Ja, detta skulle ju vara en blogg om mitt liv. Inte för att någon kanske är intresserad, haha. Sitter ju fast i ekorrhjulet nu som alla andra. MEN jag har ju märkt själv att det är intressant att läsa andras bloggar, och alltid kan det ju hjälpa någon kanske tänkte jag! Eller så kan man få kontakt med andra som är i samma situation... Dessutom tänkte jag att detta skulle kunna vara någon slags medicinsk dagbok samtidigt. Plus att jag skulle kunna få skriva av mig när det behövs.

Och idag känner jag att jag behöver skriva av mig.

MEN ungarna mår så himla bra... det är så otroligt fint att se hur de utvecklas!! Är så glad att vi har en fantastisk alternativ läkare bakom oss som hjälper oss. Som ställer upp utöver det "vanliga" åtagandet. Min man "pluggade" till terapeut också där i våras, så nu kan han också behandla. Han får behandla mig, pojkarna får gurun ta hand om. Dessutom verkar han ha förmågor utöver det vanliga, vilket INTE min man har, haha. Men vem vet, det kanske går att öva upp även om man inte är "född med det".

Anledingen till att jag är sänkt är... ja vaddå? Vet inte! Kanske att minstingen hade feber i söndags. I typ en timme... men det räcker för att min ångest ska slå till. Bevaka honom varenda (kryp)-steg han tar... tänker; är han slöare än normalt? Det var ju första tecknet när hans sjukdom slog till. När han väl piggnnade på sig efter sin feber som han hade vid 9,5 månaders ålder, så började han krypa igen, fast väääldigt långsamt. Efter två dagar började han snubbla. Efter en veckan kröp han inte alls. Blir så ledsen när detta minne gör sig påmint.

Sedan har mitt facebookande tagit så mycket energi de senaste dagarna. VARFÖR tillåter man sig att titta där så mycket! VARFÖR tillåter man sig att börja tjafsa med folk som kallar alternativa läkare för "pajaser" och "kvacksalvare" som bara vil tjäna pengar. Och blir kallad "faktaresistent" bara för att man inte köper ALLT som svenska sjukvården säger. Svenska sjukvården är duktigt på många områden, tex på att operera hjärtan, laga brutna ben, med mera. MEN ack så efter! Och ack så otillräckliga! "Evidensbaserat". Blir så less. Och börjar man prata om att läkemedelsföretagen kanske inte är goda änglar som alltid ser mänsklighetens väl och ve främst för ögonen, ja då skriker folk att "kom inte dragandes med Big-Pharma-konspirationsteorier". Tycker att man läsa Götzches böcker först för att få en mer nyanserad bild, samt fd kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsbergs bok om hur pengar påverkar världen. Skrämmande läsning. Allt är inte svart eller vitt, men jag kan nog tro att Pfizer tex inte är ett dugg mer änglalika än tex Nestlé och Monsanto. Jobbar själv på en myndighet som sysslar med människors säkerhet och kan titta åt andra hållet när jag ser hur mkt som styrs av pengar. Annars blir man för deprimerad.

Dessutom har jag märkt att i Sverige indoktrineras folk att tro att endast det svenska sättet funkar. Man VÅGAR inte ens testa något annat. Inte ens när det gäller ens liv. För att man inte tror. Men det räcker att vända sig till våra grannar i Tyskland och Schweiz så samarbetar den "vanliga" skolmedicinen med den alternativa.

Finns hur mkt som helst att skriva, men får väl nöja mig för idag :) Nu ska jag försöka komma på gott humör igen. Vår assistent kommer att hjälpa oss ikväll så att jag och min man kommer få en liten stund för oss själva på stan. Så välbehövligt. De senaste veckorna har vi inte fått någon hjälp av resten av familjen. Tja, jag ska försökta sluta känna mig nedprioriterad. Det blir nog bra ändå.



Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Blandade känslor när jag ser min fina fina dotter som springer omkring på skolgården med sina kompisar. Hur ska det gå för hennes småsyskon när de blir äldre? Kommer de ha kompisar? Kommer de kunna leka springlekar på gården? Man bör inte oroa sig i onödan, det vet jag. Men ibland är det svårt. Ibland kommer oron samtidigt som lyckan. Som nu på skolgården.

