View tracker

Så var monster måndagen redo att bockas av. Alla andra arbetsdagar känns som fikaraster när man jämför med den här dan.
Helt för jävlig har den dock inte varit. Peter kom förbi oanmäld idag och lämna in lite kampanjförslag och sommarnyheter, en liten goodibag blev det med som vanligt.

Till råga på allt kom Allan och smörjde upp min sargade kropp. Fyfan, jag ska aldrig gå en mmafight på fyllan igen och tro att det imte kommer kännas när man nyktrar till!

Nu slår mina ögon snart igen för gott, eller för en stund! Jag tänkte därför sova nu så jag slipper sova bort hela min ledighet.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Alla känner vi någon som känner någon som kände någon som känner någon som har en sån där sjukt kryddigt kul bästa vän. Jag är den där någon faktiskt, jag har en sån där kryddigt kul vän. Jag tror bestämt att hon är min syster sol. För när vi möttes fanns det ingen logik som talade för att vi överhuvudtaget skulle kunna bli vänner.
Just pågrund av den situationen vi båda levde i då.

Men så kom prinsen i syster sols liv in och jag fick vad jag trodde var min prins, och blev kär första gången i mitt liv. Vi börja under den tiden bygga upp något jag hoppas kommer finnas med oss långt om länge i livet.

Först när min kromosonlösa prins insåg att jag förtjänade något bättre, började din och min hjärnhalva samarbeta allra bäst och jag TROR att det blivit ett par liter kaffe efter det.

Om inte annat vet jag att vi gjort några fantastiska tillställningar sedan dess. Vi har ju gjort Thailand tillsammans. Fyllt i varandras meningar. Fått styrka av varandras skratt. Torkat varandras tårar. Och om du och jag var ologiskt från början så undrar jag hur det egentligen gick till när vi formade en vardag tillsammans med Thailands svar på svenska brödraskapet. Nu får ni tillåta mig att skratta.

Det är svårt att låta bli när jag tänker på just den resan. Hade ni haft det på film hade ni behövt åka på rehab nångång mellan dag 6 & 7.

Men det är lixsom det som format oss, vad vore vi utan alla dessa fantastiska historier, inget annat än två blanka papper.

Jag hoppas vi har många blad kvar att skriva, because i love that girl. She is my zoulsister.

De här orden är till dig..

När du kliver in i rummet är det nått som pirrar till, oh oh åh jag gillar din vibe. När jag ser i dina ögon finns det inget annat jag vill, oh oh åh jag gillar din vibe. När du viskar i mitt öra kan jag inte sitta still, oh oh åh jag gillar din vibe.
När du dansar tätt intill mig känner jag att jag bara vill, oh oh åh jag gillar din vibe.

Från den första stund jag såg på dig, var det nånting som hände i mig, något som sakta nästan tappa min balans. Du var så här och nu fanns inget mer än jag och du.
Plötsligt så vill jag inte vara någon annanstans för du ser rakt in i mig, utan mål utan dömande där vi möts i ren acceptans.

Och nånting säger mig att du har nånting till mig så låt mig vara nära dig, så kom kom närmare låt mig ta del av dig. Snälla låt mig känna dig, låt mig få lära mig av allt du har att säga mig. Låt mig få uppleva dig utan krav på ägande, låt oss se om vi kan starta något stort tillsammans.













Likes

Comments

View tracker

Och så kom äntligen den dagen då jag fick lite tid över till er. Lite tid över till att tömma hjärtat verbalt.

Det var ju min tur att få gå hem från årets bäst betalda dag för magsjuka igår. Och detta på en måndag. Undrar fortfarande varför jag hatar den dagen så mycket. Det händer ju alltid så mycket bra och roligt när den dagen är slagen.

Så nu har jag legat här och prövat alla tänkbara ställningar i sängen, soffan och solstolen. Allt för att min sjukdom inte ska övergå i ryggskott..

