person, jag tog initiativet och personen hängde glatt med. Jag har kysst den här personen och legat i personens famn i timmar. Men jag har också grälat med personen.
Tvingat mig in i personens liv, då den ville stänga mig ute, och månaderna fortsätter gå. När jag blir riktigt arg så ses vi och sen gör vi inte det på flera månader. Då personen har "fullt upp"

Nu säger hen att att det vore bra om jag skaffade andra. Att det förmodligen vore bra för att hen inte kan träffa mig så ofta, att den förmodligen skulle kunna göra plats för mig i sitt schema men inte gör det. Tidigare har personen skyllt på andra men vid konfrontation kommer sanningen fram.

Jag har klamrat mig fast vid den här personen för efter vårt första möte så intalade jag mig själv att jag verkligen inte borde släppa taget, för den här personen verkligen var speciell. Nu har det gått ett år och jag gör likadant. Det gör så ont bara för jag vet att jag inte borde ha kontakt med den här personen mer men jag kan och vill inte släppa taget.

Ja, lite det är det som pågår i mitt huvud idag och alla andra dagar. -Ciao

Likes

Comments

När jag inte vill umgås med en enda jävel då har jag plötsligt fem pers som bara flockar sig runt mig men när jag vill umgås så finns det inte någon som känner för det.

Alså WÄäääääeeeeeeeeeeeehhhhhhhhhhhhh.

Likes

Comments

Det som jag aldrig haft något problem med är borta, min sömn har blivit piss. Jag kan seriöst inte sova och har inte kunnat det i nästan en vecka nu. Som mest får jag 6 timmars sömn och då somnar jag runt 5 på morgonen. Alså fuck me.
Jag får panik då jag ska somna och nu får jag även panik inför den panik jag vet att jag kommer att få när det är sovdags. Jag är så trött men det går inte fan jag ber till varenda gud jag inte tror finns om det så skulle hjälpa. Skulle även be till min säng om det skulle ge mig nåt. Eller rättare sagt så kommer jag göra det.

Wish me luck för nu ska jag försöka sova igen.

Likes

Comments

Svält får mig idag att känna att jag lever, så ironiskt.

Julen gick bra och spenderades hos min morbror. Väldigt awkward för att han är en sån person man inte vet vad man ska säga till så man får bara stå där bredvid honom som ett frågetecken. Jag ville bara åka hem så fort det gick men det slutade i att vi nästan sov över där. Inte särskilt roligt för mig.
En höjdpunkt är ändå att jag fick väldigt mysiga sovkläder som jag tog på mig när vi kom hem och fortfarande har på mig :) Har mer att säga men är för trött och det är inte så kul att läsa om heller.

Ciao

Likes

Comments

Jag ställde upp granen idag. Så mycket prydnader för ingen orsak alls. Förutom det har jag inte gjort något utom att ta ett bad och titta på bleach. Den är bättre än vad jag trodde fast jag inte brukar uppskatta anime.
Hoppas vi får snö till julafton iallafall därför att då kommer jag ha någonting intressant att titta på när kalle anka är igång.

Bye bye!

Likes

Comments

Har bestämt mig för att skita i alla inlämningar och sånt skit, tar ut ett tidigt jullov och släpper alla spänningar och oro. Inte för att jag har förtjänat det utan för att jag för att jag vill leva utan rädslan ett tag. Om jag bara bestämmer mig för att inte tänka efter och endast leva i det som jag håller på mig just nu när det händer, så kan jag kan få vara lite lycklig. Det är inte så farligt som jag gör det ändå. Haha. Jag överdriver som fan tills det blir löjligt i dem flesta fall. God jul i efterskott till ni som läser det här om några månader, hoppas ni hade en bra jul och om ni inte hade det så är du inte ensam. Flera andra människor på fb brukar klaga så det är du och dem liksom.

Ciao (hatar italienska)

Likes

Comments

Det var något nytt som jag var med om idag. Under seminariumet fick jag svårt att se till vänster om mig, det var en en suddig fläck som dansade runt i små varv. Jag var så stressad men jag klarade av det, vaknade först vid sju och fick en rejäl panikångest attack. Det var den värsta jag har varit med om hittills och ett tag trodde jag att jag skulle dö, att en ven skulle spräckas inuti huvudet på mig och sen skulle jag få inre hjärnblödningar. Väldigt irrationellt.

Jag fick ett C på seminariumet även fast jag inte ens läste ut boken som skulle behandlas. Har fått nästan F på alla de andra seminarierna så jag tycker det är roligt att när jag mår som sämst ska det gå som bäst bara för att jag tvingade mig själv till det. Jag kan mer än vad jag tror, det skrämmer mig också. Ger mig faktiskt ångest fast jag kan se det roliga i det. Jag är nog galen.

Likes

Comments

Det känns för jävligt att läsa min gamla inlägg 😂 det är verkligen som att titta in i en jobbig tonårings huvud. Aj aj aj, just stop it liksom. Seriöst jag måste radera en del så jag slipper skämmas.

Likes

Comments