Likes

Comments

Lyssnar på fantastiska podden "hälsosant" och det är sååå peppande och inspirerande och lärorikt! Jag sitt och googlar optimum-metoden och vill boka ett besök direkt för min stela kropp! Eller gå på en utbilding hos Walk-Feeling och lära mig gå eller springa så som vi är gjorda för att röra oss (men som vi av olika anledningar i denna konstlade värld glömt bort).

Men jag kanske ska ta en sak i taget :) Har nyligen varit på besök hos min massage-kineseolog och fått en del övningar för att öka rörligheten i kroppen. Får väl ge det ett par månader och se resultatet innan jag hoppas på något nytt! Som min "vanlige" kineseolog säger, så måste man ta det lite lugnt med kroppen, man kan inte ändra för mycket på en gång.

Senaste yoga-passet kändes riktigt bra också, och jag var så peppad efteråt. Berättade för yoga-instruktören att stela jag hittat en metod att bli vigare på som inte bara byggde på stretching, utan även på att träna hjärnan så att den inte sträcker musklerna. Surnade till när en som stod bredvid fnyste åt mig. Antagligen någon utbildad av landstinget... någon som VET hur världen funkar...

Likes

Comments

Fick tummen ur att fixa till barnens favoritgranola! Eko, och förhoppningsvis nyttig. Men om fröernas nyttighet råder det delade meningar om man läser på om autoimnun paleokost.... well, mejerifritt och glutenfritt iallafall 😅

Likes

Comments

Idag fyller minstingen 2 år! Fantastiska lilla bebis! Det kunde man inte tro för ett år sedan... räknade knappt med att han skulle överleva. Och om han hade överlevt så trodde jag att han skulle vara gravt handikappad. Men nu kryper han och klättrar i soffan som bara den! När som helst är jag övertygad om att han reser sig också 💕

Och igår kväll fick jag äntligen tummen ur och fick upp adventsstaken... ville ha det lite fint på födelsedagen 😊

Likes

Comments

Tillbaka till helvetet. Varför har mellanpågen haltat ett par dagar? Han sa innan att han hade ont i foten... Kan ha naturliga orsaker, men min hjärna tänker att det värsta inträffat! Dock är han sååå normal annars. Som han brukar vara. Och häromdagen ritade han sin första huvudfoting! Stolt är jag ❤️ fyra år och två månader gammal!

Idag var vi på något väldig spännande, rytmisk rörelseträning. Terapeuten såg direkt vad som felades pojkarna. Såååå ivrig är jag också att sätta igång! Reflexer kan ju sitta och störa nervsystemet, med olika problem som följd. Hon såg direkt att jag hade problem med el reflex som ger mig en stel baksida. Jo jag tackar för en korrekt analys! Giraff som jag är når jag INTE ner till mina tår om jag har raka ben! Men det lite träning så kanske det kommer att gå! Och då är det ingen stretching som hjälper!

Blev bråttom på vägen hem så tyvärr han vi inte med en indisk restaurang i närheten. Max fick det bli på vägen. Ibland får man synda. Glutenfritt bröd utan vetestärkelse är dock kravet, och mjölkproteinfritt till mig 😊

Likes

Comments

Jaha, då har det gått en lång tid. Bloggat har jag inte gjort. Mer än för närmaste familjen på vår familjeblogg.

Minstingen har lärt sig att krypa igen, ställer sig mot möbler, går längst med möbler, börjar prata, har sagt ett par tvåordsmeningar. Inget avancerat, men så underbart att det är på gång :)

På torsdag ska vi iväg och testa en ny grej, rytmisk rörelseträning, med mellangrabben. Kanske går det att jobba bort Moro-reflexen? Eller något är det som får honom att rycka till emellanåt och tappa balansen. Kanske hjälper det, kanske inte. Försöka duger iallafall! (har jag lärt mig).