Idag 34 timmar senare, sedan sjukdoms start är jag seg men mår mycket bättre. Och det känns underbart. Det enda tråkiga är att man är så orkeslös och inte orkar göra ett skit. Inte ens ta ur min 4 dagar gamla tvätt ur tvättmaskinen och lägga in den i torktumlaren orkar jag. Men har konstaterat för mig själv att om jag inte vill ha mögeljästa sängkläder måste jag göra det idag! Bom.

Annars är väl livet bra fint. Har haft en helt galet bra 23 årsdag. Med så mycket fina födelsedagspresenter att jag fått nypa mig i armen för att tro på det ;)

Påsken var även den till belåtenhet. Alla syskon samlades hos syster i hennes hus som för ett halvårsedan bara fanns som ritning på ett papper. Tänk vad saker ändras, fort!
Barnen sprang runt och dansa till Sean Banan så det spruta godis i öronen på dem. Vi surpla grogg, tjöta & njöt som vi alltid gör de få tillfällen vi lyckas samlas.

Och mitt upp i allt detta bra, kan jag inte minnas när vi hade regn senast. Vi har omgetts av dagar fulla med sol väldigt länge nu och det är svårt att intala sig själv att våren inte skulle vara påväg nu.

Nu ska jag hoppa in i duschen och när jag kommer ut igen tänkte jag vara ny och frisk. Och tvätta lite. Sen ska jag nog elda upp mina presentkort jag fick av syskonen på lite internetshopping.
Om ni bara visste hur lång min have tooo have lista är just nu. Ska lägga upp lite favoriter sedan, sen får vi se om dem hittar hem hit snart.. låter som en plan helt klart.

love me, e.














Likes

Comments

En ledig dag börjar gå mot sitt slut. Nu går vi mot fem underbara arbetsdagar och jobbhelg 1 av 3. Ska jobba bort den här månaden. Nånstans mitt emellan ska jag fylla år. Köra på, orkar inte fundera mera. Orkar inte tänka på något i överhuvudtaget.

Vet inte om jag inte vågar eller inte vill övervinna min rädsla, ibland smakar saker mer än det kostar.

God night Miami god night all my ladies.

Likes

Comments

Just nu sitter jag i Kullavik och tittar på när kusinvitamin får fin fina fransar. Och jag ska få lite påfyllnad på mina fransar som ser lite skeva ut just nu. En bra dag. Puss

  • 418 readers

Likes

Comments

Det är fredag och uppvaknandet idag bestod utav ett telefonsamtal från chefen och en sol som strålade glatt in genom sovrumsfönstret. Lycklig låg jag kvar i sängen tillsammans med min vapendragare som hittat hem igen. Lyssnandes på andetagen som hördes tydligt i hela rummet. Förstod just då vad det var jag hade väntat på hela veckan, hur jag lyckats ta mig upp när sängen varit som varmast.

Efter samtalet med chefen var det både roligt och jobbigt att inse vad han berättade. Eftersom region chefen var nere igår ska ju allt som inte är bra förändras, allra helst igår. Så våra scheman förändras helt. När det jämna veckorna startar arbetar jag 9 dagar i sträck bortsätt från den lediga fredagen. Jämna veckor arbetar jag 2 dagar och ledig i 5. Jämna veckor är mäktiga, ojämna veckor är semester. Mina härliga måndagar har nu ändrats till 7-19 pass. Fint som snus.

Känns att det blev över armar tagna på gymmet igår. Its hurts. Men det är ju en skön smärta.

Sitter och gäspar framför dumburken, och funderar på hur jag ska orka med alla mina underbara barn på jobbet ikväll. Men den döda energin brukar försvinna ganska fort när man kommit över tröskeln. Man smittar varandra med skratt och glädje. Barnen pratar i munnen på varandra för att hinna berätta först vad som hänt sedan sist. Nån av tjejerna har kanske eventuellt lånat nån av mammas knalliga ögonskuggor. Och killarna frågar chans. När man sitter och studerar dem, lyssnar på hur de pratar, eller ser hur det tar sig fram. Känner man igen sig i så mycket. Man minns hur de dagarna var enkla. Jag minns hur jag tänkte då jag var just där, i deras ålder, det mest tragiska som kunde hända var när man tappat sin Nalle puh plånbok eller när man tyckte att världen var som brutalast när man inte fick sin vilja igenom.

Idag önska jag att ansvaret låg hos någon annan än på mig själv. Ibland. För ett tag. För det är ju en fantastisk känsla att ratta runt ett liv för sig själv. Att växa upp, att handla, städa, laga mat, betala räkningar, tvätta, planera, slutföra och reagera men ibland önska man att det bara var så där enkelt igen. Speciellt när man upplever smärtor och känslor som inte ens existerade i den åldern.

Det är mycket nu, vet inte riktigt var jag ska börja. Prio ett blir arbete sen får vi se vad som händer. Är rädd för att det blir en kaos helg här hos mig.

Extra mycket kärlek.

 

 

Likes

Comments

Nu drar jag, nattlinnet & fiskbensflätan till säng.



Likes

Comments

Fortfarande lika trött. Idag blev det gymmet iallafall innan jag säcka ihop. Och det känns ju fantastiskt bra. Det är bara att försöka slå tillbaka tröttheten och hoppas att onsdag, torsdag går fort! Sedan är jag ledig tre dagar bortsätt från träffpunkten. Och det ska jag vara också, har jobbat långt över heltid den här månaden.

Har haft en mysig tur på gymmet med Caroline. Vi lagade sedan middag, myste och tittade på våran favoritfilm från back in the dayz.

Ja jag har stängt ner mitt konto på Facebook. Jag behövde det. Men jag kommer tillbaka. Ibland blir det för mycket även om man inte kan ge ett utslag på en indirekt sak så tror jag att bäckarna små byggdes till en stor å.

Nu ska jag lapa sömn. Imorgon har jag en personlig väckarklocka. Känns välbehövligt då alarmet är för tysta nu för tiden.

Likes

Comments

Har tappat lusten. Blir blöt om fötterna när jag slaskar omkring i detta fruktansvärda mitt emellan regn,snö,is och slask väder. Min vinterjacka är smutsig och behöver tvättas. Jag är så trött på morgonen att jag inte längre hör larmet. Idag hade jag åtta larm för mycket ställda, men lyckades vakna alldeles av mig själv efter alla 8:a alarmen.

På jobbet har jag lagt in beställningarna till påsk, allt känns så snurrigt och knasigt. Och alldeles alldeles för tidigt. Skulle behöva den där yppayppa gnutan med sol som varje år får mig att dra på mig skinnjackan och gärna också en fantastisk förskylning. Men jag tar gärna det, bara jag får uppleva dem där fjärilarna i magen, då allt är roligt igen. Då energin fullkomligt våldtar mig. Dagar som känns ändlösa. Då man har lust för att tvätta hela huset med en disktrasa typ, den känslan ni vet

Och snart fyller jag 23. Tror jag sprungit in i en vägg märkt ålderskris. För vilken ålder då tycker ni? Jo, det var ju just det, 23 år. Och vad har jag? Känns som man ligger så långt bakom allting. Som om alla rusar förbi en med sina lyckliga dagar, förlovningar, graviditeter, giftermål och karriärer.

Nu ska jag tysta ner högtalarna som spelar The Fray. Och bara krypa ner i soffan, somna tidigt och vakna upp som en ny människa. Frågan är om man kryper tillbaka till ruta ett när man tittar ut genom fönstret imorgon bitti? Jag tror det, men försöker intala mig själv att det inte kommer bli så.  

I never knew
I never knew
that everything was falling through
That everyone I knew was waiting on a queue
To turn and run
when all I needed was the truth
But that's how it's got to be
It's coming down to nothing more than apathy
I'd rather run the other way than stay and see
The smoke and who's still standing when it clears




 



 

 

 

 

Likes

Comments