Sen har jag själv gått hos en kineseolog det senaste året och fått otroligt mycket hjälp med min hälsa! Men på torsdag har jag också bokat hos en annan kineseolog, fast dock en massagebehandling. Ska bli en intressant dag, torsdag!




Likes

Comments

Idag var vi hos dietisten. De är bekymrade över att Micro inte går upp i vikt. Och att han inte dricker. Vi kände väl inte att besöket gav så mycket. Något jag dock tog med mig är att bebisar kan vara väldigt kräsna med nya smaker. Så om vi testar något så får vi inte ge upp! Så idag har det gått åt några bodys när jag har försökt ge lilleman vatten i glas! Dock så ville de att vi skulle trycka i honom modifierat socker. Det är helt emot vad vi tror är bra för honom… vår alternative läkare säger att v inte ska oroa oss. Just nu är hans kropp inte inställd på att växa, han är inställd på att läka sin hjärna! Och att stoppa fel mat i kroppen är en belastning. Det tar energi för kroppen att ta tillvara på maten också, enligt kineseologen. Så vi kämpar vidare med att försöka ge så bra kost som möjligt, med olika sorters kosttillskott. Och ikväll var lilleman otroligt pigg, energisk och motoriskt duktig trots att han både är förkyld och har sovit alldeles för lite under dagen. Hoppet om att han inte ska förbli ett paket har kommit åter trots ett negativt besök hos dietisten! och jag måste fortsätta läsa hur man stärker mitokondrierna enligt Dr Wahls. Men nu satte jag mig framför datorn istället när bebisen sover och köksdisken är undanröjd. Hrm…

51abm5t76fl-_sl500_aa300_piaudiblebottomright1373_aa300_

Likes

Comments

Julen avklarad. Hoppet åter. Lille bebisen verkar må mycket bättre! Han har ätit mycket bättre de senaste dagarna, underbart! Och vi kämpar för att trycka i honom antioxidanter, oljor och mineraler. Det känns som en seger varje dag han fått i sig “sin dos”. Vi inbillar oss att han känns aningens piggare och rörligare. Hans handmotorik har förbättrats avsevärt. Jag tittade precis dock på en film från slutet av oktober, och där säger han tydligt “mama” och “babua”. Det säger han inte nu längre. Fan. Jag ser min andre älskade pojke hur han utvecklas i en rask takt. Han leker mer och mer fantasilekar, han har börjat sjunga enormt mycket, han hittar till och med på egna låtttexter. Ångesten kommer och tar tag  i mig samtidigt som jag beundrar min sons utveckling. Kan hjärnan ta stryk om de åker på en rejäl influensa? Kan allting tas ifrån dem? En treåring är så medveten om sig själv. Mitt hjärta blöder när jag tänker på att han skulle bli sämre och faktiskt FÖRSTÅ att han blir sämre. Eller har vi stärkt mitokondrierna tillräckligt genom att boozta dem med kosttillskott och så bra mat som möjligt så att de klarar av nästa infektion? Jag stoppar huvudet i sanden, tänker att vi har stärkt dem och tänker att morgondagen får man ta en annan dag, fokusera på nuet… inför det är ALLA lika, döden kan komma till vem som helst imorgon, den man minst anar. Kanske våra mitokondriekillar överlever de flesta av sina jämnåriga kamrater. Den som lever om 100 år får se!

IMG_1805 - version 2.JPG

Likes

Comments


Hur gör man när man inte orkar mer? När ungen skriker och skriker och vägrar äta och vägrar dricka och man vet att att inte är vanlig kolik som går över. Att han skriker för att han kanske håller på att dö. Hur ska man orka höra på det här skriket och gnället i flera år innan han dör, utan att kunna hjälpa. Båda vi går hemma och mår så kasst. Vi får ingenting gjort, mindre än när en jobbade och en var hemma med en frisk bebis. Hemmet är misär och grönsakerna ligger och ruttnar o kylen för vi orkar inte göra något med dem trots att vi borde äta bra mat. Storasyskonen kommer i kläm hela tiden, ingen har tid med dem.


Likes

Comments